Jakten på den ultimata stabsstrukturen är en kvalitativ och induktiv studie som undersöker fenomenet att flera staber i Försvarsmakten lämnar Nato-modellen som struktur för att indela sin stab. Namnet på uppsatsen är inspirerad av ett citat som vi fick från en av våra respondenter. "[…] och då kan man säga så här börjar ni jaga den ultimata organisationen så kommer ni bli olycklig, för ni kommer aldrig hitta den (respondent 3)." Vi vill med denna studie ta reda på, om det nu inte finns någon ”ultimat organisation”, varför ändrar staberna således sina strukturer? Stabsstrukturerna kanske inte är ”ultimata”, men den ena kanske är bättre än den andra i vissa avseenden? För att komma fram till svaret på våra frågor så har vi intervjuat tolv yrkesofficerare med lång erfarenhet av att arbeta i olika militära staber. Respondenterna är i huvudsak stabschefer och avdelningschefer på olika ledningsnivåer i den svenska armén. Till stöd för vår data så har vi lutat oss på organisationsteorier såsom: Structure in fives och The Contingency Theory men även till viss del Konformitet som är en socialpsykologisk teori. Genom att ställa två olika stabsstrukturer bredvid varandra (Nato-struktur och behovsindelad struktur) och jämföra styrkor respektive svagheter har vi kommit fram till, utifrån våra respondenters subjektiva uppfattningar och vetenskapliga teorier, att den främsta anledningen till omstrukturering beror på personalekonomiska faktorer och att man värderat förvaltningslogiken högre än militärlogiken. Vi har även observerat vissa fördelar i den behovsindelade strukturen när det kommer till tvärfunktionellt arbete, stuprörsstruktur och decentraliserad ledning. Nato-strukturens styrkor ligger i att den redan är implementerad samt till viss del när det kommer till interoperabilitet mellan olika staber. Den mest betydelsefulla slutsatsen som denna studie påvisar är att stabens struktur har en viss inverkan på stabsarbetet men det är absolut inte den viktigaste och mest avgörande faktorn för en stabs uteffekt. / The hunt for the ultimate staff system is a qualitative study using scientific induction to investigate the phenomenon of military headquarters abandoning the Nato Staff System as a way of structuring a staff. The name of this essay is inspired by one of the quotes we received from a respondent. "[...] you can put it like this… if you start to look for the ultimate staff system you will be unhappy, because such a thing does not exist (respondent 3)." In this study we aim to understand why military headquarters alter their staff system. If there is not one ultimate system, why do they change? Is one model better than the other in some perspectives? In order to get answers to our questions we have interviewed twelve officers with extended experience of working in different staff systems and headquarters. The respondents are mainly chief of staffs (COS) and assistant chief of staffs (ACOS) at different levels of Army command in the Swedish Armed Forces. As a support to our collected data, we are using organizational theories such as Structure in fives and The Contingency Theory, but also the concept of Conformity as a social psychological theory. By comparing two different staff systems (the Nato Staff System and the Integrated Staff System) we have concluded that the main reasons for reorganizing a headquarter are based on human resource accounting factors and that the military headquarters have valued management logics higher than war establishment issues. We have observed some benefits of the Integrated Staff System when it comes to cross-functional teams (cross-functional methods), silo structures (Swe stuprörsstruktur) and a decentralized command and control chain. The observed benefits of the Nato Staff System are that it is widely implemented, established and more interoperable compared to the Integrated Staff System. The most significant conclusion in this study is that the military staff system has an impact on the staff work but regarding the output of the headquarter it is not the most important or crucial factor.

I förskolans läroplan läggs stor vikt vid samverkan mellan förskolan och hemmet. Det slås fast att ett nära och förtroendefullt samarbete mellan förskolan och hemmet skapar bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska utvecklas rikt och mångsidigt. Förutom detta är läroplanen tydlig med att det är förskolans pedagoger som ansvarar för att etablera en samverkan. Syftet med denna studie var att studera förskollärares upplevelser av samverkan mellan hem och förskola: att synliggöra deras förståelse av det uppdraget som ges av läroplanen, hur uppdraget motiveras samt hur det omsätts i praktiken. För att förstå orsakerna och argumenten för samverkan användes relevanta begrepp från organisationsteorin och det empiriska materialet inhämtades genom en kvalitativ intervjustudie, där fem förskollärare intervjuades.Resultatet visar att förskollärarna tar ansvar för att etablera en god samverkan, att man anser att samverkan är något viktigt och att man ser det som något ömsesidigt snarare än nödvändigt. Utöver de samverkansformer som verkar sprungna ur skollagen och läroplanen utkristaliserades att den digitala plattformen blivit en viktig samverkansform och att val av digital plattform kan påverka möjligheten att etablera en god samverkan. Samtidigt synliggörs att det inte finns några kvalitetssäkringsrutiner och att det är faktorer som vårdnadshavarnas stress och språkkunskaper som försvårar för samverkan.Studiens resultat ger upphov till ett antal eventuella konsekvenser, så som behovet av att balansera synen på samverkan som inte enbart något som är ömsesidigt utan även nödvändigt. Vidare behövs det kvalitetssäkringsrutiner och en aktiv diskussion mellan förskollärarna och de som är ytterst ansvariga för verksamheten, gällande en god arbetsmiljö och andra grundförutsättningar som krävs för att förskollärarna ska kunna fullfölja samverkansuppdraget.

In November 2008 the National Library of Swedendecided to switch classification system from SAB toDewey decimalclassification (DDC). SAB had untilthen been the main classification system in the wholeof the Swedish library field for 87 years. The decisionwas not limited to the national bibliography but alsoapplied to the research libraries of Sweden. Thisprocess developed according to the West Europeantendency to change in favor of the internationally wellspreadclassification system Dewey for more cooperationin the cataloguing process. The public libraries wassimultaneously recommended by SverigesBiblitoteksförening to switch from SAB to DDC in orderto create a uniform classification system for all Swedishlibraries. The purpose of this thesis is to examine howlibrary staff at two Swedish public libraries has beenaffected before, during and after the transition. To do so atheory on organizational change by Nadler and Tushman(1990, p. 80), have been applied. The theory is based ontwo different dichotomies divided into two dimensions;strategic versus incremental change and reactive inopposition to anticipatory change. The method used inthe study are semi qualitative interviews with four andfive informants respectively from two public libraries.Findings show that the transition to Dewey was reactive.According to my informants no larger change for theorganization took place.

Vi har i vår uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur skolkuratorer och rektorer tolkar kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800). Syftet med detta var att undersöka om ”tillgång” som begrepp i lagen verkligen kan säkerställa att barn och unga får den hjälp med psykosociala problem som behövs. Vi har baserat studien på att den psykiska ohälsan stiger bland barn och unga (Socialstyrelsen, 2013) och att skolan spelar en viktig roll i att möta denna växande problematik. Vi har använt en övergripande frågeställning: Hur tolkar rektorer och skolkuratorer kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800) och hur anser de att detta krav efterföljs? Sedan har frågeställningen kompletterats med ytterligare två underfrågeställningar som berör faktorer som påverkar tillgången och hur det praktiska arbetet kan se ut för att säkerställa att alla elever har tillgång till en skolkurator. Vi har gjort nio semistrukturerade intervjuer med fem rektorer och fyra skolkuratorer på gymnasieskolor i Stockholms stad. Vi har valt att använda ett organisationsteoretiskt perspektiv och Bergs (1999) frirumsteori för att analysera vårt resultat. Våra resultat har visat att ”tillgång” som begrepp i lagen anses för vagt för att säkerställa god ”tillgång” till en skolkurator för alla elever. Att hävda att man ska ha ”tillgång” till en skolkurator är en sak och att verkligen ha en ”tillgänglig” skolkurator är en annan. Tolkningsutrymmet i lagen gör att tillgången till en skolkurator för eleverna kan se olika ut på olika skolor. Det är många faktorer och flera instanser som kan påverka detta. Vårt resultatvisar att skolkuratorns arbetsbeskrivning i de flesta fall inte finns eller är väldigt otydligt formulerad. Slutsatsen vi kunnat dra med hjälp av organisationsteorin är att skolkuratorn får fatta många egna beslut och själv tolka ”tillgång” utan stöd från skolan som organisation. Enligt organisationsteorin går det inte att göra ”korrekta” beslut utan stöd från organisationen. Respondenterna kände att kravet på tillgång var svårt att efterfölja och en förklaring till detta kan vara det stora tolkningsutrymmet och ansvaret som läggs på enskilda personer. Utifrån frirumsteorin kunde vi dra slutsatsen att skolans ”yttre och inre gränser” inte är tillräckligt tydliga för att arbetsprocessen på skolan ska kunna ske på ett optimalt sätt.

In conjunction with an overview of the organizational structure of the municipality of Arvika the Balanced Scorecard was introduced as a management model. After the Balanced Scorecard has been in use over a period of years the conception of it varies throughout the organization. The purpose of this study is identifying which factors are facilitating and which factors are obstructing when implementing the Balanced Scorecard in the municipality of Arvika. This is a case study of the staff organization of the municipality of Arvika. The study is explanatory as our objective is to describe why the current situation appears as it does today. A qualitative method has been applied during this study. Empirical data has been collected through interviewing 17 managers and supervisors at various administrative levels within the organization. The result of the study shows that there are several factors which are facilitating as well as several factors which are hindering in the implementation of the Balanced Scorecard. Examples of factors obstructing the implementation are the lack of information of the management model as well as the absence of a project organization. Factors such as that the model is perceived to be effective and useful within the organization as well as that it enables an undifferentiated monitoring throughout the organization are examples of facilitating factors.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett av våra största samhällsproblem. För den utsatta finns det olika vägar att gå för att få hjälp. En stark aktör som direkt hjälper de våldsutsatta är kvinnojourerna. Detta är en kvalitativ studie som har syftet att ta reda på hur kvinnojourers verksamhet ser ut, utifrån resurser samt hur deras relation till andra samhällsaktörer fungerar. Dessa frågor har sedan speglats mot den nyinstitutionella teorins isomorfism för att se på hur verksamheten kan styras och likriktas och hur det påverkar verksamheten. Utifrån förväntningar på kvinnojourernas arbete samt regleringar för bidragen kan en likriktning anas, samt att kvinnojourerna därmed inte är fria i sitt utförande på liknande sätt som tidigare.

Projects to equip every student and teacher with a laptop, with the intention to improve academic results, have rapidly spread through the country. New technology, new contents and new ways of learning have changed the learning envi-ronment. The school library, being a part of this environ-ment, faces the same changes and challenges.The purpose of this thesis is to study how the school library is being affected when a One-to-One project is carried out in a learning environment. The research questions concern how the school library is viewed within the organization and also how the change affects both the school library and the school librarian.The empirical material of the thesis includes five qualitative interviews carried out on location, at a single selected school. The interviews are followed by a study of relevant documents, all produced within the organization.To understand the organization in which the school library operates, as well as the school library itself, I chose to divide the theoretical approach in two: Christensen’s et al. organiza-tion theory and Loertscher’s taxonomies for school libraries.As the results show the school library and the school librari-an are considered to be an important participant of the im-plementation process, and to enhance the students ability to reach their academic goals. The school library seems to be-come a natural part of the organization to a higher extent and the librarian is no longer tied only to the physical library. / Program: Bibliotekarie

This master thesis is a study of the Swedish Lending Centre for immigrant literature (ILC), which opened in 1991. The purpose of the thesis is to examine problems and possibilities in the organization of ILC, which has a number of powerful stakeholders. In this study focus has been on the development of the organization, and especially on the planning of the conversion of the non-public Lending Centre to a library open to public (to be called the International Library in Stockholm) that will be inaugurated in May 2000. ILC is governmentally financed, but incorporated in the organization of the public library in Stockholm. Other stakeholders, except the Swedish Government and Stockholm City, are the County of Stockholm, the staff of ILC, and the public libraries that use the Centre's long-distance-lending facilities. In theory of organizations the model of stakeholders (”intressentmodellen”) is used to analyse the stakeholders' aims within an organization. Stakeholders seek to control the decisions and actions of the organization. The needs of the stakeholders vary, and to understand the behaviour of the organization it is necessary to understand what stakeholders there are and what their needs are. We use this model to investigate how conflicts and agreements have changed over time at ILC and how conflicts have been handled. The model is applied to explore the organization on three occasions, namely when the Lending Centre was established in 1991, in 1998 when the Centre had been running for a few years, and in 2000 when the International Library is about to open. We have found that at some occasions conflicts have appeared in the organization of ILC, especially during the planning of a library open to public. The stakeholders have different goals and/or needs with the activities of ILC, and sometimes some stakeholders show little, or no, understanding of the interests of the other parts. One source of conflict has been how to organize ILC and the management of it. Despite these conflicts, this form of organization – where a National library is operated by a local authority (the Stockholm City) – seems to be the most favourable. / Uppsatsnivå: D

Our purpose with this master thesis is to look at school libraries in two separate municipal contexts and with the help of case studies try to reach understanding of how the municipal organisation in general influences and co-operates with day to day reality. In order to achieve this objective we have posed the following questions: What importance are school libraries given in relation to questions of overall management and goals in the greater organisation? How are resources distributed and management allocated in the two cases? How are the various school libraries in the two municipalities organised when it comes to workload, employee role assumption and teamwork? In the section dealing with theory and previous research we present the theoretical viewpoint and the literature of importance for our subject. This includes a short history, reports and laws, and also some research and theory on school library organisation. Our method has been to study the circumstances in two separate municipalities, Varberg and Växjö. We have interviewed a number of people whom we believe to possess relevant knowledge of school library curriculum and organisation in relation to such concepts as management, resources, role assumption and teamwork. These sources are school librarians, chief librarians, and also the library board members for each municipality. To attain a deeper understanding we have complemented our study with the review of internal reports such as curriculum and goal proposals. The main conclusions of this master thesis are that the choice of school library organisation seems to be of minor importance when it comes to the greater organisation context but on the other hand these organisations are of great importance when it comes to learning and reading activities in the school context. We also note two main aspects concerning function of the school library: “the school aspect” and “the library aspect”. When it comes to relating organisation to these two functions it seems that in the municipality of Växjö the school aspect” is dominant when it comes to the municipality of Varberg it is rather the “library aspect” that dominates. / Uppsatsnivå: D

This thesis is about the bookmobile service in Sweden of today. The purpose is to examine how the staff motivate the existence of the bookmobile. Other purposes are to study the goals of the service, to describe “daily life” of the bookmobile, examine the changes of the service during the years and discuss possible changes in the future. The study is based on interviews with thirteen staff members from six Swedish communities, of both rural and urban character. The chosen theories are based on an organization theory and a theory about different roles of a public library. The study shows that one distinguishing characteristic of the bookmobile service is its social emphasis. It also shows that the bookmobile’s basic function is to give library service in the form of book borrowing. The activity with bookmobiles justifies on the basis of democracy aspects. The goals are usually informal and have been created by the staff members’ specific work procedures that have been established through the years. This organizational culture influences the service of the bookmobile. One conclusion is that it is desirable that the objective of the bookmobile service will be written and also specified in some way. Another conclusion is that in order to secure its future, the bookmobile needs to develop. In the future the bookmobile service possibly will decrease due to changes within the structure of the population or other reasons. / Uppsatsnivå: D