Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i en kommunal verksamhet upplever att de organisatoriska förutsättningarna är för att utöva sitt ledarskap. Undersökningen har en kvalitativ inriktning där den empiriska datan samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta chefer på olika nivåer inom organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i Karaseks och Theorells (1992) Krav-kontroll-stödmodell samt House (1981) teori kring socialt stöd. Resultatet visar att cheferna med mindre erfarenhet inom ledarskapsområdet har sämre förutsättningar än de chefer som har lång ledarskapserfarenhet. Cheferna i organisationen befinner sig både i en aktiv och spänd arbetssituation. En aktiv arbetssituation har positiva effekter såsom arbetsglädje, men å andra sidan uppger cheferna att de har en spänd arbetssituation som kan resultera i stress och förslitningar. Flertalet av cheferna får sällan andrum eller reflektionstid på grund av arbetsdagar som präglas av möten och administrativa arbetsuppgifter som upptar stora delar av deras tid. Sammantaget upplever cheferna en hög arbetsbelastning samtidigt som många av dem ställer höga krav på sig själva, något som kan bidra till att balansen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Överlag upplever cheferna ett relativt gott stöd från omgivningen i arbetslivet, men att stödfunktionerna inte riktigt räcker till. Detta gäller framförallt de nya cheferna, som sällan får tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna utvecklas som ledare men också för att kunna vara bra ledare för sina medarbetare. Resultatet i studien visar också att det finns ett samband mellan effektiva kommunikationsled och chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Därav är det av stor vikt att utforska detta område ytterligare i framtida studier. / The purpose of this study is to investigate how managers in a municipal organisation perceivethe organisational conditions for exercising their leadership. The study has a qualitative focuswhere the empirical data was collected through semi-structured interviews with eight managersat different levels within the organisation. The empirical material has been analysed with thesupport of Karasek and Theorell's (1992) demand-control-support model and House's (1981)theory of social support. The results show that managers who have less experience in the field of leadership are at adisadvantage compared to managers with extensive leadership experience. The managers in theorganisation are in both an active and tense work situation. An active work situation has positiveeffects such as job satisfaction, but on the other hand, the managers state that they have a tensework situation that can lead to stress and wear and tear. The majority of managers rarely gettime to breathe or reflect because their working days are characterised by meetings andadministrative tasks that take up much of their time. Overall, managers experience a highworkload while many of them place high demands on themselves, which can contribute to ablurring of the work-life balance. Overall, managers feel relatively well supported by their workenvironment, but that the support functions are not quite enough. This is particularly true fornew managers, who rarely receive enough support and training to develop as a leader but alsoto be a good leader for their employees. The results of the study also show that there is a linkbetween effective communication channels and managers' ability to exercise their leadership.Therefore, it is of great importance to explore this area further in future studies.

Yrkesverksamma inom socialt arbete, däribland kuratorer, löper hög risk att drabbas av långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos. Tidigare forskning visar att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har en tydlig koppling till arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Trots det tenderar interventioner, i syfte att motverka arbetsrelaterad stress, att reduceras till individuella handlingsstrategier. Därför ämnar denna litteraturöversikt att undersöka vad tidigare forskning visar beträffande vilka organisatoriska faktorer som påverkar utbrändhet, och angränsande arbetsrelaterad psykisk ohälsa, bland kuratorer inom hälso- och sjukvården. En kartläggande litteraturöversikt används som metod i syfte att besvara frågeställningarna. Totalt granskades 111 studier, varav 14 inkluderades för en kvalitativ analys. Resultatet visar att hälso- och sjukvårdskuratorer upplevde kollegialt stöd, handledning samt kunskap och erfarenhet som skyddsfaktor mot arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Identifierade riskfaktorer i aktuell litteraturöversikt är bristande respekt/värdesättning, icke-ändamålsenliga resurser och motstridigheter vad gäller organisationens riktlinjer/kultur och den professionellas behov/värderingar. Slutsatserna är att såväl risk- som skyddsfaktorer för utbrändhet kan återfinnas på organisatorisk nivå samt att arbetsrelaterad stress, etisk stress, rollstress och STS också kan utvecklas eller reduceras till följd av faktorer inom den organisatoriska kontexten.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.

A new form of foreign travel called “voluntourism” has emerged in Sweden. In advertisements that invite to “make a difference”, travel agencies promote short- term aid opportunities at for example orphanages or schools in Africa, Asia, and Latin America. International volunteer work is nothing new. Rather, the volunteer agencies have entered an old and established organizational field. Using theories of new institutionalism and the analytical phrase “the story about”, this thesis investigates the way international aid work originated and evolved, and how commercial volunteer agencies entered the field. The thesis is partly based on historical data from organizational reports, biographies of aid work icons, and interviews with volunteers active during the 1960s and 1970s. Additionally, it makes use of contemporary data from interviews with representatives from volunteer travel agencies and volunteers. It also includes an analysis of how the travel agencies present their business operations on their websites. The thesis concludes that travel agencies apply the common perception of international aid work’s characteristics when marketing volunteer travels. This common perception can be traced through the evolution of international aid work. Travel agencies attract volunteers by offering access to this exclusive field. The volunteers are well-educated young women from middle class families. They are looking for experiences from international aid work, perspective on their own lives, and first-hand knowledge of local and traditional societies in poor countries. Nevertheless, due to the esteem in which the organizational field is viewed, a brief period spent as an aid worker is considered a desirable qualification for a job applicant. I interpret volunteer travel as a “grand tour”.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Syftet med denna uppsats är att hitta en förklaring till varför andliga healinginriktningar med tiden upphör att kunna bedömas som andliga. Undersökningen tar avstamp i hypotesen att socialpsykologiska skäl ligger bakom. Den tidigare forskningen, gjord av Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, samt en tidigare uppsats skriven av undertecknad, behandlar därför socialpsykologi med koppling till rörelser. Arbetet undersöker healingorganisationen Reconnective Healing som tidigare kategoriserats som andlig men som nyligen genomgått organisatoriska förändringar. Forskningsfrågorna berör vilka förändringar som skett och vart organisationen idag kan placeras begreppsmässigt. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge samt Anton Geels och Owe Wikström samt deras begreppsdefinitioner av andlighet, sekt, kult, religion och nyreligion. Även teorier kring socialpsykologi, av Lars Svedberg och Björn Nilsson, presenteras. Metoden för arbetet är kvalitativa intervjuer av Reconnective Healingutövare, samt komparativ analys. Resultatet visar att organisationen rört sig från andlighetsbegreppet och närmat sig begreppet nyreligion. De organisatoriska förändringarna tycks bottna i grundaren Eric Pearls vilja att minska pluralistiska synsätt inom organisationen genom att exkludera medlemmar samt strama åt regler och riktlinjer. Vidare tyder resultatet på att organisationer generellt kanske aldrig kan klassificeras som andliga då socialpsykologin inom gruppsammansättningar skapar faktorer som strider mot det mesta som definierar andlighet. / The purpose of this essay is to find a reason to why spiritual healing movements in time tend to fall outside the concept of spirituality. The hypothesis for this work is that it happens due to the social psychology within  group constellations. Therefore the previous research, by Roy Wallis, Stefan Thau et al, Małgorzata Kossowska och Maciej Sekerdej, Juliette Schaafsma och Kipling D. Williams, and an earlier essay written by me, focuses on social psychology with connections to movements of different kinds. The essay investigates the healing organization Reconnective Healing, which has been categorized as spiritual but might not be anymore, due to some recent organizational changes. The research questions focus on what kind of changes has happened and where the organization can be placed in a concept categorisation today. The theoretical background is based on Olav Hammer, Roy Wallis, Christopher Partridge and Anton Geels and Owe Wikström. It consists of the concept definitions of spirituality, cult, sect, religion and new religion. Moreover, theories evolving social psychology, by Lars Svedberg and Björn Nilsson, is presented. The method used is comparative analysis and qualitative interviews of Reconnective Healing Practitioners. The result shows that the organization has moved from the concept of spirituality towards the concept of new religion. The cause of the organizational changes seems to be the founder, Eric Pearls will to decrease pluralistic views within the organisation, by excluding members and tighten the rules and guidelines. Moreover, the result indicates that organisations in general might never be able to be categorised as spiritual since the social psychology within group constellations creates factors that contradict most contents within spirituality.

Record Companies in Sweden- 100 years of music business institutionalisation This thesis is about the development of Record Companies in Sweden over more then hundred years. The Aim is to understand the role of the record company in the change of the music industry by narrating and interpreting its development. The Record Companies did dominate the music industry in Sweden from its birth 1903 until after year 2000, when new forms of music business were born. Despite this the remaining record companies still have similarities with the firs gramophone company from 1903. The empirical story is based on some 20 interviews with central actors in the music industry together with a mapping of the independent music producers, published 2004 and material from other studies on the music business. The story is in it self an important contribution to research since it appears to be the first one done in this way. The conception of the record company as the dominant actor in the organisational field, the music industry, very soon became an institution. This institution has been created and developed in an institutional process that here is analysed in four themes: delimitations, dominant logics, and organising and ownership structure/actors. During the process the limitations for the record company and the organisational field is changing. The logic is being push towards either art or comers during different periods, different forms of organising are created and developed and actors turn up and disappear. A main conclusion is that the cognitive processes highlight the institutionalisation but also the normative and the regulative processes helps to explain. At the same time this must, as in the model developed in the thesis, be connected to the four themes in order to create the holistic understanding of the institutionalization of the music business in Sweden being demanded in the aim of the thesis. In the model the actors are being emphasized as most important in the creation, remaining, developing, changing and at the and also liquidation of the institutional conception of the record company as the dominant form of music business. Partly this could be explained by and in itself explain the lack of a strong common organization in the music business together with the rather limited impact from attempts of regulations. New and old actors are now defined as institutional entrepreneurs as they are creating the new music industry, forcing the record companies to step aside from its dominant role in the same way as the music publishers once did. They might even give the dominance back to the publishers, or maybe there will not bee yet another institution in the music industry or any dominant role. Maybe it will change into something completely different? The model developed and used in this thesis is proposed for use in other longitudinal studies especially in other art businesses and similar organizational fields. / Avhandlingen framlagd vid Göteborgs universitet.

Fusioner av myndigheter har blivit ett allt mer vanligt inslag i Europa och innefattar bland annat samgåenden mellan starka universitet och mindre högskolor. Anledningen till fusionerna är att skapa kvalitet i utbildningen, framförallt hos den mindre högskolan. Dock finns det aspekter som talar emot sammanslagningar då de kan skapa negativa effekter, främst på grund av kulturskillnader mellan de samgående myndigheterna. Förändringar är något som uppstår frekvent i organisationer och något som då påverkas i stor utsträckning är organisationskulturen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur organisationskulturer förväntas bli påverkade i samband med en fusion. Fokus ligger på de kulturella skillnader som finns mellan samgående myndigheter, där den ena organisationen är större och har mer inflytande än den andra. I teoridelen av uppsatsen behandlas förändringar i organisationen, där människan har en huvudroll för utfallet av fusionen. Därefter behandlas ämnet organisationskultur genom att vi tar läsaren genom två olika perspektiv, nämligen det moderna perspektivet och ett styrningsperspektiv. Subkulturer i förändringsprocesser behandlas sedan och avslutningsvis visas en operationalisering av de olika teorierna genom en sammanfattande modell. Litteraturen som använts är vetenskapliga artiklar i ämnet samt grundverket av Schein (1992). Metoden som använts är en fallstudie av fusionen mellan Högskolan på Gotland (Hgo) och Uppsala universitet (UU). Fallstudien består av en undersökningsmix där intervjuer med nyckelpersoner i organisationen och samgåendet, enkät med personalen vid Hgo samt dokumentanalyser ingått. De olika metoderna har sedan i kombination med den teoretiska modellen gjort att vi kunnat genomföra en analys av fusionen. Den förväntade påverkan som en fusion kommer att skapa hos en mindre myndighet i samgåendet med en större myndighet skiljer sig en del hos medarbetare och det finns både positiva och negativa föreställningar. Hgo:s flexibla och oformella arbetssätt byts ut mot ett mer formellt och stabilt förhållningssätt med längre beslutsvägar men med mer förankrade beslut. Eventuellt kommer det att uppstå en subkultur där Campus Gotland har kvar den kultur de byggt upp inom Hgo. Risken finns då att det blir en oenig organisation som spretar åt olika håll, men målet enligt intervjurespondenterna är att skapa det bästa av två världar. Om Hgo:s positiva delar av organisationskulturen kan kvarstå tillsammans med stabiliteten som UU ger Campus Gotland har förväntningarna från nyckelpersonerna infriats. Andra resultat som framkommit av studien är att det vid fusion mellan en mindre och en större myndighet bör lyftas upp kulturskillnader för att försöka kombinera dem på bästa sätt. Att försöka bilda en enad, ny sammanslagen organisation genom att skapa delaktighet hos anställda i processerna är en aspekt som förväntas påverka utfallet i en positiv bemärkelse. Något vi upptäckte i undersökningen var att de djupare delarna i organisationskulturen, de underliggande antaganden, var de som förväntades förändras i störst grad vid en fusion, vilket kan ses som ett stort problem som skapar oro hos anställda. / Mergers of public authorities have become an increasingly common feature and include mergers between strong universities and smaller colleges. There are aspects that militate against mergers because they can create a negative impact, mainly because of the cultural differences between the merging authorities. This paper examines how organizational cultures are expected to be influenced in mergers. Focus is on the cultural differences between merging agencies, when one organization is larger and has more influence than the other. A case study was made of the merger between Uppsala University and Gotland University, based on a research mix which included interviews with key persons in the merger, a poll with the staff at Gotland University and document analysis. The conclusion of this study is that cultural differences should be lifted to the surface so that they can be combined. To create a united new, merged organization it is necessary to raise participation among employees in the merger process. A result that we found in the study was that the deeper parts of the organizational culture, the underlying assumptions, were those that expected to change the most in the merger, which is viewed as a major problem that creates anxiety among employees.

Studien är baserad på lärares, specialpedagogers samt projektledares uppfatt-ningar av arbetssätt och arbetsformers betydelse i ett matematikprojekt som bedrivs i åk 3. Syftet med detta arbete är att studera vilka arbetssätt och ar-betsformer som används i ett matematikprojekt för att utveckla elevers ma-tematiska förmåga med fokus på aritmetik, ur ett specialpedagogiskt perspek-tiv. En kvalitativ metod valdes där intervju i grupp, enskild intervju samt in-tervju via e-post med respondenter från tre målgrupper genomfördes. Ana-lysmodellen har konstruerats med begrepp från Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) samt Visible learning (Hattie, 2009). Vårt resultat visar att lärares, specialpe-dagogers och projektledares uppfattning är att flera faktorer påverkar pro-jektets arbetssätt och arbetsformer där bristen av tid är en betydande faktor. Slutsatsen är att arbetssätt och arbetsformers betydelse är underordnad pro-jektets organisatoriska förutsättningar. / The study is based on the opinions of teachers, teachers for special education needs and the project manager’s about the significance of how to work me-thodically and the way work is organized in a mathematic project in year 3. The aim of this study is to identify how to work methodically and the way work can be organized in a mathematic project in order to develop the stu-dents’ mathematical ability, focusing the areas of arithmetic and from the perspective of special education needs. A qualitative method of investigation was chosen where information was gathered through a combination of inter-views, in groups, individually and via e-mail with representatives from each of the three groups of respondents. The analysis model has been constructed using concepts from the frameworks Adding it up (Kilpatrick, Swafford & Findell, 2001), KOM-projektet (Niss & Højgaard-Jensen, 2002) and Visible learning (Hattie, 2009). Our results show that teachers, teachers for special education needs and the project manager’s view is that several factors affect how to work methodically and the way work can be organized and the lack of time is a significant factor. The conclusion is that how to work methodically-and the way work can be organized are subordinate the project´s organiza-tional preconditions.

This thesis investigates the Europeanisation of civil society at national level through a case study of the Swedish Women’s Lobby (SWL), an umbrella organisation which serves as the Swedish member of the Brussels-based European Women’s Lobby (EWL). Conceptualising umbrella organisations as ‘meta-organisations’, in Ahrne and Brunsson’s term, Europeanisation is seen as a process which imposes meta-organisational structures on domestic-level civil society. Based largely on semi-structured interviews, the aim of the study is thus to analyse in what ways the women’s movement in Sweden has been affected by the imposed meta-organisational structure. The findings show that while the SWL has been successful in establishing itself as the actor for the Swedish women’s movement, this success also brought with it some problems. The meta-organisational structure has had certain formalising and excluding effects, as well as bringing internal tensions due to overlapping activities and the desire to speak with one voice. Applying a meta-organisation perspective on the Europeanisation of domestic civil society is thus shown to be useful as it contributes an understanding of how the EU has an impact on inter-organisational relations among civil society organisations. / Denna studie undersöker europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå genom en fallstudie av Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation och den svenska medlemmen i den europeiska kvinnolobbyn – European Women’s Lobby (EWL) – i Bryssel. Paraplyorganisationer förstås i detta sammanhang utifrån Ahrne och Brunssons begrepp metaorganisationer, dvs. ’organisationer av organisationer’. Därmed ses europeisering som en process vilken medför meta-organisatoriska strukturer till civilsamhället på nationell nivå. Studien syftar därmed till att analysera hur kvinnorörelsen i Sverige påverkats av den påbjudna metaorganisatoriska strukturen och baseras främst på semi-strukturerade intervjuer. Resultaten visar att Sveriges Kvinnolobby varit framgångsrik i att etablera sig som aktören för Sveriges kvinnorörelse men att denna framgång även medfört en del problem. Den metaorganisatoriska strukturen har medfört vissa formaliserande och exkluderande effekter, men också interna spänningar på grund av överlappande aktiviteter och lobbyns önskan att tala med en röst. Att applicera ett meta-organisatoriskt perspektiv på europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå visar sig därmed vara användbart då det bidrar till förståelsen för hur EU har betydelse för inter-organisatoriska relationer bland civilsamhällets organisationer.