The work of social workers is complex as they need to relate to different demands and expectations. They need to relate to the expectations of children in foster care, while they also have the organizational frameworks in consideration. This essay has studied social workers' experiences of children in foster care and their expectations of a relationship with social workers and how this can be understood in relation to organizational frameworks. This essay has also studied how social workers describe the unification of these expectations and demands. Lipsky's (1980) theory about street-level bureaucrats has been used to describe the complex role of social workers. In order to gather empirical data, eight semi-structured interviews with social workers who work with children in foster care were conducted. Qualitative content analysis was used to analyze the empirical data. Based on the interviews, the conclusion can be drawn that the organizational framework frames the relationship between social workers and children in foster care, and therefore the children's expectations can be understood on the basis of the organizational framework. Another conclusion that can be drawn is that social workers mostly don't experience any expectations on a relationship from children in foster care, and thereby they don’t experience any difficulties in the unification of the expectations and organizational framework. However, there are a few social workers who experience that some children may have high expectations on a relationship, which social workers experience are difficult to attain. This can make it difficult to unify the children's expectations with the organizational framework. Therefore, it can lead to contradictions in the work of social workers, which also was a part of the aim of the study.

Financial assistance from social services can be described as an important protection against financial vulnerability. Many of the people that seek out to get support in the form of financial aid are vulnerable people that are in need of an income. The purpose of this study is to explore the organizational conditions that caseworkers in financial assistance perceive as significant for their work with clients. We’ve performed semi-structured interviews with seven caseworkers that work in the department of financial assistance to gather in-depth insights into their experiences and perspectives about the organizational conditions. Using Lipsky's theory of street-level bureaucracy to analyze our results, we also connected our findings to previous research in the field. The findings reveal that control, demands and information are critical organizational factors that have a significant importance for their client work. Caseworkers experience that organizational conditions complicate client interactions, worsen relationships, and limit discretion. Caseworkers also desire more understanding, trust, clearer information, and reduced workloads. Previous research highlights the importance of balancing organizational demands with client needs, emphasizing the need for supportive policies and effective communication to enhance social work practice. Future research could explore implementing new approaches suggested by caseworkers to see how these changes would impact their work and improve the quality of financial assistance. Furthermore, future research could also investigate the perspectives of the organization to gain a more comprehensive understanding of the subject.

Digital transformation beskriver omfattande organisatoriska förändringar med digitalateknologier som grund och har en fundamental betydelse för organisationer idag. En viktiggrund för att transformeras till en datadriven organisation startar med att lita på data och etableraen datadriven kultur, vilket ofta kräver stora organisatoriska förändringar.Syftet med studien är att undersöka betydelsefulla organisatoriska förmågor som beslutsfattareuppfattar påverkar transformationen till högre grad av datadrivna beslutsprocesser samt hinderför att utveckla dessa organisatoriska förmågor i tillverkningsföretag inom den privata sektorn.En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats där semistrukturerade intervjuer genomförts medfem personer som arbetar med beslutsfattande på ledningsnivå.Resultaten har analyserats utifrån en konceptuell modell baserad på identifieradeorganisatoriska förmågor berörande tre aspekter människa, kultur och data från tidigareforskning. Studien visar att de organisatoriska förmågorna människa, kultur och data påverkari hög grad transformationen mot en högre grad av datadrivna beslutsprocesser. Uppfattadehinder i transformationen inkluderar bristande datakvalitet, förståelse- och kunskap inomorganisationen, gamla system och att bryta gamla mönster. För att motverka dessa hinder visarstudien på utbildning, kommunikation, ledarskap samt strukturerad hantering av data.Resultaten belyser vikten av att adressera både tekniska och framför allt mänskliga aspekter föratt möjliggöra en digital transformation mot datadrivna beslutsprocesser.

Arbetsmarknadspolitiken har historiskt sett varit både ett kommunalt och statligt ansvar som från mitten av 1900-talet koncentrerats till en statlig nivå och till myndigheten Arbetsförmedlingen. Både forskning och statliga utredningar har konstaterat att kommuner mer och mer tagit sig an arbetet med arbetsmarknadspolitik och idag har merparten av Sveriges kommuner en arbetsmarknadsavdelning med fokus på insatser för arbetssökande. Vår forskningsöversikt och de utredningar som presenterats som vår empiri visar att det råder en oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun inom arbetsmarknadspolitiken. Vi har presenterat tidigare forskning på området arbetsmarknadspolitik som både avhandlat ansvarsfrågan gällande Arbetsförmedlingen och kommunerna, men även mellan organisation och individ. Denna uppsats har, genom en teorikonsumerande ansats, undersökt denna oklara ansvarsfördelning med fokus på kommuner och Arbetsförmedlingen. Genom det teoretiska ramverket institutionella logiker har vi studerat offentliga utredningar gällande organiseringen av arbetsmarknadspolitiken samt remissvar från berörda aktörer. Resultatet av studien har visat att dessa aktörer formulerar ansvar utifrån olika institutionella logiker som i många fall är motstridiga. Uppsatsen bidrar vidare till att ge en bild av vad dessa logiker ger för ingång till ansvarsbegreppet och förklarar olika möjliga orsaker till att ansvaret kan ses som oklart. / Labour market policy has historically been both a municipal and state responsibility, which since the mid-20th century has been concentrated at the state level and managed by the Public Employment Service. Both research and government inquiries have found that municipalities have increasingly taken on the work of labour market policy, and today the majority of Sweden's municipalities have a labour market department focused on measures for job seekers. Our research overview and the inquiries presented as our empirical data show that there is an unclear division of responsibilities between the state and municipalities in labour market policy. We have presented previous research in the area of labour market policy, which has addressed the issue of responsibility concerning the Public Employment Service and municipalities, as well as between organization and individual. This thesis, through a theory-consuming approach, has examined this unclear division of responsibilities with a focus on municipalities and the Public Employment Service. Through the theoretical framework of institutional logics, we have studied Swedish Government Official Reports regarding the organization of labour market policy and responses from relevant stakeholders. The study's results have shown that these stakeholders formulate responsibilities based on different institutional logics, which are often conflicting. The thesis further contributes by providing an understanding of what these logics imply for the concept of responsibility and explains various possible reasons why responsibility can be perceived as unclear.

När någon frihetsberövas drabbar det ofta fler än bara den frihetsberövade. Det finns en del forskning påbarn till frihetsberövade föräldrar där forskningen har visat att barn är i stort behov av stöd i en sådansituation. Det finns även stödinsatser och frivilliga föreningar som fokuserar på ett barnperspektiv närnågon frihetsberövats. Men inte sällan finns det fler anhöriga än bara barn, så som föräldrar, syskon,vänner, partners och gemensam vårdnadshavare till barn. Forskningen om dessa anhöriga är bristfälligmen forskningen som finns visar att det finns ett stort behov av stöd och information även för dem närnågon frihetsberövas. Syftet med studien är att studera hur socialtjänsten, kriminalvården och frivilliga organisationer uppleveratt anhöriga till frihetsberövade påverkas av den närståendes brott och straff samt upplevelsen avanhörigas behov av stöd och information. För att kunna svara till studiens syfte har tre forskningsfrågorformulerats som besvarar hur yrkesverksamma upplever att anhörigas påverkas av brottet och straffet,hur yrkesverksamma bemöter anhöriga och hur de upplever anhörigas behov av stöd. Studien har enkvalitativ forskningsansats och elva semistrukturerade intervjuer har genomförts för insamling avempiri. Sedan har resultatet analyserats med stöd av tidigare forskning och studies teoretiska ramverksom består av Erving Goffmans teori om stigmatisering och Mats Tyrstrup redogörelse för begreppetorganisatoriska mellanrum. Resultatet visar att yrkesverksamma upplever att anhöriga påverkas av en närståendes brott ochfängelsestraff, främst genom social bestraffning med skam, stigma och med rädsla att uteslutas. Vidare visar resultatet att det inte sällan sker en krisreaktion hos anhöriga där det finns ett stort behov av stödoch information, främst i ett tidigt skeende av en rättsprocess. Stödet bör främst fokusera på att stärkaanhöriga eftersom de är viktig del i frihetsberövades rehabilitering och återanpassning i samhället.Resultatet visar att många av de yrkesverksamma, oavsett verksamhet, försöker i mån av tid vara ettmedmänskligt stöd vilket intervjupersonerna upplever vara tillräckligt i en svår situation. Detframkommer dock att det inte finns något specifikt stöd till målgruppen men det uppstår en fråga omvem som skulle kunna vara ansvarig för detta då det idag faller utanför verksamheternas ansvars- ochfokusområde. En samverkan mellan olika myndigheter och verksamheter beskrivs nödvändigt men är idagsläget frånvarande där en konsekvens av detta är att anhöriga faller mellan stolarna, vilket skullekunna förhindras genom en samverkan.

Bakgrund och problem: Tidigare forskning har riktat fokus mot samspelet mellan formelloch informell styrning. Mindre uppmärksamhet har riktats åt när formell och informellstyrning inte samspelar, således när det finns spänningar. Förutom att detta synliggörs genomatt det finns färre studier vars konkreta fokus är spänningar mellan formell och informellstyrning, blir det även tydligt genom att studierna inte explicit fokuserar på de konsekvensersom spänningar kan få. På ett liknande sätt tenderar tidigare studier att fokusera på antingencheferna eller medarbetarna. Således inkluderas inte hur spänningar uppfattas av olikaorganisatoriska nivåer. Därav hade studien sin utgångspunkt från detta. Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för spänningarmellan formell och informell styrning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är därförvilka spänningar som föreligger mellan formell och informell styrning och vad som utmärkerdem, hur uppfattningen av dessa spänningar skiljer sig mellan organisatoriska nivåer och vilkakonsekvenser som uppkommer till följd av spänningarna. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod och ett abduktivt angreppssätt. För attuppfylla studiens syfte genomfördes en enfallsstudie där fallföretaget var anonymt och kallasför Stocken i denna studie. Insamlingen av det empiriska materialet byggde huvudsakligen påsemistrukturerade intervjuer med Stockens anställda. Urvalet av respondenterna representeradeföretagets alla avdelningar samt organisatoriska nivåer. Detta bidrog till en förståelse förspänningar och vad som utmärker dem men även hur uppfattningen av dem varierar mellanolika organisatoriska nivåer samt vilka konsekvenserna blir. Slutsats: Spänningar mellan formell och informell styrning kan ses ur en historisk dimensionsom har sitt ursprung i förändring. Hur spänningar uppfattas på olika organisatoriska nivåervarierar mellan olika spänningar och de skiljer sig huvudsakligen genom att en spänning istyrningen uppfattas av en organisatorisk nivå medan en annan organisatorisk nivå inteupplever samma styrning som motstridig. För de spänningar som uppmärksammas identifierastre huvudsakliga konsekvenser: arbetsmiljö påverkas, flexibilitet försämras och ett behov avhantering uppstår. / Background and problem: Previous research has focused on the interplay between formaland informal control. Less attention has been paid to instances when formal and informalcontrol do not interplay harmoniously, particularly when tensions arise. This is evident notonly from the limited number of studies specifically addressing the tensions between formaland informal control but also from the studie’s lack of explicit focus on the potentialconsequences of these tensions. Additionally, earlier studies tend to concentrate either onmanagers or employees, thus failing to include how tensions are perceived across differentorganizational levels. This study aims to address these gaps. Purpose and research questions: The purpose of this study is to deepen the understanding ofthe tensions between formal and informal control. The research questions guiding the studyare: What tensions exist between formal and informal control and what characterizes them?How do perceptions of these tensions differ across organizations levels? What are theconsequences resulting from these tensions? Method: This study adopts a qualitative research approach and an abductive reasoningstrategy. To achieve the study’s purpose, a single-case study was conducted, with the casecompany being anonymized and referred to as “Stocken”. Data collection primarily involvedsemi-structured interviews with Stocken’s employees. The selection of respondentsrepresented all departments and organizational levels within the company. This approachfacilitated an understanding of the tensions and their characteristics, how these tensions areperceived across different organizational levels, and the resulting consequences. Conclusion: Tensions between formal and informal control can be viewed from a historicalperspective, originating from organizational changes. Perceptions of these tensions vary acrossdifferent organizational levels, with some levels perceiving a particular tension in controlwhile others do not experience the same tension as contradictory. Three main consequences ofthese identified tensions are: an impact on the work environment, reduced flexibility, and aneed for management intervention

The construction industry remains one of the least digitalised sectors in the world resulting in inefficiencies such as low productivity, cost overruns, project delays and quality deficiencies. Addressing these issues is crucial not only for economic efficiency but also for promoting sustainability and adapting to demographic change. Although there are studies on digitalisation barriers in the construction industry, there is a lack of literature that investigates the causes of these barriers. Therefore, this thesis addresses the research question: "What are major intra-and inter- organisational barriers to digitalisation in the pre-construction phase of construction projects and why do they arise?”. The study is based on the Industrial Network Approach (INA) and applies the Actors, Resources, Activities (ARA) model by Håkansson and Snehota (1995) to analyse the findings. This is done in order to identify how the structure of the industry influences the barriers. Semi-structured interviews were conducted with interviewees from the client company, its subcontractors and a user of the buildings. The study shows that at the industry level, the different levels of maturity of companies, regulatory uncertainty, the lack of standards and uncertain return on investment discourage investment in digital tools. Due to the project-based nature of the industry, personal exchange is favoured. Compatibility and data exchange issues as well as practical problems such as language barriers and internet access hinder digital collaboration at the project level. The client's failure to create a proactive framework for digitalisation also inhibits the other players in the industry. Internal barriers such as a lack of technical expertise and the resulting scepticism prevent effective internal digital transformation. To drive change, companies need to expand their technical knowledge resources, align their internal structure to support digitalisation and use their influence to drive industry-wide change and address productivity issues and future challenges. / Byggbranschen är fortfarande en av de minst digitaliserade sektorerna i världen, vilket leder till låg produktivitet, kostnadsöverskridanden, projektförseningar och kvalitetsbrister. Att ta itu med dessa frågor är avgörande inte bara för den ekonomiska effektiviteten, utan också för att främja hållbarhet och anpassa sig till demografiska förändringar. Även om det finns studier om hinder för digitalisering i byggbranschen, råder det brist på studier som undersöker orsakerna till dessa hinder. Därför behandlar denna uppsats forskningsfrågan: ”Vilka är de intra- och interorganisatoriska hindren för digitalisering i de tidiga skedena i byggprojekt?”. Studien baseras på industriell nätverksteori (INA) och tillämpar ARA-modellen (Actors-Resources-Activities) av Håkansson och Snehota (1995) för att analysera resultaten. Detta görs för att identifiera hur branschens struktur påverkar barriärerna. Intervjuer genomfördes med respondenter från kundföretaget, dess underleverantörer och en användare av byggnaderna. Studien visar att på branschnivå bidrar företagens olika mognadsnivåer, osäkerhet kring regelverk, avsaknaden av tydliga standarder och den osäkra avkastningen på investeringar från att investeringar till att det inte investeras i digitala verktyg. På grund av branschens projektbaserade karaktär gynnas utbyten mellan individer. Kompatibilitets- och datautbytesproblem samt praktiska problem som språkbarriärer och tillgång till internet hindrar digitalt samarbete på projektnivå. Att kunden inte skapar ett proaktivt ramverk för digitalisering hämmar även de andra aktörerna i branschen. Interna barriärer som brist på teknisk expertis och den skepsis som följer av detta förhindrar en effektiv intern digital transformation. För att driva förändring måste företagen utöka sina tekniska kunskapsresurser, anpassa sin interna struktur för att stödja digitalisering och använda sitt inflytande för att driva branschomfattande förändringar och ta itu med produktivitetsfrågor och framtida utmaningar.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer. Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m. Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete. / The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad participation between employees and management. The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc. The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.

<p>Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och diskutera vilka organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden som har betydelse för mellanchefers möjlighet att driva hållbar verksamhetsutveckling. Avsikten är att studera samspelet mellan organisatoriska och interorganisatoriska förhållanden kopplat till mellanchefers förändringskompetens. Forskningen har skett inom ramen för ett omfattande nationellt FoU-projekt inom vård och omsorg. Projektets syfte var att arbeta med ett hållbart utvecklingsarbete som byggde på en bred delaktighet bland anställda och chefer.</p><p>Studien är en kvalitativ studie med ett interaktivt förhållningssätt, vilket innebär en ambition att forska med de berörda inom ramen för en gemensam kunskapsbildning. Den interaktiva forskningen strävar efter att vara till praktisk nytta, men framförallt är syftet att bidra till</p><p>teoriutvecklingen. De datainsamlingsmetoder som använts är arbetsplatsbesök, intervjuer, ”critical incident”-metoden, reflektions-PM (inom ramen för två utbildningar), analysdialog- och reflektionsseminarier, informella samtal samt återföringsträffar. Ett antal gemensamma aktiviteter har anordnats inom ramen för det nationella projektet, vilka även har fungerat som datainsamling och gemensam analys, såsom nationella konferenser, styrgruppsmöten m.m.</p><p>Avhandlingens resultat visar att mellancheferna inom vård och omsorgssektorn kan ha en strategisk roll i verksamhetsutvecklingen. Avsikten med min forskning har inte varit att generalisera resultaten i traditionell mening, men att visa på mekanismer och förutsättningar för mellancheferna vid organisering av utvecklingsarbetet. De organisatoriska villkoren – i form av ekonomi, ansvar, befogenheter, professionalisering och företagskultur – påverkar starkt mellanchefernas förutsättningar att driva ett utvecklingsarbete. Min forskning visar på intressanta möjligheter för mellancheferna när det gäller att åstadkomma en vertikal och horisontell integrering av utvecklingsarbetet. Det finns exempel på hur mellanchefer kunnat påverka och utnyttja dessa förutsättningar för att skapa ett handlingsutrymme i organisationen för att driva ett utvecklingsarbete. De har använt sig av målstyrning, skapat utrymme för lärande och reflektion samt skapat en organisationskultur som stöder utveckling. De interorganisatoriska förutsättningarna – i form av externt nätverk, forskarstöd och partsamverkan – har varit viktiga för mellancheferna i deras utvecklingsarbete.</p> / <p>The aim of the dissertation is to describe, analyse and discuss those organisational and interorganisational conditions which are of importance for the enablement of middle managers to drive sustainable development in activity areas. The intention is to study the interplay between organisational and inter-organisational conditions coupled to the change competence of the middle managers. The research has been carried out within the framework of an extensive national R&D project within healthcare and caring. The aim of the project was to work with a sustainable development effort which had as its foundation a broad</p><p>participation between employees and management.</p><p>The study is a qualitative study with an interactive type of approach, which implies an ambition to carry out research with those affected within the framework of a joint knowledge gathering. The interactive research attempts to be of practical use, but the aim is primarily to contribute to theoretical development. The data collection methods which have been used are visits to the workplaces, interviews, “critical-incident” methods, reflective-PMs (within the framework of two education areas), analytical dialog and reflective seminars, informal conversations and feedback meetings. A number of common activities have been organised within the framework of the national project, which have also functioned as data collection and common analyses, as well as national conferences, steering group meetings etc.</p><p>The results of the dissertation show that middle managers within the healthcare and caring sector can have a strategic role in the development of this activity area. The intention of my research has not been to generalise the results in the traditional interpretation, but to reveal mechanisms and prerequisites for the middle managers in organising development efforts. The organisational conditions – in the form of economy, responsibility, authority, professionalisation and company culture – strongly affect the prerequisites of the middle manager for driving a development effort. My research demonstrates interesting opportunities for the middle managers concerning achieving a vertical and horizontal integration of the development effort. There are examples of how the middle managers have been able to influence and utilise these prerequisites in order to create room for action in the organisation for driving a development effort. They have availed themselves of goal orientation, created room for learning and reflection and have created an organisational culture that supports development. The inter-organisational prerequisitess – in the form of an external network, research support and collaboration of parties – has been important for the middle managers in their development efforts.</p>

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen. / The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.