Beslutsfattande sker konstant i organisationer men grunderna till beslut kan variera. I dagens samhälle pågår en trend där ett ökat antal organisationer använder sig av datadrivet beslutsfattande, det vill säga beslut grundade i data. Detta påverkar även beslutsfattandet i HR-processer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur individer som arbetar på olika organisatoriska nivåer upplever datadrivet beslutsfattande i en lönerevisionsprocess. Tidigare forskning visar att det länge funnits en uppfattning om att beslut bör fattas på rationella grunder, det vill säga med all information tillgänglig och samtliga alternativ övervägda. Dock är rationaliteten begränsad och människan behöver därför skapa förenklade modeller för att fatta beslut som är bra nog. Enligt tidigare forskning kan beslut grundas på intuition, kommunikation och data, där data kan hjälpa oss att fatta mer rationella beslut. Forskning visar även att relationen och avståndet till individen beslutet berör kan påverka beslutet. Studien ämnar bidra till forskningsfältet genom att kombinera teorier och tidigare forskning om beslutsgrunder med data i fokus, HR-processer och avstånd till individen i beslutsprocessen. För att besvara syftet har en kvalitativ studie genomförts på ett stort tekniskt bolag. Semistrukturerade intervjuer med beslutsfattare på olika organisatoriska nivåer i lönerevisionsprocessen ligger till grund för empirin. Resultaten visar att beslut fattas på flera grunder i organisationen; intuition, kommunikation och data. Beslutsfattarna använder sig av data för att skapa en beslutsgrund att utgå ifrån. Data hjälper dem även att motivera besluten samt ger en större trovärdighet och känsla av rättvisa. Hur stor del de olika beslutsgrunderna får i besluten skiljer sig beroende av vilket avstånd den intervjuade har till den person som berörs av beslutet. Beslutsfattare som arbetar högre upp i organisationshierarkin och därmed befinner sig på långt avstånd från individen besluten berör grundar till stor del sina beslut i data. Beslutsfattare som arbetar lägre ner i organisationshierarkin och därmed befinner sig nära individen besluten berör använder i större utsträckning intuition och kommunikation.

This study aims to investigate what factors that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions. The study investigates when women is no longer considered different in male dominated professions because of their gender, but instead are considered as equal because of their profession. The question of the inclusion of women in male dominated professions is inspired by the classical question of gender integration in workplaces. In this study the question of inclusion is considered a possible cultural consequence of integration. The theoretical framework of the study consists of Randall Collin’s thoughts on group affiliation, and Rosabeth Moss Kanter’s theory about tokenism. These theories are used to analyze the data of the study. The study was conducted through a survey that was distributed between three different male dominated companies in southern Sweden. The companies where representative of three different types of branches: one technical, one electrical and the third an industrial company. The study demonstrates that organizational factors are the primary causes that affect the inclusion of female coworkers in male dominated professions.

This study examines employees who, during the spread of the Covid-19 virus, have had to switch from working in the workplace to digital teleworking. The aim of the study is to achieve a deeper understanding of how the informants are experiencing their social work environment in digital teleworking, by examining how they experience their relationships with colleagues, managers and cohabitants, as well as how they experience their organizations’ handling of the social work environment. The empirical data consists of 6 qualitative, semi-structured interviews. The theoretical framework of the study consists of Jahoda’s Deprivation theory and Ahrne’s theory of the Organizational centaur, both of which concern the importance of social contact in the workplace. The result of the study show how the respondent’s collegial relationships are affected or even deteriorative by the digital telework during Covid-19 , and how the relationships with cohabitants have changed their dynamics by becoming more work oriented. The result also shows that the respondents perceived lack of organizational management of the social work environment during their new work circumstances caused by Covid-19. Meanwhile, the experiences of employee engagement for digital social contact has increased, as well as perceived social support from those whose partners also work from home. The conclusions of the study are that work seems to fulfill an unintentional social function that is irreplaceable, and that employee initiatives for social interaction increase when the employees feel that the employer invests too much in organizational goals / Denna studie undersöker arbetstagare som under spridningen av Covid-19 har behövt ställa om från arbete på arbetsplatsen till digitalt distansarbete. Studiens syfte är att nå en djupare förståelse av hur respondenterna upplever den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet, genom att undersöka hur de upplever relationerna till kollegor, chefer och samboende samt hur de upplever organisationernas hantering av den sociala arbetsmiljön. Den empiriska datan består av 6 stycken kvalitativa, semistrukturerade intervjuer i vilket respondenterna fått berätta om sina upplevelser. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jahodas deprivationsteori och Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, vilka båda berör vikten av social kontakt i arbetet. Resultaten som framkommer vittnar om försämrade eller uteblivna kollegerelationer i det digitala distansarbete som orsakats av Covid-19, en ändrad relationsdynamik med samboende och upplevd bristande organisationshantering av den sociala arbetsmiljön i det digitala distansarbetet. Samtidigt återfinns dock upplevelser av ett ökat medarbetarengagemang för digital social kontakt, samt ett socialt stöd från partners som också arbetar hemifrån. Slutsatserna blir att arbetet verkar fylla en oavsiktlig social funktion som är oersättlig, samt att medarbetarinitiativen för socialt umgänge ökar då arbetstagarna upplever att arbetsgivaren satsar för mycket på organisatoriska mål.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för en organisations specifika onboardingprocess och vilka delar som beskrivs viktiga för att en nyanställd ska komma in i sin roll samt organisationen utifrån HR-funktionens, chefer och nyanställdas perspektiv. Förhoppningen med studien är också att nyckelpersoner inom onboarding kan använda sig av studiens resultat för att reflektera över hur onboardingprocessen upplevs och fungerar i deras organisation. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem tjänstemän, två chefer och en HR-manager. Slutsats: Studien framställer flertalet centrala delar med onboardingprocessen utifrån de tre perspektiven. Det mest centrala under processen, i det specifika fallet, är att kunna arbeta med individanpassning för att möta samtliga behov. Även tidsaspekten är en av de mest centrala delarna som påverkar upplevelsen av onboarding. / Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of an organisation’s specific onboarding process. The aim is also to provide an understanding of the essential parts in adapting to the position and organisation described by the HR-function, managers and officials. The results of the study will hopefully provide key individuals in the field of onboarding with the opportunity to reflect on how the onboarding process is experienced and how it functions in their organisation. Method: This study is a qualitative case study with an inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The interviews were conducted with five officials, two managers and one HR manager. Conclusion: This study highlights a number of essential parts regarding the onboarding based on the three perspectives. The most essential part in this specific case is being able to work with individual factors to satisfy the needs of the new employee. The aspect of time is also one of the most essential parts that will affect the experience of onboarding.

Näringslivet spelar en väsentlig roll inom arbetet för hållbar utveckling. För att företag ska kunna bidra till måluppfyllelse av globala och nationella miljömål finns ett antal standarder och riktlinjer att följa. Mycket forskning tyder dock på att dessa enbart bidrar till organisatoriska fördelar och inte till förbättrad miljöprestanda. För att uppnå globala och nationella miljömål kan det därför vara nödvändigt för företag att fördjupa arbetet internt. Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att företag ska lyckas generera både organisatoriska fördelar och miljöprestanda genom sitt företagsinterna miljöarbete. Två företag baserade i Sverige har deltagit i en enkätundersökning som syftat till att undersöka hur miljöarbetet implementeras och kommuniceras på arbetsplatsen. Kvalitativa innehållsanalyser på ett antal miljörelaterade företagsdokument har också genomförts. Materialet analyseras sedan i relation till två organisatoriska teorier samt tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att medarbetarna är nyckeln till ett framgångsrikt företagsinternt miljöarbete, men också hindret på vägen dit. Förutsättningarna baseras på kommunikation, ansvarstagande, kunskap och erkännande. Ledningen spelar en central roll när det gäller att engagera medarbetare och driva arbetet framåt. Resultatet tyder också på att de miljörelaterade publika företagsdokumenten kan bidra till både organisatoriska fördelar och förbättrad miljöprestanda om de används på rätt sätt. Genom generösare publicering av miljöarbetet kan motivationen till förbättrat resultat öka. / Businesses play a significant role in the work for sustainable development. In order for companies to contribute to the achievement of global and national environmental goals, there are a number of standards and guidelines to follow. However, much research indicates that these only contribute to organizational benefits and not to improved environmental performance. Therefore, in order to achieve global and national environmental goals it may be necessary for companies to deepen the work internally. This study aims to investigate what conditions are necessary for companies to succeed in generating both organizational benefits and environmental performance through their internal corporate environmental work. Two companies based in Sweden have participated in a survey aimed at investigating how environmental work is implemented and communicated at work. Qualitative content analyses on a number of environmentally related company documents have also been carried out. The material is then analysed in relation to two organizational theories as well as previous research in the subject. The result shows that the employees are the key to a successful corporate internal environmental work, but also the obstacle on the way to it. The assumptions are based on communication, responsibility, knowledge and recognition. Management plays a key role when it comes to engaging employees and pushing the work forward. The results also indicate that the environmentally related public company documents can contribute to both organizational benefits and improved environmental performance if used properly. By publishing the environmental work more generously, the motivation for improved results can increase.

Ledarskapet är en viktig del i att skapa framgångsrika och konkurrenskraftiga organisationer där medarbetare mår bra och kan utvecklas (Granberg, 2011). Ledaren är den som har störst inflytande över de anställda då de med hjälp av sitt beteende kan påverka hur medarbetarna tänker och agerar (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Därför är det viktigt att första linjens chefer har de förutsättningar som krävs för att kunna utöva en ledarskapsstil som främjar motivation och engagemang, då det är en ledare som arbetar nära sina medarbetare. Chefernas ledarskap och arbetssituation inom äldreomsorgen har i stor utsträckning påverkats av Covid-19 pandemin och de restriktioner som upprättats (Coronakommissionen, 2020).Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer inom äldreomsorgen upplever att pandemin har påverkat deras förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Studien har en kvalitativ forskningsansats och datainsamlingen bygger på åtta semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring olika ledarskapsstilar.Resultatet visar att linjecheferna upplever en påverkan på både förutsättningar och ledarskap. Ständigt nya riktlinjer och rutiner har krävt ett mer flexibelt ledarskap, och nya arbetsuppgifter har lett till en högre arbetsbelastning. Pandemin har också skapat en stor oro hos både medar-betarna och cheferna, vilket har gjort att behovet av stöd från både organisationen och kollegor har ökat. Samtidigt har övergången från fysiska till digitala möten försvårat kommunikationen med medarbetare och kollegor, vilket i sin tur påverkat möjligheten att ge och få stöd.En slutsats som kan dras av resultatet är att cheferna har behövt kombinera olika ledarskapssti-lar under pandemin. För att kunna stötta oroliga medarbetare och se till att de nya riktlinjerna följs behövs en blandning av ett empatiskt och ett styrande ledarskap. / Leadership is an important part of creating successful and competitive organizations where em-ployees feel good and can develop (Granberg, 2011). The leader is the one who has the greatest influence over the employees as they can use their behavior to influence how the employees think and act (Granberg, 2011; Jacobsen & Thorsvik, 2014). Therefore, it is important that first-line managers practice a leadership style that promotes motivation and commitment as it is a leader who works closely with his employees. Managers' leadership and work situation in el-derly care have been affected by the Covid-19 pandemic and the restrictions that have been established (Coronakommissionen, 2020).The purpose of this study is to investigate how first-line managers in elderly care, feel that the pandemic has affected their ability to exercise their leadership. The study has a qualitative re-search approach, and the data collection is based on eight semi-structured interviews. The em-pirics have been analyzed with the help of previous research on different leadership styles.The results show that the line managers experience an impact on both conditions and leadership. Constantly changing guidelines and routines have required a more flexible leadership, and new tasks have led to a higher workload. The pandemic has also caused great concern among both employees and managers, which has increased the need for support from both the organization and colleagues. At the same time, the transition from physical to digital meetings has made it more difficult to communicate with employees and colleagues, which in turn has affected the ability to give and receive support.One conclusion that can be drawn from the result is that the managers had to combine different leadership styles during the pandemic. To be able to support anxious employees and ensure that the new guidelines are followed, a mixture of empathic and governing leadership is needed.

The development in today's labor market is characterized by digitalization and it is becoming increasingly common to work in teams where collaboration mainly takes place in digital forums. The new ways of working cause challenges regarding fellowship and social interaction in digital teams. Research shows that it is more difficult to achieve fellowship and affiliation to colleagues in teams that do not meet physically. Communication in digital teams is characterized by formal interactions, rather than informal ones, which complicates opportunities to socialize "around the coffee machine" in the same way as in a physical organizational context. The organization plays an important role in enabling successful digital work through organizational support structures such as training, guidelines, and well-functioning communication tools. The purpose of this study is to investigate how members of digital teams perceive digital teamwork, with a focus on how they experience social interaction and feelings of fellowship. The study further aims to provide insight into how organizations contribute to the digital teams through support structures. The study is based on qualitative, semi-structured interviews with people who are part of digital teams. The results from the interviews are explained with Gunnar Aronsson et al. 's team definition, Erving Goffman's dramaturgical perspective and Randall Collins' theory of interaction rituals. The study shows that there are difficulties in achieving feelings of fellowship in digital teams because communication consists mainly of formal interactions. Digital work is sometimes perceived as lonely. The study also shows that the organization plays a crucial role in providing opportunities for the digital teams to interact informally and thereby develop a fellowship. / Utvecklingen på dagens arbetsmarknad präglas av digitalisering och det blir allt vanligare med arbetsteam där samarbetet huvudsakligen sker i digitala forum. De nya arbetssätten medför utmaningar med avseende på gemenskap och social interaktion i teamen. Forskning visar bland annat att det är svårare att uppnå gemenskap och anknytning till kollegor i team som inte möts fysiskt. Kommunikationen i digitala team kännetecknas av formella interaktioner, snarare än informella, vilket komplicerar möjligheter att socialisera “runt kaffeautomaten” på samma sätt som i en fysisk organisationskontext. Organisationen spelar en viktig roll för att möjliggöra framgångsrikt digitalt arbete genom organisatoriska stödstrukturer som exempelvis utbildning, riktlinjer och välfungerande kommunikationsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur medlemmar i digitala team uppfattar det digitala teamarbetet, med fokus på hur de upplever social interaktion och känslor av gemenskap. Studien syftar vidare till att ge insikt i på vilket sätt organisationer bidrar till de digitala teamen genom stödstrukturer. Studiens datainsamlingsmetod är kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som ingår i digitala team. Resultaten från intervjuerna förklaras utifrån Gunnar Aronsson et al:s teamdefinition, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Randall Collins teori om interaktionsritualer. Studien visar att det finns svårigheter med att uppnå känslor av gemenskap i digitala team. Kommunikationen består huvudsakligen av formella interaktioner, vilket försvårar teammedlemmarnas möjligheter att lära känna varandra. Digitalt teamarbete upplevs ibland som ensamt. Det framgår även av studien att organisationen spelar en avgörande roll för att tillhandahålla tillfällen för de digitala teamen att interagera informellt och därigenom utveckla en gemenskap.

Studiens syfte är att främst undersöka hur man arbetar med läsinlärning utifrån ett andraspråksperspektiv i årskurs 1–3 men även hur olika ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar det arbetet. Studien är kvalitativ där semistrukturerade intervjuer har använts för att informanterna ska kunna delge sina tankar och åsikter kring de olika frågorna som intervjuguiden omfattar. Det ger även möjlighet till följdfrågor på det informanterna delger. Informanterna är åtta till antalet och representerar sex olika skolor i Mellansverige. Informanterna representerar även olika yrkesgrupper såsom klasslärare (fyra), specialpedagog (en), lärare i svenska som andraspråk (två) och rektor (en) och detta val baseras på att få fram olika perspektiv. Studiens resultat visar på många likheter i använda arbetssätt när det kommer till läsinlärning i ett andraspråksperspektiv och arbetssätten kan kopplas till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Resultatet visar även på att ramfaktorer och organisatoriska faktorer påverkar undervisningen i olika utsträckning beroende på de förutsättningar som finns på respektive skola. / <p>Godkännande datum 2022-01-16</p>

Bakgrund Distansstyrning anses som den moderna organisationens sätt att styra sina anställda mot att uppnå vad som är bäst för organisationen. De styr primärt sina anställda genom att fastställa organisatoriska mål för att vägleda de anställda i rätt riktning. För att uppnå en god styrning krävs det att organisationerna har en god kommunikation med sina anställda, inte minst då information kring målen skall kommuniceras. De senaste årens teknologiska framsteg kring kommunikation har bidragit med att organisationer utvecklat sitt sätt att kommunicera till sina anställda. Inom organisationer är det viktigt att ha en rad olika och fungerande strategier för hur de ska kommunicera och uppnå sina organisatoriska mål. Utvecklingen av kommunikation har således lett till att organisationers ledning kan förmedla sina organisatoriska mål med hjälp av en rad olika kommunikationskanaler. Litteraturstudien pekade på att organisationer använder distanskommunikation alltmer i sin verksamhet. Ledningen inom konsultföretag har en ständig distansfaktor att ta hänsyn till när det kommer till styrning av deras organisationer. Samt att deras anställda jobbar för två organisationer vilket leder till att de har en flerorganisationskultur. Konsultbranschen blev således intressant att undersöka på grund av sin distansstyrning, distanskommunikation och flerorganisationskultur då även övriga branscher tenderar att gå mot den här organisationsstrukturen. Syfte Den här studien avser att undersöka hur kunskapsintensiva organisationer i form av konsultbolag styr sin verksamhet med hjälp av organisatoriska mål. Stor fokus kommer att ligga på kommunikationen kring de organisatoriska målen mellan företagsledning och anställd. Metod Det här är en explorativ studie där ett par konsultbolag ingick i en fallstudie för att undersöka hur kommunikation kring de organisatoriska målen uppfattas och hanteras av de inblandade konsulterna. Studien är uppbyggd så att konsultbolagets ledning står för ena parten och konsulterna för den andra. Sedan har deras uppfattning av kommunikationen gällande de organisatoriska målen undersökts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar. Vidare jämfördes de båda parterna för att identifiera eventuella olikheter i deras uppfattningar. Anledningen till att just konsultbolag valdes var för att en stor del av den här studien kommer rikta in sig på distansdimensionen av kommunikation. Detta för att ledningen inom konsultbolaget och konsulterna i regel inte bedriver sitt vardagliga arbete under samma tak. Resultat Resultatet tydde på att det finns diskrepans på specifika kommunikationsaspekter mellan ledningen inom konsultbolaget och konsulterna. På andra aspekter speglar de båda parternas uppfattning varandra bättre. De största likheterna som identifierades var medvetenheten om de organisatoriska målens existens och dess betydelse för företaget i stort. Uppfattningarna skiljdes dock något åt när det kom till de organisatoriska målens betydelse på lokal nivå. Utefter resultatet går det att vidare ifrågasätta huruvida effektiv respektive konsultbolags styrning hanteras med avseende på de organisatoriska målen. Slutsats Några slutsatser som drogs var att konsultbolagen i studien lägger stort fokus av deras styrningsarbete på att förmedla, återkoppla och skapa en god förståelse bland organisationens konsulter kring organisatoriska mål. Det går också att konstatera att de inblandade konsultbolagen arbetar aktivt med metoder och tillvägagångsätt kring kommunikationen av de organisatoriska målen som är väl grundade i teorin om kommunikation. Konsultbolagen löser primärt problematiken kring distansfaktorn och flerorganisationskulturen genom att mestadels kommunicera organisatoriska mål genom fysiska möten med sina konsulter. Konsultbolagets ledning är väl medvetna om att de organisatoriska målen initialt ofta är abstrakta. Vilket innebär att de måste brytas ner och konkretiseras, helst med hjälp av konsulterna så att de lättare ska kunna applicera dem på sitt vardagliga arbete. Resultatet påvisar också att det finns en viss problematik kring konflikter mellan konsultbolagets organisatoriska mål och kundbolagets organisatoriska mål. / Background Distance management is regarded as the modern organization's way of directing its employees to achieve what is best for the organization. They primarily control their employees by setting organizational goals to guide employees in the right direction. In order to achieve good management, it is necessary that the organizations have good communication with their employees, not least when information about their goals is to be communicated. Recent technological advances in communication have helped organizations develop their way of communicating to their employees. Within organizations, it is important to have a variety of different and functioning strategies for communicating and achieving their organizational goals. The development of communication has thus led to the management of organizations to convey their organizational goals by means of a variety of communication channels. The literature study pointed out that organizations are increasingly using distance communication in their operations. Management within consulting companies has a constant distance factor to take into account when it comes to managing their organizations. And that their employees work for two organizations, which leads to a multi-organizational culture. The consulting industry thus became interesting to investigate because of its distance management, distance communication and multi-organizational culture as other industries also tend to go against this organizational structure. Purpose This study aims to investigate how knowledge-intensive organizations in the form of consulting companies control their activities with the help of organizational goals. A major focus will be on communication about the organizational goals between company management and employees. Method This is an explorative study where a couple of consulting companies were included in a case study to investigate how communication about the organizational goals is perceived and managed by the consultants involved. The study is structured so that the management company management stands for one party and the consultants for the other. Since then, their perception of communication regarding the organizational goals has been investigated with the help of interviews and questionnaires. Furthermore, the two parties were compared to identify any differences in their views. The reason why a particular consulting company was chosen was because a large part of this study will focus on the distance dimension of communication. This is because the management within the consulting company and the consultants usually do not do their everyday work under the same roof. Result The result indicated that there discrepancy in specific communication aspects between the management within the consulting company and the consultants. In other aspects, the two parties' views reflect each other better. The biggest similarities identified were awareness of the existence of organizational goals and its importance to the company as a whole. However, perceptions differed somewhat when it came to the significance of organizational goals at the local level. Further to the result, it is possible to further question whether the management of the respective respective consulting companies is managed with regard to the organizational goals. Conclusion Some conclusions that were drawn were that the consultancy companies in the study place great focus on their management work on mediating, feedback and creating a good understanding among the organization's consultants about organizational goals. It can also be noted that the consultancy companies involved are actively working on methods and approaches to the communication of the organizational goals that are well founded in the theory of communication. The consulting companies primarily solve the problems regarding the distance factor and the multi-organizational culture by mostly communicating organizational goals through physical meetings with their consultants. The management company's management is well aware that initially the organizational goals are often abstract. Which means they have to be broken down and concreteized, preferably with the help of the consultants so that they can more easily apply them to their everyday work. The result also shows that there is a certain problem of conflicts between the consulting company's organizational goals and the customer company's organizational goals.

Arbetet med pedagogisk dokumentation ligger till grund för ett systematisk kvalitetsarbete i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om pedagogernas arbete kring pedagogisk dokumentation, där de genom gruppdiskussioner utvecklar nya sätt att se på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation. För att pedagogisk dokumentation ska fungera som ett verktyg krävs det en gemensam förståelse för den pedagogiska processen, vilket studien belyser genom en fokusgruppsmetod. Arbetslagen fick genom en fokusgruppsdiskussion beskriva och reflektera över sitt arbete med pedagogisk dokumentation för att möjliggöra en fördjupad kunskap, genom en heuristisk process. Analysprocessen utgår från begreppen mediering och appropriering utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framkom både viken av reflektionstid samt organisatoriska utvecklingsområden som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation. Studien belyser bidragande faktorer som påverkar arbetet med pedagogisk dokumentation.