Title: Paradoxes of Organizational Learning- How managers can maneuver organizational paradoxes of learning and further contribute to the organizations dynamic capability. Level: Final assignment for bachelor’s Degree in business administration Author: Leo Neuman and Oliver Crawford Supervisor: Tomas Källquist Date: 2018 – January Aim: Previous research points out that today's organizations are faced with several paradoxes, i.e. conflicting demands that are both recurrent and lasting over time. It has therefore become vital for leaders to be able to handle these opposite pairs simultaneously by thinking both / and instead of either / or. Furthermore, some researchers have found that successful management of paradoxes seems to favor the organization's dynamic capabilities, which are the organizational processes, routines and skills that give leaders the ability to respond quickly and efficiently in fast-changing environments. The purpose of the study is to increase understanding of how leaders can handle organizational learning paradoxes and contribute to the organization's dynamic capability. Method: The study assumes a hermeneutical and social constructivist perspective. The research effort is abductive and the research method qualitatively using unstructured and semi-structured interviews. The data collection and analysis of the study has been inspired by tools in grounded theory. Result & Conclusions: The study suggests that the importance of communication permeates all forms of organizational learning and that participation contributes to the organizations dynamic capability. Suggestions for future research: For further research, we propose that the link between communication and participation be investigated as there may be potential synergies. Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, this study contributes to identifying a broader relevance of communication in the management of organizational learning paradoxes and the importance of participation in the development of the organization's dynamic capability. From a practical perspective, the study can help leaders and other banking professionals, or other dynamic industries consider the importance of communication for all forms of organizational learning, and value participation as a contributing factor to the organization's dynamic capability. Key words: Organizational learning paradoxes, the organization's dynamic capability, leadership, communication, participation. / Titel: Organisatoriska lärandeparadoxer - Hur ledare kan hantera organisatoriska lärandeparadoxer samt bidra till organisationens dynamiska förmåga. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Leo Neuman och Oliver Crawford Handledare: Tomas Källquist Datum: 2018 – januari Syfte: Tidigare forskning pekar på att dagens organisationer ställs inför flertalet paradoxer, dvs motstridiga krav vilka är både återkommande och bestående över tid. Det har därför blivit vitalt för ledare att kunna hantera dessa motsatspar simultant genom att tänka både/och istället för antingen/eller. Vidare har vissa forskare funnit att en framgångsrik hantering av paradoxer tycks gynna organisationens dynamiska förmåga, vilket är de organisationella processer, rutiner och färdigheter som ger ledare möjligheten att svara rappt och effektivt i snabbföränderliga miljöer. Studiens syfte är att öka förståelsen kring hur ledare kan hantera organisatoriska lärandeparadoxer samt bidra till organisationens dynamiska förmåga. Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och undersökningsmetoden kvalitativ med hjälp av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Studiens datainsamling och analys har inspirerats av verktyg inom grundad teori. Resultat & slutsats: Studien tyder på att betydelsen av kommunikation genomsyrar alla former av lärande samt att delaktighet bidrar till organisationens dynamiska förmåga. Förslag till fortsatt forskning: Till vidare forskning föreslår vi att sambandet mellan kommunikation och delaktighet undersöks eftersom det kan föreligga potentiella synergieffekter. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie till att identifiera en mer vidsträckt relevans av kommunikation i hanteringen av organisatoriska lärandeparadoxer samt vikten av delaktighet i alstrandet av organisationens dynamiska förmåga. Ur ett praktiskt perspektiv kan studien bidra till att ledare och andra praktiker inom bankväsendet eller andra dynamiska branscher beaktar kommunikationens betydelse för alla former av organisatoriskt lärande samt värderar delaktighet som en bidragande faktor till organisationens dynamiska förmåga. Nyckelord: Organisatoriska lärandeparadoxer, organisationens dynamiska förmåga, ledarskap, kommunikation, delaktighet.

In-between 2000 and 2007 the Swedish armed forces helicopter wing experienced several major aviation accidents. These accidents were remarkable with regards to the facts that aviation accidents had been decreasing in numbers since 1970; that safety technology had developed; and that findings in earlier research suggests that the characteristics of Swedish national culture should lower the risk of accidents. The purpose of this study is to contribute to the understanding of these aviation accidents by applying theories of organizational factors in aviation accidents and organizational learning. The chosen method is a single case study conducted with a qualitative approach, focusing on the helicopter wing, its squadrons, structure and its command. The results of this study show that aviation accidents could be the result of many contributory organizational factors. They also show that organizational learning should be an integrated part of risk management. Finally they show that reorganizations considerably reduces an organizations capability to manage risks. The conclusion is that when safety critical organizations such as the military reorganize, they tend to lose critical procedures, objectives, management and structure which leads to higher risks and in some cases to accidents.

Verksamheter inom den offentliga sektorn påverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras påverkan är därmed svårare att se, den är indirekt. Några som har en intressant form av indirekt miljöpåverkan är utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket människor och har därmed en stor indirekt påverkan och denna påverkan kan bli både positiv och negativ beroende på organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpåverkan. Ett väl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpåverkan skulle kunna hjälpa skolor att göra sin indirekta miljöpåverkan positiv. Syftet med studien är att genom en fallstudie på en utbildningsanstalt undersöka vad för typ av förutsättningar som behövs för att införande av miljöledningssystem ska fungera i organisationer med främst indirekt påverkan. Den utbildningsanstalt som varit fallstudie i arbetet är Göteborgs Tekniska College och Gymnasium. Fallstudien har bestått av en miljöutredning, intervjuer samt en enkätundersökning. De viktigaste slutsatserna som dragits i studien är att de förutsättningar som en verksamhet måste ha för att kunna lyckas med en förändring i form av ett miljöledningssystem är att organisationen måste ha koll på sin omgivning, fungerande kommunikation inom organisationen, ha en positiv inställning och vara beredd på de problem som kan uppstå i processen. Dessutom är det viktigt att organisationer med indirekt miljöpåverkan har definierat sin kärnverksamhet eftersom det är där som den indirekta miljöpåverkan finns.

Enligt Clegg m fl (1997) når 80-90% av systemutvecklingsuppdrag inte upp till de mål som är satta för projektet. Teknologiska aspekter anses inte ensamt vara orsaken till att projekten "misslyckas", utan misslyckanden anses även bero på att mänskliga och organisatoriska aspekter inte uppmärksammas vid systemutveckling. Detta arbetet fokuserar på att utreda om organisatoriska och mänskliga aspekter uppmärksammas vid systemutveckling och vilka aspekter som specifikt beaktas. Metoden för att undersöka de centrala frågeställningarna har varit att genomföra en survey (undersökning) med sex djupintervjuer. Som målgrupp valdes projektledare på IT-företag av varierande storlek. Resultatet tyder på att det i praktiken inte har skett några större förändringar i sättet att arbeta på. De teknologiska aspekterna står fortfarande i centrum och upptar enligt undersökningen ca 60% av resurserna. Bland organisatoriska och mänskliga aspekter som uppmärksammas av företagen kan följande nämnas: att skapa en strategi för informationssystemet och användardeltagande.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka organisatoriska förutsättningars samband med operativa chefers handlingsstrategier inom vård och omsorg. Studien undersöktes med hjälp av en enkätinsamling från utvecklingsprojektet CHEFiOS genom en longitudinell design. Vid det första mättillfället (2009) undersöktes organisatoriska förutsättningar (autonomi, ansvarsskyldighet, osäkerhet och resurser) och vid det andra mättillfället (2011) mättes handlingsstrategier (gränssättande, accepterande, informell, formell, främja delaktighet, närvarande chef och avlasta medarbetare). Deltagarna utgjordes av operativa chefer (enhetschefer och arbetsledare) inom äldre- och handikappomsorgen. Analys utfördes genom multipel regressionsanalys och resultatet indikerade på att resurser är en viktig organisatorisk förutsättning för chefer och deras val av handlingsstrategier. En lägre grad av resurser tenderar att påverka formell strategi främst men även accepterande, informell och främja delaktighet. Det största sambandet som studiens organisatoriska förutsättningar har är med handlingsstrategin främja delaktighet. Organisatoriska förutsättningar verkar således ha en viss påverkan på handlingsstrategier men det utesluter inte ett ömsesidigt förhållande där även handlingsstrategier påverkar organisatoriska förutsättningar. Dock bör resultaten ses på med försiktighet på grund av massignifikansproblemet då flera analyser utförts. Vidare forskning behövs för att fastslå förhållandet mellan organisatoriska förutsättningar och användandet av handlingsstrategier.

Militärstrategisk kommunikation är en funktion och ett koncept inom Försvarsmakten som samordnar ord och handling. Funktionen används i militära aktiviteter för att optimera de effekter som ska uppnås. Det har dock konstaterats svårigheter kring nyttjandet av funktionen. Denna studie har haft syftet att få en djupare förståelse för vilka utmaningar som upplevs finnas inom militärstrategisk kommunikation. Forskningsfrågan har därför varit: Hur kan man förstå utmaningar i militärstrategisk kommunikation?  Tretton stycken intervjuer genomfördes bland planeringsofficerare och kommunikationspersonal på militärstrategisk och operativ nivå inom Försvarsmakten. Resultaten från dessa analyserades genom tematisk analys. Analysen visar att militärstrategisk kommunikation präglas av ett antal hinder. Dessa kan förstås genom två teman: statiska och dynamiska hinder, som i sin tur byggs upp av vardera tre kategorier. De statiska hindren består av oklart syfte, strukturella hinder och avsaknad av relevant kompetens. De dynamiska hindren består av organisatorisk filtrering, misstro och oklart utfall.  Resultatet diskuteras därefter teoretiskt och metodologiskt, med stöd av organisationsteorier som särskilt förklarar varför hinder uppstår. Praktiska implikationer nämns som kan bidra till en mer utvecklad militärstrategisk kommunikation vid Försvarsmakten. Förslag ges på fortsatt forskning.

Skolinspektionen rapport (2014); Från huvudmannen till klassrummet, visar att fokus måste riktas mor såväl pedagoger, skolledar- och förvaltningsnivå för att skapa och förbättra undervisningen för elevers lärande och en trygg skolmiljö. I denna studie undersöks vilka faktorer som bidragit till en framgångsrik skolutveckling på en skola utifrån rektorns och pedagogernas perspektiv. Utgångsläget var en skola med en av kommunens lägsta resultat på nationella prov och kommunövergripande enkäter om elevernas trygghet och trivsel. Efter två år hade skolan förbättrat sina resultat med den procentuellt sett högsta ökningen i kommunen. För att synliggöra komplexiteten och sambanden gestaltas skolans utvecklingsprocess utifrån ett lärandeoch organisationsteoretiskt perspektiv tillsammans med systemteori. Undersökningen baseras på en kvalitativt fenomenologisk forskningsansats där empirin utgörs av intervjuer med rektorn och pedagogerna på den undersökta skolan. Framgångsfaktorer som beskrivs är bland annat organisatoriska förutsättningar, rektors ledaregenskap, förutsättningar, gemensamt förhållningssätt och grundläggande färdigheter samt skolan som varumärke. Studien visar även att samband råder mellan givna förutsättningar och framgångsrik skolutveckling

Introduktion: En åldrande befolkning, sjukdomsmönster som förändras och en ökad befolkning kommer att öka efterfrågan på sjukvårdspersonal 15 år framåt. Trots att tillväxten ökar beräknas det vara ett underskott på 9,9 miljoner vårdpersonal globalt år 2030, vilket inte kommer täcka det framtida hälsobehovet hos befolkningen. Omvårdnaden och vårdkvalitet kan äventyras när sjuksköterskor säger upp sig, då det blir färre sjuksköterskor i förhållande till antalet patienter. Att arbeta underbemannat kan leda till en stressad arbetsmiljö, som in sin tur kan leda till att fler olyckor sker, både bland patienter och sjuksköterskor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som kan leda till att sjuksköterskor avsiktligt lämnar arbetsplatsen eller professionen. Metod: För att besvara syftet genomfördes en integrerad litteraturöversikt, som tillåter både kvalitativa och kvantitativa studier. Utifrån syftet söktes vetenskapliga artiklar i tre databaser; PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades genom en integrerad litteraturöversikt. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer inom organisationen och personliga faktorer. Faktorer inom organisationen innefattar fyra undergrupper, arbetsmiljö, ledarskap och belöningar, medarbetare och vårdmötet. Personliga faktorer innefattar två undergrupper, engagemang och erfarenhet och psykisk och fysisk ohälsa. Slutsatser: De enskilda faktorerna som påverkar sjuksköterskans avsikt att lämna arbetet eller professionen går in i och påverkar varandra. Ledare, chefer och enskilda sjuksköterskor kan arbeta tillsammans för att påverka dessa faktorer. Detta kan bidra till att sjuksköterskor väljer att stanna kvar på arbetsplatsen och i professionen.

Samhällets digitalisering och utveckling av nya digitala teknologier har gett möjligheten att arbeta vart du än befinner dig och tillsammans med kollegor i olika delar av världen. Virtuella team är ett sådant exempel på ny arbetsform där människor är utspridda på olika geografiska platser samtidigt som de samarbetar med hjälp av kommunikations- och informationsteknologi (IKT). Utöver välfungerande teknik finns det även andra aspekter som behöver tas i beaktande för att teamen ska kunna arbeta effektivt och känna sig motiverade att utföra arbetet. Gemenskap och tillit som tillsammans bildar en gruppkultur, är exempel på sådana aspekter. Dessa har dock visat sig vara en utmaning att skapa i virtuella miljöer. Syftet med denna studie har därför varit att med hjälp kvalitativa intervjuer undersöka hur organisationer skapar förutsättningar för en välfungerande gruppkultur inom virtuella team. Frågeställningarna som undersökningen ämnande att besvara var hur gemenskap och tillit upplevs och skapas samt vilka organisatoriska stödstrukturer som finns för detta. Studien visade att känslan av gemenskap upplevdes som lägre än känslan av tillit i virtuella team. Det fanns inget aktivt agerande för att skapa gemenskap inom de team som intervjuades. Gemenskap uppstod istället omedvetet under arbetets gång genom bland annat informella samtal. Tilliten upplevdes som viktigare för arbetet och skapades genom aktivt agerande som delning av professionell information om teammedlemmarna, gemensamma mål och tydlig kommunikation. Studiens resultat visade även på saknad av tydliga organisatoriska stödstrukturer för att stötta i skapandet av gemenskap och tillit. Den stödstruktur som identifierades var användandet av teamledare, vars funktion initialt främjade tilliten. Slutligen upptäcktes förbättringspotential kring användandet av teamledare som stöd inom virtuella team för att skapa både gemenskap och tillit.

I takt med dagens digitaliserade samhälle har skolor alltmer övergått från det analoga till det digitala i både undervisning och arbetsprocesser. Eftersom kommunal grundskola är en organisation där man hanterar en mängd personuppgifter och känslig information blir det viktigt att anpassa teknologier och arbetsprocesser för att säkerställa att hanteringen av information sker på ett säkert sätt. Personuppgifter och känslig information som inte lagras på ett säkert sätt innebär brott mot GDPR. För individen kan brott mot GDPR leda till konsekvenser i form av försämrade möjligheter i livet eller att personuppgifter hamnar i fel händer,och för organisationen kan det leda till straff i form av böter. Eftersom det finns relativt lite kunskap om vilken roll GDPR har i skolan samt hur det påverkar strukturer och arbetsuppgifter har detta varit av intresseatt undersöka för att förstå hur skolan som organisation kan skapa förutsättningar för medarbetarna att arbeta på ett säkert sätt. Syftet blev därmed att undersöka och förstå hur GDPR påverkar det dagliga arbetet i kommunal grundskola. Frågeställningar som formulerades för att möta syftet var; Hur påverkar GDPR de dagliga arbetsuppgifterna i skolan? och Vilka organisatoriska förutsättningar blir viktiga för att kunna möta kraven relaterat till GDPR i skolan?. För att besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visade på att GDPR har bidragit till förändrade arbetssätt i skolan då arbetsuppgifter som exempelvis kommunikation och lagring måste anpassas efter kraven relaterat till GDPR. Resultatet visar även på att GDPR bidragit till en ökad arbetsbörda i skolan då det innebär fler faktorer att förhålla sig till i sitt arbete med ökat krav på kontroll och uppföljning. Trots att det visat sig förekomma brister i hantering av personuppgifter i skolan finns en upplevd trygghet i hanteringen av personuppgifter bland personalen vilket kan bero på flera saker. Den upplevda tryggheten kan exempelvis bero på den kompetensutveckling och det stöd som erbjuds inom organisationen, men det kan även bero på en brist på en förståelse för vilka konsekvenser brott mot GDPR kan leda till. Utifrån analysen kunde vi se att organisatoriska förutsättningar som blir viktiga för att möta kraven relaterat till GDPR är: gemensamma rutiner, kompetensutveckling och anpassade system för hanteringen av personuppgifter. Detta blir viktigt för att behålla säkerheten i arbetet i skolan.