In the audit profession, it is important to retain qualified and competent personnel to maintain a high audit quality. However, turnover is high within the profession, and more than half of newly graduated audit assistants leave the profession within three years. Previous studies in the field have focused on the audit assistant's perceptions of why they chose to leave the profession. What has not been studied to the same extent is the employer's view of the matter. Hence, the purpose of the study is to investigate how audit firms experience the causes for a high turnover among audit assistants.  To fulfill the purpose, a theoretical model has been created that shows the organizational factors that should affect turnover among audit assistants through a combination of theories linked to career, leadership, and motivation. The theoretical model has been compared using a qualitative research method by using semi-structured interviews. Ten respondents from both Big-4 and smaller audit firms who were familiar with the firms' turnover among audit assistants were interviewed for this study.  The results of the study show that audit firms experience that the organizational factors career, leadership and motivation have an impact on turnover among audit assistants. However, the audit firms experience that the work-related factors, workload, and stress, play a greater role than the organizational factors and are the main reasons for turnover among audit assistants. By examining the employer's perspective, the study describes how audit firms in Sweden experience the reasons for high turnover among audit assistants. The study contributes with a practical contribution on how audit firms can possibly reduce the number of audit assistants who leave the profession.

Syftet med denna studie var att undersöka hur strukturella och organisatoriska förutsättningar samt förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar det stöd som ges inom socialtjänsten och inom ideella kvinnojourer till kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att analysera insamlad empiri från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fyra kvinnojoursanställda, tre behandlare inom socialtjänsten och en socialhandläggare. Handlingsutrymme och intersektionalitet har sedan använts som teoretiska ramverk för att analysera studiens resultat. Studien visade på att mäns våld mot kvinnor främst tolkades av verksamma som ett resultat av strukturell ojämlikhet. I kombination med en strukturell förståelse kunde mäns våld mot kvinnor i nära relation även tolkas som ett resultat av våldsutövande mäns kommunikationssvårigheter. Skyddat boende, praktiskt stöd, stödsamtal och rådgivning var de behov som verksamma i första hand bedömde att kvinnorna hade. I fråga om strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder lyftes framför allt samverkan, kompetens, intresse, tid, administrativ börda, personalresurser, organisationsform, lagstiftning och bostadsmarknaden fram som de faktorer som upplevdes påverka arbetet med kvinnor utsatta för mäns våld i nära relation. Förståelsen av kvinnors våldsutsatthet påverkar och påverkas av strukturella och organisatoriska förutsättningar och hinder vilka också påverkar verksammas handlingsutrymme och möjlighet att ge stöd. / The purpose of this study was to investigate how structural and organizational factors and the understandings of women's exposure to violence affects the support provided in social services and nonprofit women's organizations to women exposed to intimate partner violence. A qualitative content analysis has been used for analyzing empirical data from eight semi-structured qualitative interviews. Four employees in nonprofit women's organizations, three counsellors and one social worker participated. Discretion and intersectionality have been used as theoretical frameworks to analyze the results of the study. The results show that men's violence against women was mainly interpreted by social worker and employees in nonprofit women's organizations as a result of structural inequality. In combination with a structural understanding, intimate partner violence could also be interpreted as a result of men's communication difficulties. Sheltered housing, practical support, consultation and counselling are needs that woman exposed to intimate partner violence had according to the respondents. In terms of organizational prerequisites or obstacles, collaboration, competence, interest, time, administrative burden, human resources, organizational form, legislation and the housing market were highlighted as the factors that are perceived to influence the work with women exposed to intimate partner violence. The understanding of women's exposure to violence affects and are affected by structural and organizational prerequisites or obstacles which in turn affects professional discretion and their ability to support women.

Covid-19-pandemin har förändrat och i vissa fall omöjliggjort den verksamhet som bedrivs av studentnationerna i Uppsala, vilket har medfört att nya studenter inte har kunnat lära sig bedriva delar av nationsverksamheten. Studiens syfte är därför att genom en fallstudie över Norrlands nation förklara vad konsekvenserna av detta kan bli samt vilka återhämtningsförutsättningar som finns. Organisatoriska rutiner utgör vanebaserade och repetitiva inslag i en verksamhet. Tillgången till minnen relaterade till vad som ska göras, hur och vem som besitter kunskap om detta bidrar till upprätthållandet av rutinerna, varför empirin analyseras utifrån minnestyperna know-how, know-what och know-who. Studien visar att främst know-how och know-what riskerar att saknas efter pandemin och att tillgången till know-who kan användas för att inhämta erfarenhet från tidigare nationsaktiva och återskapa rutinerna från innan verksamheten tvingades ställa om. Användandet av dokumenterade erfarenheter konstateras vidare ha teoretisk potential att ersätta förlorade minnen, men inte vara praktiskt genomförbart för nationen.

Allt högre krav ställs på såväl samhälle, organisation som individ. Dagens organisationer präglas av ett högt arbetstempo som innefattar höga krav. Det leder till en ansträngd arbetsmiljö, vilket i sin tur kan vara en bidragande faktor till den psykiska ohälsa som breder ut sig i samhället. Kvinnodominerade branscher innehar en hög grad av psykosocial arbetsbelastning vilket avspeglas i sjukfrånvarostatistiken. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse om kvinnliga enhetschefers psykosociala arbetsmiljö. Resultaten tolkas med hjälp av teorier tillämpbara på arbetsmiljöområdet. En kvalitativ metod har tillämpats genom sex stycken semistrukturerade intervjuer som genomförts med enhetschefer verksamma inom vård- och omsorgssektorn. Resultaten visar att enhetscheferna har ett stort arbetsengagemang, en hög arbetsbelastning, ett till viss del begränsat handlingsutrymme, en känsla av otillräcklighet men ett starkt socialt stöd från närmaste chef och chefskollegor. Förutsättningar som understödjer en hälsorelaterad hållbarhet hos kvinnliga enhetschefer inbegriper bland annat tydligare gränsdragningar och arbetsbeskrivningar, en kartläggning av kompetens, minskade personalgrupper och utrymme för dialog. / Increasing demands are placed on society, organizations and the individual. Today's organizations are characterized by a high pace of work that includes high demands. This leads to a strained working environment, which in turn can be a contributing factor to the mental illness that is spreading in society. Female-dominated industries have a high degree of psychosocial workload, which is reflected in sick leave statistics. This study aims to create a deeper understanding of the psychosocial work environment of female unit managers. The results are interpreted using theories applicable in the field of occupational safety and health. A qualitative method has been applied through six semi-structured interviews conducted with unit managers active in the health care sector. The results show that unit managers have a high level of work involvement, a high workload, to some extent limited latitude, a sense of inadequacy, but a strong social support from the immediate manager and senior colleagues. Conditions supporting the health-related sustainability of female unit managers include clearer boundaries and job descriptions, skills mapping, reduced staff groups and room for dialogue.

Då kunskap ses som företagets viktigaste resurs är förvaltningen av denna avgörande för företagets vinning. Kunskapsdelning blir således vital för att resursen ska spridas inom företaget. Syftet med studien är därmed att studera, your ett medarbetarperspektiv, de organisatoriska faktorerna som anses ha en inverkan på kunskapsdelning. Detta i syfte att öka förståelsen för hur företag kan främja intern kunskapsdelning. Tidigare studier undersöker antingen en stor mängd företag med hjälp av kvantitativa enkäter och bekräftar hypoteser, eller djupintervjuer med ett fåtal företag med sikte att kartlägga någon specifik kunskapsdelningsstrategi. För att studera medarbetares upplevelse av kunskapsdelning och dess påverkansfaktorer, används i denna studie istället en kvalitativ enkät, vilken vänder sig till medarbetare på diverse företag i Sverige. Tematisk analys användes som analysmetod samt social utbytesteori och Swift's modell, som ramverk för att förklara hur medarbetare resonerar när de står inför valet att dela eller hamstra kunskap. Resultatet visar att flera organisatoriska faktorer anses främja kunskapsdelning, såsom företagskultur, kunskapsdelningaktiviteter, omständigheter samt organisatoriska rutiner. Saknas dessa faktorer kan kunskapsdelning komma att hindras. Studien har delvis bekräftat tidigare studier kring organisatoriska faktorer som påverkar kunskapsdelning. Samtidigt har nya fynd gjorts vilket tillför det vetenskapliga forskningsfältet. / Since knowledge is seen as the most important resource a company has, the management of it is vital to the company's profits. Knowledge sharing is therefore crucial so the resource can be spread in the company. The purpose of this study is therefore to study, from an employee perspective, the organizational factors that are considered to have an impact on knowledge sharing. This in order to increase the understanding of how companies can promote internal knowledge sharing. Previous studies either examine a large number of companies with the help of quantitative surveys and confirm hypotheses, or in-depth interviews with a few companies with a view to mapping out a specific knowledge-sharing strategy. In order to study employees’ experience of knowledge sharing and its influencing factors, a qualitative questionnaire is used in this study, which is aimed at employees at various companies in Sweden. Thematic analysis is used as an analysis method as well as social exchange theory,as a framework for explaining how employees reason when faced with the choice to share or hoard knowledge. The results show that several organizational factors are considered to promote knowledge sharing, such as corporate culture, knowledge sharing activities, circumstances and organizational routines. In the absence of these factors, knowledge sharing may be hindered. The study has partially confirmed previous studies on organizational factors that affect knowledge sharing. At the same time, new findings have been made, which adds to the field of scientific research.

Rapid development and changes in customer needs places high demands on companies to constantly adapt to new customer requirements in order to stay competitive. This places further demands on companies’ ability to put the customer in focus and quickly develop, produce and offer what the customers expect, which often implies organizational changes. Organizational changes can contribute to making employees feel confused and insecure concerning their new role, which in turn contributes to low motivation and inefficiency among employees. Research has shown that a critical success factor for changes is employees’ ability to cope and adapt to change. Leaders have a decisive role in this and can help employees considerably when it comes to this aspect. The problem is a lack of knowledge about which aspects of leadership are most important for companies to develop in order to better manage organizational changes.  This research has investigated leadership deficiencies in insurance companies that prevent them from managing organizational changes effectively. Furthermore this  research has examined how insurance companies may rectify the leadership deficiencies that have been identified in this research. The research consisted of a case study at Trygg--‐Hansa, which included both interviews and questionnaires. The results indicated that leaders have deficiencies within Self--‐Awareness, Communication, Lead Employees, Manage Change and Strategic Planning. Furthermore, the most important deficiency to improve is Communication since it is the foundation for the others in some extent. The  findings in this research have both research and managerial implications. Regarding the research implications, this research identifies important leadership shortcomings that prevent insurance companies from manage organizational changes effectively. Regarding the managerial implications, the findings in this study may be too firm specific for urging other companies and organizations to use the results and suggested recommendation of this research. / Den snabba utvecklingen och förändringarna i kundernas behov, ställer höga krav på företagen att ständigt anpassa sig till nya kundkrav för att förbli konkurrenskraftiga. Detta ställer även höga krav på företagens förmåga att sätta kunden i fokus och att snabbt utveckla, producera och erbjuda det kunderna förväntar sig, vilket många gånger innebär organisatoriska förändringar för företagen. Organisatoriska förändringar bidrar till att medarbetarna känner förvirring och osäkerhet i sin nya roll, vilket i sin tur bidrar till låg motivation och ineffektivitet bland medarbetarna. Forskning har visat att en kritisk framgångsfaktor för förändringar är arbetstagarens förmåga att anpassa sig till förändringar. Ledare har en avgörande roll och kan underlätta betydligt för de anställda när det gäller denna aspekt. Problemet är att det saknas kunskap om vilka aspekter av ledarskap som är viktigast för företag att utvecklas för att bättre kunna hantera organisatoriska förändringar. Därför har denna forskning undersökt ledarskaps brister som hindrar försäkringsbolag att hantera organisations förändringar effektivt. Studien har också undersökt hur försäkringsföretag kan korrigera ledarskaps brister som identifierats i den här undersökningen. Forskningen bestod av en fallstudie på Trygg-­‐Hansa, som inkluderade både intervjuer och  enkäter. Resultaten visade att ledarna har brister inom självkännedom, kommunikation, leda anställda, hantera förändringar och strategisk planering. Dessutom är kommunikation den viktigaste bristen att förbättra eftersom det är grunden för de andra bristerna i viss utsträckning. Slutsatserna i denna forskning har både praktiska och teoretiska implikationer. När det gäller teoretiska implikationer identifierar denna forskning viktiga ledarskaps brister som hindrar försäkringsbolag att hantera organisations förändringar relaterade till ökad kundfokus effektivt. När det gäller de praktiska implikationerna, kan resultaten från denna fallstudie vara för företagsspecifika att det är svårt att uppmana andra företag och organisationer att använda resultaten och de föreslagna rekommendationer som denna forskning resulterat i.

Är lättläst skönlitteratur till hjälp för elever och lärare i dagens klassrum på högstadiet? Med PISA-undersökningarnas försämrade resultat i åtanke undersöker den systematiska litteraturstudien 15 olika forskningar samt uttalanden från bland annat förlag och författare bakom lättläst skönlitteratur. I underlaget för litteraturstudien undersöks vad forskningen säger om läsundervisning och studierna försöker finna hur det påverkar elevernas läsutveckling. Litteraturstudien resulterar i att det finns forskning som definierar lättläst skönlitteratur som fenomen och även om hur lärare kan arbeta didaktiskt med läsning i klassrummet. Det finns även forskningar i resultatet som visar på hur lättläst skönlitteratur påverkar elever på högstadiet. Litteraturstudiens slutsats är att forskning angående definitionen av lättläst finns, men dess påverkan på ungas läsutveckling är ett desto mindre beforskat ämne. Lättläst skönlitteratur anses vara totalt nödvändigt för elever i behov av det. Den här gruppen elever identifieras som elever med ett annars modersmål än svenska, omotiverade läsare samt elever med faktiska lässvårigheter. Många elever anses dock vara ”läslata” då att de har förmågan att läsa svårare texter. Bibliotekarier samt lärare finner det svårt att avgöra vilka elever som ska ges lättläst skönlitteratur. De kan ge lässtarka elever lättläst skönlitteratur trots att de har en utvecklad läsförmåga, då att det faktum att eleven då läser över huvud taget väger tyngre än vad de läser. Nackdelen med ett sådant resonemang blir att den ”läslata” eleven inte utmanas av den lättlästa skönlitteraturen och således inte utvecklas i sitt läsande. Väljer bibliotekarien eller läraren att neka den lässtarka eleven lättläst skönlitteratur på grund av detta, riskerar man att eleven väljer att avstå från läsningen helt och hållet. Lärarens didaktiska val påverkar således elevernas läsutveckling. Lättläst kan hjälpa vissa elever att utveckla sin läsförmåga, men lättläst skönlitteratur kan även hämma redan läskunniga elever att utvecklas. / Does easy read literature have a positive effect for students and teachers in contemporary classrooms in Swedish high schools today? PISA-results shows a down going spiral when it comes to reading comprehension in Swedish. This Systematic literature study focuses on 15 different studies, and statements from writers behind easy read literature. Our study tries to discover what researchers say about easy read and how it may affect the students’ reading ability. The result shows that researchers define the genre easy read as a phenomenon, and it tell us about how teachers can work through a didactic point of view. In addition, there are studies that show how easy read literature affect student in the age 13-15 years old. The literature study concludes that there is research that takes on easy read as a genre, but there is a lack of studies that shows the direct effect on the reading comprehension on students. Easy read literature is considered a necessity to the students who are in need. This group of students identifies as those who have Swedish as their second language, unmotivated students and the student who have difficult with reading due to medical conditions. A lot of students today ar econsidered as “lazy readers” because they choose not to read the most challenging text compared to their ability. Librarians and teachers find it hard to decide which students that should read easy read literature and may give a student with a higher reading ability easy read material because it's better that students read something than nothing at all. A negative effect of that would be that you don’t challenge the “lazy reader”, and therefore their reading ability will stay the same as before. On the other hand, there might be no reading at all if the student is denied easy read literature, which isn’t what neither teachers nor librarians wish. The didactic choice of teachers does influence students reading development. If it’s given to the students who need it, there can be a positive development, but if given to the students who are bette readers the effect will be on the contrary.

Research questions: How do industrial manufacturing companies maintain and adapt their organizational capabilities during transformation towards servitization? How do manufacturing firms maintain and balance their operational capabilities while developing service capabilities? Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of how industrial manufacturing companies maintain, adapt and balance organizational capabilities in production in the transition towards servitization. Method: The theoretical framework used in this study is based on studies on digital transformation, servitization and organizational capabilities and how these affect the manufacturing industry. The qualitative study is based on five interviews and complementary email conversations, which were conducted with managers at Volvo Construction Equipment. The selection of respondents was carried out according to positions with relevant competence to create an overall as well as detailed understanding of the company's digitization, servitization and organizational capabilities. Conclusion: The results of the study demonstrate the importance of technological integration with customers to expand the service business and adaptation of existing capabilities in new environments. The balance between production and service development is central, which requires consensus and a shared vision. Volvo Construction Equipments customer-oriented strategy has led to more advanced services that require new capabilities. A clear strategy for servitization, digitization and production are therefore necessary to achieve a successful transformation. / Forskningsfrågor: Hur bibehåller och anpassar tillverkande industriföretag sina organisatoriska förmågor vid transformation mot tjänstefiering? Hur bibehåller och balanserar tillverkande industriföretag sina operativa förmågor under utvecklingen av tjänstefieringsförmågor? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen hur tillverkande industriföretag bibehåller, anpassar och balanserar organisatoriska förmågor i produktion i övergången mot tjänstefiering. Metod: Den teoretiska referensram som använts i denna studie bygger på studier om digital transformation, tjänstefiering samt organisatoriska förmågor och hur dessa påverkar tillverkningsindustrin. Den kvalitativa studien bygger på fem intervjuer och kompletterande mailkonversationer, som genomfördes med ledare hos Volvo Construction Equipment. Valet av respondenter utfördes efter positioner med relevant kompetens för att skapa en övergripande samt detaljerad förståelse för företagets digitalisering, tjänstefiering och organisatoriska förmågor. Slutsats: Resultaten från studien påvisar vikten av teknologisk integration med kunder för att expandera tjänsteaffären och anpassning av befintliga förmågor i nya miljöer. Balansen mellan produktion och tjänsteutveckling är central, vilket kräver samförstånd och gemensam vision. Volvo Construction Equipments kundorienterade strategi har lett till mer avancerade tjänster som kräver nya förmågor. En tydlig strategi för tjänstefiering, digitalisering och produktion är därmed nödvändig för att uppnå en lyckad transformation.

Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i en kommunal verksamhet upplever att de organisatoriska förutsättningarna är för att utöva sitt ledarskap. Undersökningen har en kvalitativ inriktning där den empiriska datan samlats in via semistrukturerade intervjuer med åtta chefer på olika nivåer inom organisationen. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i Karaseks och Theorells (1992) Krav-kontroll-stödmodell samt House (1981) teori kring socialt stöd. Resultatet visar att cheferna med mindre erfarenhet inom ledarskapsområdet har sämre förutsättningar än de chefer som har lång ledarskapserfarenhet. Cheferna i organisationen befinner sig både i en aktiv och spänd arbetssituation. En aktiv arbetssituation har positiva effekter såsom arbetsglädje, men å andra sidan uppger cheferna att de har en spänd arbetssituation som kan resultera i stress och förslitningar. Flertalet av cheferna får sällan andrum eller reflektionstid på grund av arbetsdagar som präglas av möten och administrativa arbetsuppgifter som upptar stora delar av deras tid. Sammantaget upplever cheferna en hög arbetsbelastning samtidigt som många av dem ställer höga krav på sig själva, något som kan bidra till att balansen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut. Överlag upplever cheferna ett relativt gott stöd från omgivningen i arbetslivet, men att stödfunktionerna inte riktigt räcker till. Detta gäller framförallt de nya cheferna, som sällan får tillräckligt med stöd och utbildning för att kunna utvecklas som ledare men också för att kunna vara bra ledare för sina medarbetare. Resultatet i studien visar också att det finns ett samband mellan effektiva kommunikationsled och chefers förutsättningar att utöva sitt ledarskap. Därav är det av stor vikt att utforska detta område ytterligare i framtida studier. / The purpose of this study is to investigate how managers in a municipal organisation perceivethe organisational conditions for exercising their leadership. The study has a qualitative focuswhere the empirical data was collected through semi-structured interviews with eight managersat different levels within the organisation. The empirical material has been analysed with thesupport of Karasek and Theorell's (1992) demand-control-support model and House's (1981)theory of social support. The results show that managers who have less experience in the field of leadership are at adisadvantage compared to managers with extensive leadership experience. The managers in theorganisation are in both an active and tense work situation. An active work situation has positiveeffects such as job satisfaction, but on the other hand, the managers state that they have a tensework situation that can lead to stress and wear and tear. The majority of managers rarely gettime to breathe or reflect because their working days are characterised by meetings andadministrative tasks that take up much of their time. Overall, managers experience a highworkload while many of them place high demands on themselves, which can contribute to ablurring of the work-life balance. Overall, managers feel relatively well supported by their workenvironment, but that the support functions are not quite enough. This is particularly true fornew managers, who rarely receive enough support and training to develop as a leader but alsoto be a good leader for their employees. The results of the study also show that there is a linkbetween effective communication channels and managers' ability to exercise their leadership.Therefore, it is of great importance to explore this area further in future studies.

Socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd har ett uttalat handlingsutrymme och en viss frihet i handläggningsprocessen. Trots detta så finns det även lagar, regler, organisatoriska riktlinjer samt individuella faktorer som påverkar detta handlingsutrymme. Därför kan handlingsutrymmet användas på olika sätt, vilket sker utifrån det faktum att socialsekreterarna har olika erfarenhet och tolkar ramar och riktlinjer på olika vis. Syftet med studien är att undersöka socialsekreterares upplevelse av vilka faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid handläggning av ekonomiskt bistånd. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med socialsekreterare från fyra olika kommuner. Studien påvisar att socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme som stort, men inom strikta ramar. Studien påvisar även att socialsekreterarnas upplevda handlingsutrymme påverkas av deras erfarenhet samt upplevda yrkesroll, då mer erfarenhet bidrar till en större säkerhet i vad man kan göra för sina klienter.  Handlingsutrymmet påverkas också av organisatoriska riktlinjer och resurser. Resurser i form av tid är en övergripande stor faktor som påverkar handlingsutrymmet hos socialsekreterarna. / Social workers who work with financial aid have a pronounced discretion and a certain freedom in the handling process. Despite this, there are also laws, rules, organizational guidelines and individual factors that affect this discretion. Therefore, discretion can be used in different ways, which is based on the fact that the social workers have different experiences and interpret frameworks and guidelines in different ways. The purpose of the study is to investigate social workers' experience of which factors affect their discretion when handling financial assistance. Six qualitative interviews have been conducted with social workers from four different municipalities. The study shows that the social workers experience their discretion as large, but within strict limits. The study also shows that the social workers' perceived discretion is affected by their experience and perceived professional role, as more experience contributes to greater certainty in what they can do for their clients. The discretion is also affected by organizational guidelines and resources. Resources in the form of time are overall a major factor that affects the discretion of the social workers.