Syftet med den här studien är att undersöka SFI-rektorers uppfattningar om sina organisatoriska förutsättningar att leda SFI-lärares individuella, kollegiala och kollektiva lärande i relation till utbildningens specifika krav på lärares pedagogiska och didaktiska kompetens. Metod för datainsamling har varit semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem SFI-rektorer. Metod för analys har varit tematisk analys. Resultaten visar att rektorerna över lag upplever att de har goda förutsättningar att leda lärarnas kompetensutveckling. Svårigheter och begränsningar kan härledas till olika faktorer bland annat inom den egna organisationen, i relationen till huvudman och till den egna tjänstens utformning.

Bakgrund: På senare år har vårdens syn på patienter blivit mer personifierad, vilket innebär att patienten inkluderas och ses som en individ med unika behov. Lagar och styrdokument beskriver att sjuksköterskor ska vårda personcentrerat. Patienter och anhöriga har erfarit att sjuksköterskor har lyssnat och bemött dem med respekt och blivit inkluderade. Patienter och anhöriga har också erfarit att dem inte blivit sedda eller lyssnade på, även att det varit svårt att veta vad som kan förväntas i den aktuella situationen. Syfte: Var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom sjukhusmiljö. Metod: En allmän litteraturöversikt inkluderande elva kvalitativa och en kvantitativ studie. Resultat: Fem kategorier framkom, dessa handlade om vårdrelation, kunskap, sjuksköterskans inställning, teamarbete och organisatoriska förutsättningar. Sjuksköterskor beskrev god kunskap om vad personcentrerad vård är, men det kunde vara svårt att tillämpa. Generellt erfor sjuksköterskor att personcentrerad vård förbättrade vården, dels genom att relationen till patienterna förenklade arbetet, dels genom att sjuksköterskorna erfor att teamarbetet med andra professioner mer tillfredsställande, samt att deras eget arbete blev mer tillfredsställande. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att personcentrerad vård var komplext. Framför allt framkom att inkludera patienten var viktigt men att det fanns en del hinder som gjorde det svårt att tillämpa personcentrerad vård.

From findings of diverseness in the formulations of organizational goals, the purpose of this study is to understand if and how these differences affect the relation between organizational goals and practices. The empirical data consists of eleven interviews with representatives of a municipality. Two of the informants were local politicians, five were executives and four white-collar workers. The data was analyzed in light of Neoinstitutional Theory an its concepts of goals. Based on these conceptions we understand the goals to have various attributes. The result of this study indicates that the combination of goal attributes affects whether the relation between goal and practice can be understood as strong or weak, explicit or ambiguous. It also shows how weak relations can be understood as the organization is decoupling the goals from the practices to avoid conflicts and to preserve its legitimacy.

Denna studie syftar till att undersöka och problematisera dokumentationen som görs kring barn som uppfattas vara i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet. Fokus ligger på kartläggningar och handlingsplaners roll och funktion samt organisatoriska förutsättningar som anses viktiga i arbetet. Datainsamlingen bestod av 11 intervjuer med urval från tre aktörsnivåer i organisationen; förskolechef, special- och talpedagog och förskollärare. Informanternas erfarenheter och uppfattningar kring ämnet tematiserades och analyserades med begrepp från specialpedagogiken som kunskapsområde samt utifrån organisations- och systemteoretiska perspektiv. Resultatet visar att dokumentationen fyller en viktig funktion för att alla barn ska få det stöd de har rätt till och i arbetet beskrivs det specialpedagogiska stödet som viktigt. Tid, kompetens och samsyn mellan olika nivåer samt vårdnadshavarens delaktighet är viktiga organisatoriska förutsättningar, och bör också utvecklas för att dokumentationen ska vara ett verktyg

Föreliggande studie hade ett kvantitativt tillvägagångssätt med utgångspunkt i författningen Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) som trädde i kraft i mars 2016. Syftet var att undersöka samband mellan organisatoriska samt sociala arbetsmiljöfaktorer och medarbetares psykiska ohälsa. Data från en medarbetarundersökning bearbetades genom en faktoranalys där nio faktorer identifierades. Därefter genomfördes en regressionsanalys och ett flertal moderationsanalyser. Resultatet visade att arbetssituation, hanterbar stress samt gemenskap och arbetsplats-kultur signifikant kunde förklara 49 % av psykisk ohälsa. Resultatet visade tendenser till förstärkta eller försvagade effekter på samband med psykisk ohälsa genom moderatorerna företagsledning och arbetssituation. Dessutom visade resultatet att samband med psykisk ohälsa genom stress kan förstärkas eller försvagas av moderatorerna gemenskap och arbetsplatskultur, konstruktiv konflikthantering och ledarskapskultur.

Uppsatsens syfte har varit att, utifrån medarbetarnas egna upplevelser, beskriva, tolka och få en förståelse för innebörden av begreppet engagemang i arbetet samt vilka faktorer som medarbetarna upplevde påverka deras engagemang, både vad gäller organisatoriska och individuella faktorer. Syftet omfattade vidare att undersöka medarbetarnas egna upplevelser om vad engagemang i arbetet resulterar i. För att uppnå syftet med studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva medarbetare verksamma inom Företag X. Resultatet visade att engagemang i arbetet är ett komplext och svårdefinierat begrepp. Vidare visade resultatet att det finns olika individuella och organisatoriska faktorer som upplevs påverka medarbetares engagemang och att dessa samspelar för att uppnå engagemang i arbetet. Vilka individuella och organisatoriska faktorer medarbetarna upplever påverkar engagemanget kan även kopplas tillbaka till hur individen förstår innebörden i begreppet. Resultatet visade vidare att engagemang i arbetet upplevs som något positivt, där engagemang leder till positiva effekter både för den enskilde individen och för organisationen.

The aim of this thesis is to enlighten intrapreneurship as a subject and the implementations and effect it has on small and medium sized enterprises (SMEs) pushing towards organizational change in developing countries. Therefore the specific traits of SMEs in developing countries are examined and related to the promotion of intraprenuership. To gain deeper understanding and achieve the aim of the study a research question was created; How can Swedish SMEs foster intrapreneurship in order to create organizational change in developing countries?   The theoretical framework in this thesis is divided into three main areas; organizational change, promotion of intrapreneurship and innovation. In this study a qualitative methodology with an abductive approach is used. The empirical data is collected through interviews of three companies; Norden Machinery AB, Bigso AB and Sara Woodcraft.   In the analysis the empirical data is analyzed based on the theoretical framework which leads to the conclusion. This study show that first and foremost intrapreneurship does create organizational change and is an important part of survival for SMEs in developing countries and further that promotion of intrapreneurship demands certain factors to be successful. These factors are ways for organizations to create an environment where innovation and intrapreneurship grows. Furthermore we present what we argue the current theory lack and our contribution as well as managerial implementations which focus on the promotion of intrapreneurship and further research within the subject. / Syftet med denna avhandling är att upplysa intraprenörskap som ämne och genom detta implementera effekterna det har på små- och medelstora företag som strävar efter organisatoriska förändringar i utvecklingsländer. Därför har de specifika egenskaperna hos små- och medelstora företag aktiva i utvecklingsländer granskats och relaterats till främjandet av intraprenörskap. För att få en djupare förståelse och uppnå syftet med denna studie har en forskningsfråga formulerat: Hur kan svenska små och medelstora företag främja intraprenörskap för att skapa organisatoriska förändringar i utvecklingsländer?   Den teoretiska referensramen i denna avhandling är indelad i tre huvudområden; organisatoriska förändringar, främjande av intraprenörskap och innovation. I denna studie användes en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, och den empiriska datan samlades in genom intervjuer med tre företag; Norden Machinery AB, Bigso AB och Sara Woodcraft.   I analysen kombineras den teoretiska referensram med den empiriska data som sedan leder till en slutsats. Denna studie visar i första hand att intraprenörskap skapar organisatoriska förändringar och är en viktig del av överlevandet för små och medelstora företag i utvecklingsländer vilket kräver vissa faktorer för att åstadkommas. Dessa faktorer finns för att skapa en miljö inom organisationer där innovation och intraprenörskap växer. Slutligen presenterar vi det teoretiska gap som vi anser finns inom forskningsämnet och ger förslag på hur den kan förbättras, praktiska rekommendationer fokuserade på att främja intraprenörskap mot organisatorisk förändring samt rekommendation till vidare forskning.

Under åtskilliga år har organisatorisk förändring i form av sammanslagningar av organisationer varit en fortlöpande del av den operativa strategin för flertalet organisationer. Detta för att uppnå organisationell mångfald, tillväxt och rationalisering. Vad man emellertid har förbisett att ta hänsyn till är att vardera organisationen besitter en specifik organisationskultur som präglas av gemensamma och delade meningar om organisationens värderingar, normer, grundläggande antaganden och verklighetsuppfattningar. För att få till stånd en ny och framgångsrik enhet krävs en omskapad organisationskultur, där de anställda från de skilda organisationerna erfar en ny gemensam och delad mening om organisationens satta grundstenar. Vad denna studie vill bidra med är en ny vinkel beträffande en förändrad organisationskultur där man ser till de anställdas upplevelse utifrån de individuella karaktäristiska dragen; neuroticism, extrovert, öppenhet, vänlighet och målmedvetenhet, vilket kan komma ha betydande relevans för att uppnå en lyckad sammanslagning. Detta med anledning av att en individs beteende torde härstamma från personligheten, där personligheten belyser en individs karaktäristiska och organiserande sätt att känna, tänka och handla i olika situationer. Det är framförallt i situationer där vanor och rutiner förändras som de individuella karaktäristiska dragen blir intressanta att studera för att kartlägga hur en individ svarar på detta. En deduktiv ansats kommer därav att tillämpas med avsikten att studera en förändrad organisationskultur med en ny vinkel, vilket i detta fall är utifrån individuella karaktäristika drag. Med stöd från tidigare forskning byggs teser, vilket sedan prövas mot empirisk data som samlats in med hjälp av en organisation som genomgått en sammanslagning. Utifrån uppsatsens syfte har en kombination av metoder tillämpats i avsikt att analysera informationen från enkätundersökningen. Uppsatsens diskussion och slutsats grundas på de enkätsvar som samlats in från den specifika organisationens anställda, bortsett från ledningsgruppen. Utifrån resultaten kan det antydas att studien mätt det som var åsyftat att mäta. Däremot kunde denna studie inte påvisa att samband finns mellan dessa variabler, vilket förklaras i sista avsnittet bero på ett flertal aspekter. / For several years, organizational change in the form of mergers has been an ongoing part of the operational strategy for most organizations. This is to achieve organizational diversity, growth and rationalization. What, however, has failed to take into account is that each organization possesses a specific organizational culture of common and shared views on the organization's values, norms, basic assumptions and perceptions of reality. In order to establish a new and successful unit requires a recreated organizational culture, where employees from different organizations are experiencing a new common and shared sense of organization set foundations. What this study would like to contribute is a new angle regarding a change in organizational culture that looks to the employee experience based on the individual characteristic features; neuroticism, extroversion, openness, agreeableness and conscientiousness, which may have significant relevance for achieving a successful merger. This is on account of that an individual's behavior derives from personality features, which highlights the personality of individuals and how they feel, think and act in different situations. It is mainly in situations where the habits and routines changes as the individual characteristic features will be interesting to study to identify how an individual responds to this. A deductive approach will hence be applied with the intention of studying a change in organizational culture with a new angle, which in this case is based on individuals’ characteristics traits. With support from previous research theses have been built, which were tested against empirical data gathered with the help of an organization that has undergone a merger. Based on the purpose of the essay is a combination of methods applied in order to analyze the information from the survey. Thesis discussion and conclusion is based on the survey responses collected from the specific organization's staff, apart from the management team. From the results it can be inferred that the study measured the different variables correctly. In contrast, this study could not conclude that there were any significant relationship between these variables, which is explained in the last section of the thesis.

During the recent period, several notorious scandals about money laundering crimes or suspicions of money laundering in the banking sector have occurred in large banks operating in Sweden. Regulations on what a bank must do to prevent money laundering have become stricter over the past ten years. Money laundering or suspicion of money laundering are one of the biggest risks banks can face. A bank has an internal audit function that creates security and a balanced picture of how well processes and routines work for both the board and management. An audit carried out by the internal audit function is part of the framework for risk management in a bank. However, it is considered a challenge for the internal audit function to detect money laundering because perpetrators actively bring illegal money into the system and hide the verification chain to avoid prosecution.   The purpose of the study is to create an understanding of how the internal audit process prevents money laundering in banks that have activities in Sweden with the help of three organizational factors. The study has a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Furthermore, the study found indications that the three organizational factors are of great importance in the prevention of money laundering in the large banks operating in Sweden. However, the study has made great delimitations; hence, further research is needed. / Under den senaste perioden har flera ökända skandaler om penningtvättbrott eller misstankar om penningtvätt inom banksektorn förekommit i stora banker som är verksamma i Sverige. Regelverk för vad en bank måste göra för att motverka penningtvätt har blivit skarpare under de senaste tio åren. Penningtvättbrott eller misstanke om penningtvätt är en av de största riskerna som banker kan utsättas för. I en bank har man en internrevisionsfunktion som skapar trygghet och en balanserad bild av hur väl processer och rutiner fungerar för både styrelsen och ledningen. En granskning som internrevisionsfunktionen utför är en del av ramverket för riskhantering i en bank. Det anses dock vara en utmaning för internrevisionsfunktionen att upptäcka penningtvätt eftersom gärningsmän aktivt medför illegala pengar in i systemet och döljer verifieringskedjan för att undvika åtal.   Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur internrevisionsprocessen förebygger penningtvätt i banker som har aktiviteter i Sverige med hjälp av tre organisatoriska faktorer. Studien har en kvalitativ ansats och semistrukturerande intervjuer utfördes. Resultatet av denna studie indikerar att internrevisionens huvudintressenter är styrelsen och revisionsutskottet. Vidare fann studien indikationer om att de tre organisatoriska faktorerna har en stor betydelse vid förebyggandet mot penningtvätt i de stora bankerna som är verksamma i Sverige.  Studien har gjort stora avgränsningar; därför är detta område i behov av vidare forskning.

Bakgrund: IT-branschen kännetecknas av en omfattande personalomsättning vilken medför både möjligheter såväl som utmaningar för konsultorganisationen, uppdragsorganisationen, IT-konsulten samt de befintliga medarbetarna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och bidra med en ökad förståelse för IT-konsulters arbetsvillkor och deras vilja att stanna i ett arbete där de pendlar mellan konsultorganisationen och uppdragsorganisationen. Metod: Studien har en kvantitativ ansats och baseras på enkäter som har besvarats av 58 IT-konsulter, vilka arbetar både in-house hos den egna konsultorganisationen samt uthyrda till en uppdragsorganisation. Resultat: Det fanns ingen större skillnad vad avsåg IT-konsulternas upplevelse hos de båda organisationerna. Upplevelsen av det organisatoriska engagemanget var lite högre, arbetsrollen lite tydligare och ledarskapet lite mer uppmuntrande hos konsultorganisationen. I sin tur upplevdes det sociala stödet vara högre hos uppdragsorganisationen. Ett högt organisatoriskt engagemang gentemot konsultorganisationen samt rätt motivationsfaktorer bidrog till att IT-konsulten ville stanna kvar. Slutsats: Konsultorganisationen är i behov av att arbeta strategiskt med det sociala stödet till IT-konsulterna. Vidare fortsatt arbete med ett starkt ledarskap samt rätt motivationsfaktorer.