Business Intelligence (BI) möjliggör för bättre och effektivare beslutsfattande genom att förse beslutsfattare med rätt data vid rätt tid. Ny teknik kommer ständigt inom BI området och att tillämpa Cloud Computing (CC) tillsammans med BI ger många fördelar och ett flertal nya utvecklingsområden. Kombinationen av BI och CC skapar Cloud BI och denna teknologi har fortfarande en relativt låg mognadsnivå men den är under konstant utveckling och i denna rapport diskuteras vilka tekniska och organisatoriska utmaningar som kan tillkomma vid införandet av Cloud BI i en organisation. Det har genomförts intervjuer för att samla in kvalitativ data som kan beskriva detta fenomen och ge en djupare insikt i hur dessa utmaningar påverkar organisationer som vill implementera Cloud BI. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer med rum för diskussion så har frågeställningen besvarats. Totalt deltog fem respondenter som arbetar med BI och har kunskap om Cloud BI. Resultatet visar att de tekniska utmaningarna som organisationer stöter på när dom implementerar Cloud BI är (1) tillgång, (2) säkerhet och (3) arkitektur och transport av data. Organisatoriska utmaningar som kan uppkomma är (4) resistans, (5) lagar och regler samt (6) arbetssätt och metod.

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson & Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

Sammanfattning/Abstract Wendel, Hanna (2022). ”Är du stresstålig och flexibel?” -  En systematisk litteraturstudie med fokus på organisatoriska faktorers påverkan på lärares yrkesutförande, psykiska hälsa och upplevelse av stress. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen är att genom detta examensarbete öka förståelsen för hur organisatoriska förutsättningar påverkar lärares möjligheter att utföra sitt uppdrag samt hur dessa inverkar på lärares psykiska hälsa och upplevelse av stress. Genom en ökad förståelse för vad som bidrar till arbetsrelaterad stress bland lärare finns en förhoppning om att det i framtiden ska bli lättare att arbeta fram strategier och metoder för att förebygga stress och utbrändhet. Ytterligare en önskan är att belysa vikten av skolutveckling och systematiskt arbete med arbetsmiljön, för att på så vis främja en god lärmiljö för både lärare och elever.   Syfte och frågeställningar Syftet är att sammanställa vad nationell och internationell forskning skriver fram som framträdande faktorer som bidrar till att lärare upplever stress i relation till sitt arbete. Genom detta syfte finns även en förhoppning om att skapa en bild av hur den specialpedagogiska funktionen kan användas för att stärka lärare i deras profession samt för att förebygga psykisk ohälsa hos både lärare och elever. Frågeställningen består av två frågor; ”vad framträder genom forskning som signifikanta faktorer som bidrar till stress, psykisk ohälsa och utbrändhet hos lärare?” Samt ”hur kan den specialpedagogiska funktionen användas för att förebygga ohälsa bland lärare?”   Teori Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete har tagit sitt avstamp inom ramfaktorteorin, inkluderingsbegreppet ur ett relationellt perspektiv samt ur begreppet självförmåga med kopplingar till begreppet KASAM.     Metod Metoden för detta examensarbete är en systematisk litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga artiklar med nationell och internationell bakgrund.   Resultat Resultatet visar på komplexa orsakssamband mellan vad som föranleder lärares upplevelse av stress och utbrändhet. En mängd olika faktorer har genom de ingående studierna undersöks i relation till de tre dimensionerna av utbrändhet - emotionell utmattning, känsla av otillräcklighet och depersonalisering/cynism. Några av de faktorer som undersökts i relation till dimensioner av utbrändhet är; kön, ålder, erfarenhet, klasstorlek, inkludering av elever i behov av särskilt stöd, kompetens och kollegialt stöd.   Specialpedagogiska implikationer Då specialpedagogens uppdrag, förutom att arbeta med elever i behov av särskilt stöd, är att ha en rådgivande och handledande roll gentemot kollegor ligger den specialpedagogiska implikationen i att öka förståelsen för hur förutsättningar och faktorer inom skolan som organisation bidrar till stress och utbrändhet hos lärare. Med en ökad förståelse inom detta område är förhoppningen att det således även ska öka möjligheterna att arbeta fram nya metoder och strategier för att förebygga psykisk ohälsa samt främja goda lärmiljöer. Då skolan kan ses som en helhet som hänger ihop av flera mindre delar som påverkar varandra ömsesidigt skulle jag vilja påstå att vikten av välmående lärare är betydelsefull även för elevers välmående, lärande och utveckling.

Under året 2023 som denna rapport skrivs har covid-19 pandemin till slut planat ut någorlunda och samhället har börjat återgå till det nya normala. Covid-19 pandemin var en lång utdragen tid som i vågor påverkade världen, Sverige var ett av det länder som blev påverkat och det land som studien tar sin utgångspunkt ur. Något som blev märkbart under pandemin var hur de flesta organisationer blev tvungna att införa distansarbete till följd av de rekommendationer och restriktioner som gällde. Att organisationerna behövde införa distansarbete innebar att de anställda även fick genomgå större förändringar i sitt arbetsliv, så som att arbetet på plats övergick till att bli i princip helt och hållet på distans och även i stort blev helt digitalt. Trots att det varit väldigt populärt att undersöka hur covid-19 pandemin påverkat anställda i olika aspekter under de senaste åren, har det i denna studie identifierats väldigt lite forskning som undersöker specifikt hur anställdas organisatoriska identifiering påverkats av förändrade arbetsformer. Vidare finns det ingen identifierad forskning i denna studie som visar på hur anställda identifierar sig med sin organisatoriska efter att de återgått till att arbeta på plats igen efter distansarbete till följd av covid-19 pandemin. Vi har i denna kvalitativa studie till syfte att utforska hur anställda identifierar sig med sin organisation efter att de återgått till att arbeta på plats efter ett ofrivilligt infört distansarbete. Vi har i denna studie även som delsyfte att jämföra två grupper, varav ena gruppen påbörjat sin anställning innan deras organisation införde distansarbetet, och den andra gruppen har börjat sin anställning under det införda distansarbetet. Ett andra delsyfte för studien är även att utforska om introduktionen har en påverkan på den organisatoriska identifieringen under ovan givna förändringar. Totalt genomfördes 8 semistrukturerade intervjuer där respondenterna även fick svara på självskattningsfrågor i hur väl de identifierar sig med sin organisation. Resultatet visade på att de sociala interaktionerna hade en stark koppling till en hög identifiering. Desto bättre möjlighet till och upplevelse av de sociala interaktioner som funnits, desto högre tenderade respondenterna att skatta sig. Förutom möjligheterna och upplevelserna fann vi även att behovet av sociala interaktioner kan skilja sig mellan individer. Ytterligare visade resultatet inte på några specifika skillnader i hur anställda identifierar sig med sin organisation beroende på när de påbörjat sin tjänst samt att introduktionen har en påverkan men att de sociala interaktionerna hade en starkare påverkan. I och med de flertalet fördelar som organisatorisk identifiering kan leda till för både anställda och organisationer, kan vi med detta resultat därmed starkt rekommendera organisationer till att möjliggöra och underlätta för de sociala interaktionerna för de anställda, och att möta de anställdas behov av detta. / During the year 2023, when this report is being written, the covid-19 pandemic has finally leveled off to a reasonable degree and society has begun to return to the new normal. The Covid-19 pandemic was a long drawn-out period that affected the world in waves. Sweden was one of the countries that was affected and the country from which this study draws its respondents. Something that became noticeable during the pandemic was how most organizations were forced to introduce remote work as a result of the recommendations and restrictions that applied. The fact that the organizations needed to introduce remote work meant that the employees also had to go through major changes in their working life, such as that the work on site changed to being almost completely remote and also largely became digital. Despite the fact that it has been very popular to investigate how the covid-19 pandemic has affected employees in various aspects in recent years, very little research has been identified in this study that specifically examines how employees' organizational identification has been affected by changed work forms. Furthermore, there is no identified research in this study that shows how employees identify with their organization after they have returned to work on site again after remote work as a result of the covid-19 pandemic. In this qualitative study, we aim to explore how employees identify with their organization after they have returned to work on site after involuntarily being introduced to remote work. In this study, we also have as a partial aim to compare two groups, of which one group started their employment before their organization introduced telework, and the other group started their employment during the introduced telework. Another partial aim of the study is to explore whether the introduction has an impact on the organizational identification during the changes given above. A total of 8 semi-structured interviews were conducted where the respondents also had to answer self-assessment questions about how well they identify with their organization. The result showed that the social interactions had a strong connection to a high level of identification. The better the opportunity for and experience of the social interactions that existed, the higher the respondents tended to rate themselves. In addition to the opportunities and experiences, we also found that the need for social interactions can differ between individuals. Furthermore, the results did not show any specific differences in how employees identify with their organization depending on when they started their service, and that the introduction has an impact but that the social interactions had a stronger impact. With the numerous benefits that organizational identification can lead to for both employees and organizations, with this result we can therefore strongly recommend organizations to enable and facilitate the social interactions for employees, and to meet the employees' needs for this.

Teknikämnet har varit obligatoriskt i svensk grundskola i 30 år och det har fattats ett antal politiska beslut genom åren för att lyfta teknikämnets status. Har dessa politiska beslut gett resultat för hur undervisningen i skolan går till eller vad är lärarnas uppfattningar kring vad som faktiskt påverkar undervisningen i klassrummet? Denna studie vill undersöka hur lärare upplever att deras teknikundervisning påverkas i samband med förändringar i kursplan eller timplan samt om det spelar någon roll om teknikämnet har fått en egen post på schemat eller ej för dessa upplevelser. Det teoretiska ramverket är hämtat från Finger and Houguet och inkluderar fem inre respektive sex yttre faktorer som kan påverka implementering av förändringar.  Utifrån en yttre ramfaktor - tid - har olika skolors schemaläggning gällande teknik för årskurs 4 använts som urval inför intervjuer. Data har därefter samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex lärare verksamma i årskurs 4–6 på dessa olika skolor. Sammantaget blir slutsatsen från intervjuerna att det är samspel mellan olika inre och yttre förutsättningar samt olika personer som är det avgörande för om det blir en god teknikundervisning oavsett om styrdokument förändras.

Sammanfattning På grund av dagens föränderliga arbetsmarknad är det viktigt att barn bibehåller ett öppet sinne och att processen för att förbereda dem inför framtidsval inleds redan i lågstadieålder. Kontinuerlig studie- och yrkesvägledning är således nödvändig. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Forskning visar dock brister i ansvarstagandet. Ett tillvägagångssätt för att uppnå studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan är att använda sig av en arbetsplan utformad för detta ändamål, en så kallad SYV-plan. Syftet med denna studie är att undersöka hur den lokala skolverksamheten arbetar för att förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Studiens frågeställning lyder: Vilka organisatoriska förutsättningar upplever lågstadielärare, studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer, att det finns för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet? Det empiriska materialet har insamlats genom kvalitativa intervjuer med sex informanter inom skolverksamheten. Utifrån Larssons och Löwstedts teori om organiseringsperspektiv, undersöks vilka organisatoriska förutsättningar informanterna upplever finns, för att kunna förankra den kommunala SYV-planen på lågstadiet. Teorin lyfter sex förutsättningar som är väsentliga för ett lyckat förändringsarbete. Det vill säga att den önskade förändringen, som i detta fall är en förankring av den kommunala SYV-planen, genomförs och upprätthålls. Resultatet av vår studie visar i korta drag att det finns brister i stora delar av dessa sex organisatoriska förutsättningar, vilket tyder på att teorin och resultatet överensstämmer.   Nyckelord; Vid vägledning, lågstadiet, kommunal SYV-plan, organisatoriska förutsättningar, förändringsarbete.

I massmedia beskrivs det att barnmorskor flyr förlossningsvården på grund av för hög arbetsbelastning och försämrad arbetsmiljö. Det saknas kunskap inom området för barnmorskors arbetsmiljö på förlossningsavdelningen. Syftet för studien var att beskriva barnmorskans upplevelse av sin arbetsmiljö inom svensk förlossningsvård. Metoden är en integrativ litteraturstudie enligt Whittemore och Knafl (2005). Sökningarna utfördes i Cinahl, Pub Med och Medline. Sex artiklar med kvantitativ eller kvalitativ metod inkluderades i dataanalys. Resultatet visade på två teman; Psykosociala arbetsmiljöns påverkan på barnmorskan och Fysiska arbetsmiljöns påverkan på barnmorskan med tillhörande subteman; ledarskap och kollegialt stöd är av betydelse för barnmorskans arbetsmiljö, reflektionens betydelse för lärandemiljön, tydlighet och kommunikation är av betydelse för att främja samarbete, personalbrist minskar avlastning och ökar stress, tidsbrist påverkar arbetet negativt och skapar stress, bristande möjlighet att tillgodose egna behov skapar stress, rutiner och riktlinjer strukturerar arbetssätt. Det framkom i studien att det var viktigt för barnmorskorna med ett ökat kollegialt stöd, tydliga rutiner och riktlinjer, lägre arbetsbelastning och ökat antal barnmorskor för att minska stress och förbättra arbetsmiljön. Att chefen är en bra ledare och stöttar sina medarbetare, har en rak och tydlig kommunikation till medarbetarna bidrog till en bättre arbetsmiljö. Studien bidrar med kunskap kring barnmorskans upplevelse av arbetsmiljön inom förlossningsvården.

Bakgrund: Svensk sjukvård står inför stora utmaningar de kommande åren med en åldrande befolkning som kommer att kräva allt mer vård. Samtidigt väljer allt fler sjuksköterskor att lämna sitt yrke vilket försämrar vårdkvalitén och riskerar patientsäkerheten, det är därför viktigt att undersöka vilka faktorer som får sjuksköterskor att avsluta eller byta sin anställning. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativa och kvantitativa artiklar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor att lämna sitt yrke. Resultat: Ur analysen framkom två kategorier; hinder i organisationen och bristande samarbete på arbetsplatsen med fyra underkategorier. Konklusion: Ogynnsamma arbetsförhållanden som skapar stress leder till ett försämrat psykiskt och fysiskt välbefinnande hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor upplever en konflikt mellan tid för arbets- och privatliv, vilket kan vara ett resultat av hög arbetsbelastning, brist på personal, långa och ofta varierande arbetstider. På individnivå finns olika förutsättningar att hantera den påfrestande arbetssituationen och där upplevt bristande stöd från arbetsgivaren kan leda till att sjuksköterskor lämnar sitt arbete. Speciellt utsatta är de nyexaminerade sjuksköterskorna som behöver mycket stöd från medarbetare och chef. / Background: Swedish healthcare is facing major challenges in the coming years with an aging population that will require more and more care. At the same time, more and more nurses choose to leave their profession, which deteriorates the quality of care and risks patient safety. It is therefore important to investigate which factors cause nurses to end or change their employment. Method: A literature review with qualitative and quantitative articles. Aim: To describe factors that influence nurses to quit their profession. Findings: The analysis revealed two categories; obstacles in the organization and lack of cooperation in the workplace with four subcategories. Conclusion: Unfavorable working conditions that create stress lead to a deterioration in the mental and physical well-being of nurses. Nurses experience a conflict between time for work and personal life, which can be a result of high workload, shortage of staff, long and often varying working hours. At the individual level, there are different conditions for dealing with the stressful work situation and where a perceived lack of support from the employer can lead to nurses leaving their jobs. Especially vulnerable are the newly qualified nurses who need a lot of support from co-workers and manager

Nyare forskning visar att chefers kommunikation ligger till grund för organisationers existens och framgång. En funktionell kommunikation medför känslan av delaktighet hos medarbetare och är en grundförutsättning för att driva lyckosam förändring och utveckling inom organisationer. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare upplever kommunikation och dess organisatoriska förutsättningar. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod där fokus är på respondenternas upplevelser av det undersökta området. Det empiriska materialet insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer med hälften chefer och hälften medarbetare inom ett privat byggföretag i Dalarna. Studien visar att de organisatoriska förutsättningarna har stor betydelse för hur kommunikationen fungerar mellan chef och medarbetare och att fysisk närvaro på arbetsplatsen uppfattas som givande av båda parter. Denna studie avser bidra med viss kunskap om hur chefer och medarbetare upplever kommunikation.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.