Undervisning som begrepp ingår i förskolan sedan nuvarande skollag började gälla (Skollag, 2010). Trots det så råder det en osäkerhet om undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Med den reviderade läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 får begreppet undervisning en ännu tydligare roll i förskolans verksamhet. Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning tolkas och förstås av förskollärare i relation till förskolans verksamhet. Resultatet har kategoriserats utifrån begreppen undervisning samt organisatioriska villkor. Genom diskursanalys och de teoretiska begreppen innehållsaspekt, förskolans kvalitè och skolifiering har resultatet analyserats. För att få fram data till resultatet så har kvalitativa intervjuer genomförts som utgör empiri. I studiens resultat framkom det tre diskurser och dessa är lärande och undervisning som synonymer, undervisning som planerat eller oplanerat samt skolifiering och statushöjande. I talet om undervisning kopplat till organisatoriska villkor framkom det att barngruppens storlek och sammansättning påverkar undervisningens kvalitè.

<p>Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.</p>

<p>Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.</p>

Att bedriva psykoterapi under handledning är en obligatorisk delkurs på den legitimationsgrundande psykoterapeututbildningen. Syftet med denna studie var att belysa den organisatoriska strukturen och processerna kring handledningsmomentet vid de legitimationsgrundande psykoterapeututbildningarna i Sverige. Data från 13 utbildningsinstitutioner samlades in via en enkät, vilka kompletterades med två intervjuer. Resultaten visade att både många likheter men också stora skillnader förekom mellan utbildningarnas utformning av den organisatoriska strukturen och processerna. Detta gällde såväl rutiner som informationsflöden och organisationens hållande funktion. Inga markanta skillnader framkom mellan avgiftsbelagda och avgiftsbefriade utbildningar. Studien visade att den organisatoriska strukturen och processerna har en stor inverkan på arbetet och inlärningen i handledningen. Hur den organisatoriska strukturen och processerna kan användas på ett konstruktivt sätt diskuteras.

<p>Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.</p>

BIM is a tool with great potentials within several fields of application, but despite this there are still doubts about the possibilities to take on and integrate the use of BIM, especially in the building production. Lack of interest, complex applications and the need to reorganize processes are complicating the integration. This study discusses BIM as a digital aid in the building production where the ambition is to analyze how a contractor can convert visions about BIM into practical application in the building construction. To achieve the ambition with this examination paper, a case study has been conducted at Peab in Jönköping where data has been collected through interviews, observations and a document analysis. This empirical data is analyzed along with a theoretical framework, which is created through a literature review. Today, BIM is not established at Peab in Jönköping and the company stands in the presence of a change where BIM shall be integrated and become a natural way to work. The visions about BIM are that the company shall gain an improved position in the labor market, produce better documents and establish BIM in the building production. The BIM integration is a line responsibility where the line managers must create a culture for development, take responsibility and show commitment in the transformation. All project participants have to undergo education and the roles and responsibilities in the integrations must be identified. The visions and ambitions about BIM at the office must be transferred to the building production, to succeed with the integrations and create a collaboration that reduces the gap between the office and the construction site. The conclusion is that an integration of BIM in the building production is possible, only when BIM is an established and natural work method in the design phase. To facilitate the integration of BIM in the building production at Peab in Jönköping, the information flow must be more frequent and continuous, the BIM model must be adapted to the users in the building production and a clear strategy must be framed before the projects, that currently are designed with BIM, reaches the construction phase. This examination paper aims towards readers with prior knowledge in BIM and building technique, therefore the result is presented without further explanation about functions in mentioned softwares. Only one case company is selected to gain a profound insight and to clarify the connection between visions and practical application.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment. Det som framkom överensstämde med befintlig forskning, att samverkan har stor betydelse för att uppnå positiva effekter som leder till en ökad livskvalitet för individen. Vidare förtydligar både vår studie samt övrig forskning att individen bör inkluderas som en resurs i samverkansprocessen, för att uppnå effekter av självbestämmande vilket kan ge en social trygghet. / To cooperate in social work is a current theme as two new sections of the law has arisen in the recent years. These make clear that collaboration should take place between local governments when working with individuals with psychosocial problems. The purpose of the study was to examine how collaboration work between the municipality and county meets the individual's right to social security, equal living conditions and self-determination. In this study, where four professional performers and six individuals with psychosocial problems participated, the respondents' answers to how they experience that the interaction meets the intention of the law where compared. The results were analyzed using an inductive thematic approach and using systems theory and empowerment. The findings were consistent with existing research, that interaction is very important for achieving positive effects that lead to a better quality of life for the individual. Further clarifies both our study and other research that the individual should be included as a resource in the collaborative process, to achieve the effects of self-determination, which can provide a social security.

Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar anställdas nyttjande av arbetsplatsens friskvårdsinsatser. Vi undersökte även vad det är som motiverar anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna utifrån yrkeskategorierna tjänstemän och arbetare. Metoden som användes var kvantitativ och verktyget som valdes för att samla in det empiriska materialet var enkäter. Enkätundersökningen utfördes på en större organisation som verkar inom detaljhandeln och enkäten besvarades av 94 anställda. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS, valda teorier och tidigare forskning inom undersökningsområdet. Resultatet visade att de allra flesta av de anställda som deltog i studien har någon form av motivation till att nyttja friskvårdsinsatserna på arbetsplatsen. Vilka faktorer som motiverar de anställda till att nyttja friskvårdsinsatserna visade sig vara både yttre och inre motivationsfaktorer. Resultatet visade därtill att det allt som oftast var fler tjänstemän än arbetare som instämde till att dem motiverades av de olika faktorerna. Detta överensstämde med resultatet kring nyttjandet, då även där visade sig vara fler tjänstemän än arbetare som faktiskt nyttjade friskvårdsinsatserna. De anställdas svar tydde på att det både fanns organisatoriska faktorer liksom privata faktorer som hindrade deras nyttjade. Två faktorer som flera respondenter ansåg skulle möjliggöra ett ökat nyttjande var att införa ett friskvårdsbidrag samt att fortsätta erbjuda möjligheten till att träna på arbetstid.

Denna studie har haft till syfte att undersöka vad som påverkar skolkuratorers ansvarsområden i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med elever. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolkuratorer verksamma inom Umeå kommuns gymnasieskolor. Studien lyfter fram kontexten skolkuratorer arbetar inom och fokuserar på vilka organisatoriska och professionella villkor som skapar förutsättningar för skolkuratorn att genomföra ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I studien har det visat sig svårt och komplext att utföra detta arbete. Det beror dels på att det inte finns någon enhetlig definition kring begreppen vilket tycks försvåra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Inom ramen för de organisatoriska villkoren framkommer att arbetet bör vara integrerat i den pedagogiska undervisningen för att fungera och ha effekt. Inom skolan verkar även många av styrdokumenten och ledningens påtryckningar inte kunna mötas upp i det praktiska arbetet. Utifrån de professionella villkoren har det framkommit att det inom elevhälsoteamet inte är helt tydligt vem som ska utföra de olika arbetsuppgifterna och på vilket sätt detta ska ske. Skolkuratorns kunskapsområde visar sig även tillhöra andra professioner vilket leder till att kuratorns påverkningsmöjligheter försvåras. Det har även enligt kuratorerna framkommit åsikter kring att i en bredare utsträckning integrera arbetet i den pedagogiska undervisningen. I och med den nuvarande segregeringen skapas en hämning i kuratorns professionella förutsättningar att genomföra det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan är essentiellt och det finns en samstämmighet kring att det ska genomföras men frågor kring hur det ska utformas och när de ska utföras kvarstår.