Svenska skolor har länge haft en målsättning att integrera vägledning i undervisningen. Under 1970-talet visade utvärderingar att hela skolans ansvar inte var välfungerande och nästintill okänt för skolledningen och lärare. Vägledning som hela skolans ansvar innebär att all pedagogisk personal ska bidra med vägledning till eleverna. Än idag visar forskning att organiseringen med vägledningen är svag och att lärares involvering brister. Syftet är därför att undersöka högstadielärares involvering och uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar på en grundskola i en större stad samt vilka organisatoriska förutsättningar som eventuellt saknas för att implementera vägledningen i undervisningen. Frågeställningarna är:  Hur uppfattar högstadielärare på en grundskola i en större stad sin roll i vägledning som hela skolans ansvar? Vilka organisatoriska förutsättningar identifierar högstadielärare för att arbeta med vägledning som hela skolans ansvar i undervisningen?  Vi har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem högstadielärare. Empirin har analyserats utifrån organiseringsperspektivet som fokuserar på sex organisatoriska förutsättningar som behövs för att förändring och utveckling ska vara möjlig. Huvudresultatet visar att högstadielärares uppfattning om sin roll i vägledning som hela skolans ansvar skiljer sig och att de organisatoriska förutsättningarna brister för att högstadielärarna ska implementera vägledningen i undervisningen.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt hos äldre i form av nedstämdhet, ångest och depression, där vem som helst kan drabbas, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Att åldras kan innebära försämringar av både fysiska samt psykiska funktioner och förlust av närstående som förknippas med social isolering, vilket ökar risken att drabbas av depression. En normaliserad uppfattning att depression är en normal del av åldrandet i kombination med samhällets stigmatisering medför att äldre inte söker vård för psykiska besvär och orsakar onödigt lidande samt ökar risken för självmord. Syftet: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av depression i mötet med äldre. Metod: Litteratursökningen resulterade i 14 artiklar och integrerade både kvalitativa samt kvantitativa data. Dessa analyserades via kvalitativ innehållsanalys och sammanställdes i en litteraturstudie. Resultat: Att balansera mellan organisatoriska krav och patientbehov i kombination med bristande resurser var utmaningar som sjuksköterskan ställdes inför, vilket påverkade relationerna negativt. Ömsesidiga utbyten och ett bekräftande bemötande resulterade i etablering av förtroendefulla relationer, där patienten kände trygghet och vågade öppna sig känslomässigt. Diskussion: Förtroendefulla ömsesidiga relationer ansågs vara det främsta verktyget för att effektivt uppmärksamma och hantera depression. Sjuksköterskans stöd till patienten med depression ökar känslan av begriplighet samt hanterbarhet och kan i ett längre perspektiv leda till en mer meningsfull vardag, där det ömsesidiga utbytet stärker både patientens och sjuksköterskans känsla av sammanhang. Slutsats: Utbildningsinsatser till sjuksköterskor visade sig stärka förtroendet för omvårdnadsförmågan till äldre med depression. Genom att prioritera utbildningar kan det bidra till att främja äldres psykiska hälsa. / <p>2024-03-22</p>

Föreliggande uppsats syftade till att undersöka och analysera hur chefer inom hybrida arbetsmodellerutformar och genomför onboarding av nya medarbetare, samt att utforska de attityder som chefernauppvisar gentemot en hybridbaserad onboardingprocess. En hybrid arbetsmodell kännetecknas av enorganisationsstruktur som kombinerar distansarbete med fysisk närvaro på arbetsplatsen. Under desenaste åren har hybrida arbetsmodeller blivit alltmer framträdande och accepterade på arbets-marknaden. Forskning indikerar att det är eftersträvansvärt för organisationer att tillhandahålla eneffektiv onboarding att främja nya medarbetares organisationssocialisation. Det identifierades enbetydande kunskapslucka inom forskningsfältet avseende hur onboardingprocesser inom en hybridarbetsmodell utformas. Genom semistrukturerade intervjuer med tre chefer inom en kommunalorganisation utforskades vilka strategier och metoder som används för att utforma och genomföraonboardingprocesser inom hybrida arbetsmodeller, samt vilka fördelar och nackdelar som chefernaassocierar med hybridbaserad onboarding. Det empiriska datamaterialet som samlades in bearbetadesoch analyserades genom en tematisk analys som antog en kombinerad induktiv och deduktiv ansats.Resultaten av den tematiska analysen indikerade att det förekom betydande variationer avseende huronboardingprocesser inom hybrida arbetsmodeller utformas och genomförs. Det noterades att onboard-ingprocessen är dynamisk och kan anpassas efter varje verksamhets unika behov och struktur. Encentral slutsats som drogs var att enbart för att en verksamhet tillämpar en hybrid arbetsmodell innebärdet inte onboardingen är hybridbaserad. Vidare indikerade resultatet att det förekom varierandeattityder gentemot hybridbaserad onboarding bland chefer. Trots dessa variationer i tillvägagångssättenoch attityder antyder studien att alla chefer strävar mot ett gemensamt mål med onboardingprocessen:att underlätta nya medarbetares integration till verksamheten och organisationen.

Hälso- och sjukvårdskuratorer är en given profession inom hälso- och sjukvården, där de bidrar med en psykosocial kompetens som kompletterar de medicinska kompetenserna. Syftet med denna studie är att öka och fördjupa förståelsen för organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme för hälso- och sjukvårdskuratorer inom hälso- och sjukvården i Sverige. Tidigare forskning visar att det finns både likheter och skillnader gällande organisatoriska villkor, trots att kuratorer och vårdpersonal arbetar i samma organisation. Det framkommer även att samverkan mellan sjukvården och socialt arbete behövs då fysiska besvär ofta har sociala samband, dock kan det finnas svårigheter att sammankoppla insatserna. Tidigare forskning har dessutom visat att hälso- och sjukvårdskuratorers handlingsutrymme och psykosociala stöd ofta behöver anpassas, eftersom kuratorerna behöver förhålla sig till den medicinska kontexten. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts och fyra semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer har genomförts. En innehållsanalys har utförts på materialet och resultatet har analyserats med de två organisationsteorierna teorin om förhandlad ordning och domänteorin. Analysen mynnade ut i tre övergripande teman; organisatoriska villkor, samverkan och handlingsutrymme. Slutsatserna visade att kuratorerna upplevde en hierarkisk ordning och ensamhet i relation till den medicinska verklighet de befinner sig i. Kuratorerna upplevde även en välfungerande samverkan, däremot kunde den upplevas som problematisk i vissa situationer. Slutligen beskrevs hälso- och sjukvårdskuratorernas handlingsutrymme som både stort och litet beroende på situation. Det framkom även utmaningar i relation till handlingsutrymmet som hanterades med hjälp av olika metoder.

Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Robert Bildt, Ebrahim Alibhai, Sebastian Karlsson Title: The Organizational Puzzle: Congruence and its Impact on Change Processes Supervisor: Johan Grinbergs Keywords: Congruence, Communication, Organizational change, Management ControlSystems, Leadership, Contingency Theory Research question: How does congruence between the leader and their organizationalcontext affect organizational changes? Purpose: The purpose of this study is to investigate and analyze how congruence betweenthe leader and their organizational context affects adaptability to changes in the organization.By examining these aspects, we can gain deeper insight and understanding of howcongruence can influence the implementation of organizational change. Method: A case study was conducted using a qualitative method for data collection and dataprocessing. To gather empirical data, semi-structured interviews were conducted, which werelater used for a thematic analysis. Conclusion: The conclusion is that communication is crucial for achieving congruencewithin an organization. Effective communication helps leaders adapt to the organizationalcontext, motivate employees and manage changes efficiently. In the studied organization,respondents indicated that involvement, communication and transparency were central toachieving congruence, despite the challenges varying between departments. Leadersprioritized communication in change management, which facilitated employees'understanding and acceptance of changes.

For decades´ researchers as well as business managers have deliberated on the matter of what constitutes an organization´s core and identity. This paper investigates the management of multiple identities in a dependent partner organization, defined as an organization with products or services dependent on, and/or with a business derived from, a mother organization´s products or services. For managers, managing organizational identity on organizations with an increasing part of their business value dependent on partnering with another organization, this becomes a question of managing multiple identities. As an aid for managers in determining the relevant managerial response, Pratt and Foreman developed a framework classifying four different responses, presented in an article in the year 2000.  However, in limmiting the scope of their research to not include an organization´s perception of the identity of the external network in which it resides, the framework is not sufficient for managers of a dependent partner organization.  The current research has analyzed and further developed how the managerial response framework for multiple identities could be used in such a dependent partner organizational setting. The perception of how a mother organization is reflected in a dependent partner organization identity is investigated through interviews ina single case study at a specigic type of dependent partner organization, namely a dealer organization. The analysis of the data was deductive, based on the theoretical construct of organizational identity, and followed a theoretical thematic analysis methodology. The findings from the research reveal how different perceptions of the mother organization is reflected in every criterion of the dependent partner´s organizational identities. Also, results show how these organizations are high in synegry, as the mother organization creates a standard frame of reference for all units of the dependent partner. The results further develop the managerial framework by Pratt and Foreman for such an organizational setting by syggesting two responses from the framework as particularly suitable. For managers of a dependent partner organization the risk of the high presence of the mother organization in the own organizational identity is also coupled with decreased member identification. To manage this, it is suggested to engage in internal employee education and activities. Furthermore, an increased focus on fostering a strong leadership, capable of consciously managing the constant construction of organizational identity in the blurred lines between the partner and the mother organization, is needed. Due to the positioning of organizational identity as a constructed in the interaction between two parts, social constructionism is further suggested to be an appropriate epistemological view when studying the dependent partner organization. / I årtionden har akademiker och chefer brottats med nfrågan om vad som är en organisations kärna och identitet. Denna uppsats undersöker hanteringen av multipla identiteter i en beroende partnerorganisation, här definierad som en organisation vars produkter eller tjänster är beroende av, och/eller sprunget från, en moderorganisations produkter eller tjänster. Hanteringen av en organisations identitet är en del av chefens huvudsakliga syfte och i organisationer där grundaffären alltmer beror av en partnerorganisation blir detta en fråga om att hantera multipla identiteter. Pratt och Foreman presenterade i en artikel år 2000 ett ramverk för chefer som klassificerar fyra olika responser i hanteringen av multipla identiteter. Studien är dock avgränsad till att inte innefatta organisationers uppfattning om identiteten av det externa nätverk inom vilken organisation är en del, i den egna organisatoriska identiteten. Denna avgränsning gör ramverket otillräckligt för chefers bedömning av hanteringen av multipla identiteter i beroende partnerorganisatoriska.  Den nuvarande studien har analyserat och vidareutvecklat ramverket för hantering av multipla identiteter utifrån den beroende partnerorganisationens position. Hur moderorganisationen  uppfattas och reflekteras i den beroende partnerorganisationens i dentitet har undersökts genom  intervjuer i en enfallsstudie hos en specifik typ av beroende!partnerorganisation, nämligen en återförsäljare. Analysen av data har varit!deduktiv, baserad på teorin om vad!som utgör en organisatorisk identitet, och har följt en teoretisk tematisk analysmetod.  Resultaten från studien visar hur uppfattningar om moderorganisationen reflekteras i varje kriterium av den beroende partnerorganisationens identitet och hur dessa typer av organisationer har möjlighet till höga synergieffekter, som en följd av att moderorganisationen skapar en gemensam gruns att stå på. Resultaten leder till en vidareutveckling av Pratt och Foremans ramverk för hanteringen av multipla identiteter genom att föreslå två av responserna som mer anpassade för den specifika organisationstypen. För chefer i en beroende partnerorganisation är risken med den starka närvaron av moderorganisationen i den egna identiteten att medlemsidentifieringen misnkar. För att hantera detta föreslås att bygga upp en intern utbildning samt uppmuntra interna aktiviteter. Det föreslås också att fokusera på att fostra ett starkt ledarskap som är kapabelt atill att medvetet hantera den konstanta konstruktionen av den egna organisatoriska identiteten i gråzonen mellan moderorganisationen och den beroende partnerorganisationen. Vidare är också scocialkonstruktionismen identifierad att vara en lämplig epistemologisk ståndpunkt vid studien av en beroende partnerorganisation, givet att den organisatoriska identiteten konstrueras i relation till en annan part.

There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Under de senaste åren har ett ökande antal ensamkommande barn kommit till Sverige för att söka asyl. Majoriteten av barnen blir placerade på hem för vård eller boende (HVB). Denna kvalitativa studie syftar till att få en djupare förståelse för hur arbetet på tre HVB-hem i en medelstor kommun kan se ut och vara organiserat. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex anställda vid HVB-hem; tre sektionschefer och tre personal. Organisationskultur har använts som huvudsakligt analysinstrument med organisationsstruktur som komplement. Resultatet visar att fyra organisatoriska faktorer som är viktiga för personal i arbetet med ensamkommande barn är enhet, meningsfullhet, struktur och flexibilitet samt kompetens. Dessa faktorer kan ses som viktiga i arbetet med att utveckla verksamheterna. En välorganiserad verksamhet kan bättre leda till den stabilitet som de ensamkommande barnen behöver. / During the past years, an increasing amount of unaccompanied children have come to Sweden to apply for asylum. The majority are placed in residential care units. This qualitative study aims to get a deeper understanding of how the work in three residential care units in a medium-large municipality can look and be organized. Data has been collected through interviews with six employees at residential care units; three executives and three staff members. Organizational culture has been used as the main analysis instrument with organizational structure as complement. The findings show that four organizational factors that are important for staff when working with unaccompanied children are unity, meaningfulness, structure and flexibility, and competence. These factors can be viewed as important in developing the establishments. A well-organized establishment is superior in the way that it can lead to the stability that the unaccompanied children need.

Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Bakgrund: Under de senaste åren har allt fler universitet infört fler digitala verktyg inom undervisningssammanhang och administration. Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad det kan betyda för lärandet och hur det kan förbättra organisationen. Denna uppsats ämnar istället att bidra med förståelse för vilka hinder som kan göra digitaliseringen i ett universitet långsammare och mer svåruppnåelig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse för organisatoriska hinder vid digitalisering av universitet. Genomförande: Uppsatsförfattarna har genom ett kvalitativt tillvägagångssätt genomfört sju intervjuer med personal på Linköpings universitet. Dessa personer har valts selektivt i kombination med lämplighetsurval. Under intervjuerna har organisatoriska hinder identifierats på tre olika nivåer: strategisk, taktisk och operativ nivå. Slutsats: De huvudsakliga organisatoriska hinder som identifierats har exempelvis varit användarmotstånd, parallella styrdimensioner, lagen om offentlig upphandling och brist på “sense of urgency”. Uppsatsförfattarna kan också konstatera att användarmotståndet troligtvis kommer minskas i framtiden och att ett hinder som lagen om offentlig upphandling är svår att undvika för ett universitet. / Background: Like most organizations, universities have become more and more digitized in recent years. Prior research has mostly focused on what improvements digitization can lead to in educational and organizational contexts. The intent of this study is to contribute to a higher understanding of organizational obstacles which lead to slower and more complicated processes when digitizing universities. Purpose: The purpose of this study is to contribute to a higher understanding of organizational obstacles when digitizing universities. Completion: The authors have through a qualitative approach conducted seven interviews with employees at Linköping University. The interviewees have been selectively and suitably chosen for the study. During the interviews, several obstacles have been identified on three different organizational levels: strategic, tactical and operational Conclusion: The main organizational obstacles that have been identified are for instance user resistance, parallel control dimensions, law of public procurement and lack of sense of urgency. The authors can also conclude that user resistance will most likely decrease in the future and that an obstacle like the law of public procurement is difficult for a university to avoid.