Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

In 2023 Sweden experienced a large increase in organized crime which resulted in a series of explosions and gun-violence mainly between two criminal organizations. This received major attention from both the political arena and news outlets. The purpose of this study is to explore how Swedish news media construct their articles about the criminal organizations and perpetrators during the wave of ‘gang-violence’ during 2023. Using a qualitative critical discourse analysis the two largest evening newspapers in Sweden were analyzed. The results indicate that the criminal gangs and their leaders are constructed as well organized and systematic in their activities while the average members are constructed as disorganized, if described at all. The leaders are constructed in ways similar to celebrities or leaders of their own military. The youth members are constructed as victims of the gangs at the same frequency as they are average members. Finally, the potential effects this discourse may lead to is also discussed.

Den svenska poliskåren är för närvarande utsatt för kraftiga konsekvenser av den förändrade organiserade brottsligheten och har varit det under några år. Denna snabba förändring i samhället medför en ökad utsatthet för poliserna, vilket påverkar polisens psykosociala arbetsmiljö. Den främsta vetenskapliga utgångspunkten för denna uppsats var det psykosociala perspektivet angående psykologiska risker och stressorer kopplade till samhällsförändringar. Vidare så användes öppna ostrukturerade intervjuer med fokusgrupper för att samla in data som bearbetades med hjälp av tematisk och teoretisk analys. Frågeställningen är inriktad på att förstå hur poliserna i norra Sverige upplever sin psykosociala hälsa i ljuset av den aktuella samhällssituationen gällande den organiserade brottsligheten samt för att fördjupa förståelsen inom polisprofessionen och möjliggöra att befintliga kunskapsluckor fylls i det valda forskningsområdet. Resultaten visar att förändringar i samhället är en av orsakerna till polisernas förändrade arbetssituation och ökade stressnivåer. Liknande problem som ses i utsatta områden har börjat uppstå även utanför dessa områden, vilket bekräftas av respondenternas beskrivningar av sin arbetsmiljö. Förändringarna har skapat stressande omständigheter för poliserna och belyser behovet av en kunskapsfördjupning inom det psykosociala området. Uppsatsen pekar på behovet av förbättrade coping-strategier och stödsystem för att hantera den ökade stressen bland poliserna. Tydliga riktlinjer och stöd från ledningen är avgörande för att främja en hälsosam arbetsmiljö och minska risken för långvariga negativa hälsoutfall bland personalen. Slutsatsen är att den organiserade brottslighetens utveckling och dess konsekvenser, tillsammans med bristande resurser och stöd, fungerar som en moderator i den psykosociala arbetsmiljön för poliserna. Det är avgörande att organisationen riktar fokus på att hantera de psykologiska påfrestningarna bland personalen för att säkerställa en effektiv och långsiktig polisverksamhet.

Brott är generellt sett ett område som motsvarar många kriterier för nyhetsvärdering inom journalistiken och ämnet lockar till läsning. När media rapporterar om olika händelser i världen får därför framförallt våldsbrott mycket publicitet. Det finns tidigare forskning som visar att medias frekventa rapportering om brott skapar en obefogad rädsla hos befolkningen. Mycket forskning kring brott i media finns både nationellt och internationellt, men denna studie fokuserar på en viss typ av brottslighets plats i media som inte alls är lika utforskat, nämligen organiserad brottslighet. Vi tittar på hur den organiserade brottsligheten gestaltas i svensk nyhetsmedia, vilka skillnader det finns i rapporteringen av denna typ av brott i jämförelse med annan kriminalitet, samt om rapporteringen i morgonpress och kvällspress skiljer sig från varandra. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys på 200 artiklar. Hälften av dessa var publicerade i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar morgonpress medan den andra hälften hämtats från Aftonbladet och Expressen som i undersökningen representerar kvällspress. Artiklarna är också uppdelade där 100 stycken behandlar organiserad brottslighet och de resterande 100 annan typ av kriminalitet. Undersökningen visade att rapporteringen om de olika typerna av brott skiljer sig. Organiserad brottslighet får mer fysisk plats i tidningarna då de i fler fall finns med bilder. Denna typ av kriminalitet framställs som ett större hot/risk än annan brottslighet, händelser gestaltas mer förstorat, och bilderna i dessa artiklar förstärker ofta en hotfull känsla. Organiserad brottslighet gestaltas som farligare än annan brottslighet. Vi såg utöver detta också skillnader i de olika typerna av press. Kvällspress skriver på ett mer förstorat sätt om organiserad brottslighet än vad morgonpress gör, vilket i denna studie innebär att de använder fler ord som endast finns där i syfte att förstärka olika känslor. Kvällspress använder sig också mer av bilder för att befästa de känslorna artikeln ska förmedla. Med stöd av dagordningsteorin, nyhetsvärdering och nyhetsurval, gestaltningsteorin samt kriminaljournalistik har vi utefter våra resultat analyserat och diskuterat vår forskningsfråga. Vi förstår varför organiserad brottslighet får mycket plats då den uppfyller kriterier för att skapa mediedramaturgi, men anser att det kan vara problematiskt då media med hjälp av sin gestaltning kan skapa en obefogad oro och rädsla bland publiken. Detta påverkar inte bara individen utan även samhället i stort eftersom människors bild av den kriminella världen kanske inte stämmer överens med verkligheten. Eftersom detta kan ge effekt på hela samhället anser vi att studien är relevant för makthavare i landet och Polismyndigheten. Under denna studie har det framgått att forskning om organiserad brottslighet är begränsad. Det finns dåligt med statistik och fakta om denna typ av brott och vi ser gärna att man i framtiden forskar vidare i fältet. Som påbyggnad av detta finns det inte heller mycket forskning att hitta om organiserad brottslighet i förhållande till media. Detta saknas framförallt i svensk forskning och vi skulle gärna se framtida svenska forskare fördjupa sig mer i detta område, till exempel genom en liknande studie, med ett större empiriskt material, för att få en ännu bättre bild av gestaltningen av organiserad brottslighet i media. / Crime is an area that meets the requirements for being highly valued as a news topic and is often something that attracts the readers. When media is reporting about what’s going on in the world is especially violent crimes getting much publicity. Previous research shows that medias frequent way to report about crimes creates an uncalled-for fear among the population. There is a lot of national and international research about crime in media, but this study will focus on a special type of crime and the place it has in media, namely organized crime. We look at how organized crime is portrayed in Swedish news media, which differences it is compared to other crimes, and also if morning press and tabloid press reports in different ways and in that case how. The study was done by a quantitative content analysis on 200 articles. Half of these were published in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet which is morning press while the other half is from Aftonbladet and Expressen which represents the tabloid press. The articles is also divided in to 100 articles about organized crimes and the remaining 100 about other crimes. The study shows that the reporting about the two types of crimes has differences. Organized crime gets more physical space in the papers due to the fact that these crimes more often has pictures in the articles. This type of crime is portrayed like a bigger threat and risk compared to other crimes, it is often written in a magnified way and the pictures is used to increase the sense of threat/risk. Organized crime is portrayed as much more dangerous than other crimes. We also saw differences in the two types of newspaper. Tabloid press is writing in a more magnified way than morning press, which in this study means that they more often use words that is only there in the purpose of increasing the sense of threat. Tabloid press is also using more pictures to fortify the feeling that the article is supposed to mediate. With the support of the agenda setting theory, valuation and selection of news, framing theory and court journalism did we along our results analyze and discuss the research question. We understand why organized crime is getting as much publicity as it does, due to the fact that it fulfills the criterias to create media dramaturgi, but we also see it as a problem as media with its portraying can create an uncalled-for fear and concern among the crowd. It does not just affect the person but also the society since the image of the criminal world that people has disagree with the reality. Since this can affect the entire society we mean that this study is relevant for rulers of the country and the police. During the study has it been stated that research about organized crime is limited. There is not much statistics and facts about this type of crime, so we would like to see more research in this field overall. Build up on this there is not much research to find about organized crime in relation to media either. Above all it is the swedish research that’s lacking in this field and we would like to see future swedish researchers immerse themselves into this field. For example, through a study like this, but with a bigger empirical data, to get a better understanding of the relationship between organized crime and media.

<p>This paper aims to give a comprehensive view in which extent Swedish legislation concerning trafficking in human beings (Brottsbalken 4 kap. 1a §) is efficient. Qualitative interviews have been carried out with professionals within the judicial system in order to comprehend various aspects of efficiency relating to legislative validation of trafficking regarded human beings. Consent, coercion and control brings up miscellaneous issues. Personal observations by authorized people within the area was therefore viewed and found to be highly essential. In order to understand court reasoning in cases concerning human trafficking, various verdicts have been examined from the district court and the court of appeal. Theories of legal science have therefore been used. Results from this study shows that current legislation against trafficking in human beings is in some extent inefficient and that some adversity does appear while interpreting the concepts of consent, coercion and control. The study also implies that these are difficult to prove and that the collecting of evidence regarding this matter is complex and resource demanding. A social construction perspective and penal theories was found to be useful while analyzing and discussing the result.</p>

<p>The aim of this study was to find out if the use of the concepts ‘terrorism' and ‘organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze. The results shows that the ways the concepts have been used have changed after the terrorists attacks. The same holds true for how the authorities describe their will to combat crime. Terrorism has been described as something that pose a near none existent problem before the terrorist attack, afterwards it is described as a risk that poses a major threat to the whole society. The organized crime has been described as something which has been going from a relatively controllable problem to one that undermines the judicial system and the democratic state.</p>

The aim of this study was to find out if the use of the concepts ‘terrorism' and ‘organized crime' has changed after the event on 11 September, 2001 when terrorists attacked World Trade Center and Pentagon. In this study I make use of discourse theory in a way which is inspired by the writings of Winther Jorgensen and Phillips. Knowledge acquired through this research has been primarily generated from two Swedish Government Official Reports concerning questions arising from introducing secret police surveillance. In these reports, there are many opinions from authorities whom have given their thoughts on introducing new ways of policing which are very interesting to analyze. The results shows that the ways the concepts have been used have changed after the terrorists attacks. The same holds true for how the authorities describe their will to combat crime. Terrorism has been described as something that pose a near none existent problem before the terrorist attack, afterwards it is described as a risk that poses a major threat to the whole society. The organized crime has been described as something which has been going from a relatively controllable problem to one that undermines the judicial system and the democratic state.

This paper aims to give a comprehensive view in which extent Swedish legislation concerning trafficking in human beings (Brottsbalken 4 kap. 1a §) is efficient. Qualitative interviews have been carried out with professionals within the judicial system in order to comprehend various aspects of efficiency relating to legislative validation of trafficking regarded human beings. Consent, coercion and control brings up miscellaneous issues. Personal observations by authorized people within the area was therefore viewed and found to be highly essential. In order to understand court reasoning in cases concerning human trafficking, various verdicts have been examined from the district court and the court of appeal. Theories of legal science have therefore been used. Results from this study shows that current legislation against trafficking in human beings is in some extent inefficient and that some adversity does appear while interpreting the concepts of consent, coercion and control. The study also implies that these are difficult to prove and that the collecting of evidence regarding this matter is complex and resource demanding. A social construction perspective and penal theories was found to be useful while analyzing and discussing the result.

A common method employed within various national jurisdictions, utilized to counter organized crime, extremism and similarly felonious activities has been to legislate criminal prohibitions against actively participating in the very organizations within which these activities occur. Such legislation, however, has turned out to be a frequent subject of discussion for criminal law theorists. The legitimacy of criminalizing participation in and other types of involvement with criminal (and similar) organizations may be doubted, in light of various, often recited principles in criminal law theory and legal philosophy. This thesis examines these doubts and evaluates whether this type of criminalization fully meets the standards set by the aforementioned principles.

Syftet med studien var att undersöka hur maskulinitet uttryckte sig i chattmeddelanden mellan män involverade i organiserad brottslighet i Stockholm. Vi tillämpade en diskurspsykologisk analysmetod på ett datamaterial som bestod av 500 sidor chattkonversationer från fem slumpmässigt valda personer, vilka alla blivit dömda för brott kopplade till organiserad brottslighet inom samma brottmål. Materialet kom från krypteringstjänsten Encrochat och var del av polisens förundersökningsmaterial. Studiens resultat visade att männen å ena sidan hade ett ”horisontellt homosocialt” förhållande till varandra som kännetecknades av vänskap och omsorg. Å andra sidanvisade resultatet även att männen kunde inta ett ”vertikalt homosocialt” förhållande till varandra som karaktäriserades av ekonomisk lönsamhet och hierarki. Datamaterialet visade även hur våld och skjutvapen kunde användas av männen för att hävda sig inomgruppen och att relationen mellan männen prioriterades högre än kärleksrelationer till kvinnor. Övergripande utryckte männen olika former av maskulinitet, där dominerandeoch subordinerad maskulinitet var mest framträdande. / The aim of this study was to explore how masculinity was expressed within text messages sent between men participating in organized crime in Stockholm. Using discourse psychological analysis, we examined 500 pages worth of text conversations stemming from five randomly selected individuals, whom had been convicted of crimes related to organized crime all within the same criminal case. The data originated from the encrypted communication service Encrochat and was part of the Swedish Police Authority’s preliminary investigation protocol. The result of this study shows that the relationships between the men on one hand could be described using “horizontal homosociality” featuring expressions of friendship and care. On the other hand, the relationships could also manifest “vertical homosociality” in terms of economic profitability and hierarchy. The data also showed the usage of violence and firearms as a means for the men to assert themselves, and that the men prioritized relationshipsamongst themselves above loving relationships with women. Overall different forms of masculinity were exhibited by the men, the most prominent being dominating masculinity and subordinate masculinity.