The underlying problem to this work is the lack of orientation possibilities at Mälardalens Hospital in Eskilstuna. The hospital has a complex floor plan and the premises have a low degree of differentiation. The purpose of this study is to find out what general aspects can contribute to increased understanding of the building. By strengthening the visitor's mental map of the building by means of physical elements in the environment. Which can make it easier for visitors to orient in the environment. In order to define the problem, an introspection was first performed, which was then reinforced by a site analysis. Thereafter, a reference object was visited to see how they had applied solutions to the problem occurred. Then a design workshop with expert users was conducted to get feedback on design solutions from a user perspective. In addition to these empirical studies, the results are based on previous research in the field and theories in the subjects: wayfinding, cognition, the importance of health care, color and the impact of nature on a healthcare environment. The conclusion of the study is to strengthen decision points in the form of landmarks. To create mental anchor points, which we remember and recognize in the environment and therefore can use to orientate. Based on the results of the study, a design concept proposal is presented that could be implemented in the environment. / Problemet som ligger till grund för det här examensarbetet är bristande orienteringsmöjligheter på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Sjukhuset har en komplex planlösning och lokalerna har låg grad av differentiering. Syftet med studien är att ta reda på vilka generella aspekter som kan bidra till ökad förståelse för byggnaden. Med hjälp av fysiska gestaltningsåtgärder i miljön, för att stärka besökarnas mentala kartor av platsen, kan orienteringen underlättas för besökarna. För att definiera problemet utfördes en introspektion, som stärktes av en platsanalys. Därefter besöktes ett nybyggt sjukhus som referensobjekt för att ta reda på nya eventuella lösningar. Sedan genomfördes en designworkshop med expertinformanter för att få feedback på designlösningar utifrån ett användarperspektiv. Utöver dessa empiriska undersökningar är resultatet baserat på tidigare forskning samt teorier inom: wayfinding, kognition, vårdmiljögestaltning, färg, kontrast och naturens inverkan på människor i vårdmiljöer. Slutsatsen av denna studie är att förstärka beslutspunkter i form av gestaltade landmärken. Detta för att skapa mentala ankarpunkter som vi kommer ihåg och känner igen i miljön. Utifrån studiens resultat presenteras ett platsspecifikt gestaltningsförslag som bygger på ett mer generellt designkoncept som bör kunna implementeras i liknande miljöer.

We live constantly within our surroundings, even if we're not consciously aware of them, our surroundings always affect our behavior. With our senses continually guiding us, we subconsciously make decisions and choose paths to reach our goals. There are a lot of factors which affect these decisions, spatial communication is one of them. The purpose of this study is not only to gain more knowledge of how a spatial designer can create something that we can understand, it also seeks to explain the fundamentals of creating event environments which is meaningful and comprehensive to an ordinary audience. In addition to that, it also attempts to explain how we can create congenial environments where the content reflects its purpose, role and context in order for us to achieve a relaxed and positive atmosphere for the audience. This in turn should help an audience to have a more positive experience, providing them with clear choices and an understanding of what's actually happening in the environment they're in, and what's to be expected of them at the event.   Through consideration of people's cognitive, functional and emotional needs right from the early planning stages, this study was able to bring forth suggestions of how to apply coherent solutions and congenial situations. With the abstract guidelines of the assignment in mind, it helped to achieve concrete design choices for the environmental design, i.e. which colors, shapes and materials were to be used. In using these guidelines from the start, it allowed the study to have clear rules to follow. Through qualityative methods it was possible to build a framework which ensures the event environment correlates with the audiences needs and expectations. Through studying different theories and using knowledge and experiences of my own, it was possible to use that framework to support concrete design choices. In doing so, it was then possible to achieve a coherent wayfinding solution and to improve the audience’s impression of the environment by allowing it to interplay meaningfully with the spatial course of the event, which in turn should lead to the desired relaxed and positive atmosphere. / Människor rör sig och lever i sin omvärld hela tiden och både medvetet och omedveten blir vi påverkade av det. Genom våra sinnen läser vi av vår omgivning och tar beslut/ vägar för att nå våra mål. Det finns många faktorer som kan påverka dessa beslut, där den rumsliga kommunikationen är ett av dem. Syftet med den här undersökningen är att ge kunskap om hur rumsliga formgivare kan skapa begripliga, hanterbara och meningsfulla evenemangsmiljöer utifrån människors behov och förväntningar. Samt ge kunskap om hur vi kan skapa kongeniala miljöer där innehållet speglar dess syfte, funktion och sammanhang till en önskad sinnesstämning. Detta för att i sin tur ge besökarna ökade upplevelser med tydliga valmöjligheter och förståelse över vad som händer i rummet samt vad som förväntas av dem där.   Genom att redan i planeringen ta hänsyn till människors kognitiva-, funktionella-  och emotionella behov kunde studien skapa förslag på kongeniala lösningar, sammanhållande situationer. Där formgivningen inom miljön fick konkreta designval, färg- form- och materialval m.m., från uppdragets abstrakta riktlinjer. Genom att gå ifrån abstrakta riktlinjer redan från början i processen, kunde det hjälpa studien att få ett ramverk att förhålla sig till. Och via de kvalitativa metoderna kunde uppdraget ytterligare få struktur ifrån miljön samt behov och förväntningar från målgruppen att förhålla sig till. Där teorierna och mina tidigare erfarenheter sedan kunde översätta dem till konkreta designval. På så sätt kunde miljöns struktur få en sammanhållen orienterbarhet och miljöns känsla en genomgående design där de sedan tillsammans kunde samspela till rummets händelseförlopp och få den önskade sinnesstämningen.

Denna studie utforskar fotgängares möjligheter att orientera sig och ta sig fram i stadsmiljöer. Orienterbarhet kan förväntas få en allt större betydelse i samband med att gångtrafiken får en viktigare roll i städers transportsystem. Samtidigt vistas allt fler människor i omgivningar de är sämre förtrogna med, till följd av den ökade mobiliteten som globaliseringen har medfört. Uppgiften för denna studie är därför att utforska orienterbarhetens betydelse för staden och dess invånare, att kartlägga orienteringssituationen i Stockholm och att undersöka hur den kan förbättras. Studien inleds med en genomgång av teorier och resonemang gällande orienterbarhet, vil- ken fungerar som en teoretisk bakgrund till de efterföljande delarna. Orienterbarhet definieras här som en egenskap som beskriver svårighetsgraden att bestämma sin position och planera sin rörelse i en stadsmiljö. Hur själva orienteringen går till beskrivs som en process där hjärnan strukturerar sinnesintrycken i en kognitiv representation av verkligheten; en mental karta eller bild. Om denna process underlättas av god orienterbarhet kan staden gynnas inom fyra identifierade huvudområden; stadens gångvänlighet, individens välbefinnande, tillgänglighet till stadens funktioner samt besökarvänlighet. Förbättrad orienterbarhet kan inom dessa områden väntas ge ekonomiska, sociala och ekologiska vinster. Stockholms orienteringssituation kartläggs sedan med ett brett tillvägagångssätt. Orienterbarhetens betydelse i planeringen undersöks, liksom viktiga aktörers arbetssätt och synsätt. Grundförutsättningarna för orientering bedöms med hjälp av rumsliga analyser, och en undersökning av hur fotgängare upplever stadens orienterbarhet görs. Av undersökningarna framgår det att grundförutsättningarna för orientering är relativt goda i Stockholm som helhet, men att Cityområdet innehåller ett flertal brister. Det finns med andra ord ett behov av åtgärder för förbättrad orienterbarhet. Det tredje kapitlet presenterar tre informationssystem för fotgängare, hämtade från tre andra europeiska städer av varierande storlek och karaktär. De tre projekten illustrerar hur orienterbarheten kan förbättras med hjälp av orienteringsinformation. Även om grundförutsättningarna för orientering är förhållandevis goda, visar projekten att det kan finnas starka incitament för att stödja fotgängares orientering. Informationssystem för fotgängare krävs när stadsmiljön i sig inte räcker till, men är också av nytta när grundförutsättningarna är tillräckliga. Studien avslutas med en diskussion kring de slutsatser som gjorts, och vilken innebörd de kan tänkas ha för Stockholm som ”promenadstad”. Det konstateras att de utländska projektens tillvägagångssätt i viss mån även skulle kunna tillämpas i Stockholm. Slutligen ges ett antal rekommendationer av åtgärder som kan förbättra orienteringssituationen. Dessa innefattar utveckling och planering av ett informationssystem för fotgängare, som till en början omfattar Cityområdet. / This master thesis explores the conditions under which pedestrians navigate in urban environments. The importance of urban navigability is likely to increase, as walking becomes a more prioritised transport mode. There is also a tendency of more pedestrians moving beyond their accustomed bounds, as a result of the increased mobility of a more globalised world. The task of this thesis is to explore the effects of urban navigability on the city and its inhabitants, as well as to examine the wayfinding situation in Stockholm and possible ways to improve it. The thesis begins with a review of theories and reasonings concerning urban navigability, which forms the theoretical framework for the following parts. Urban navigability is defined as a property determining the ease, at which orientation and movement is possible in an urban environment. The pedestrian capability of reading the environment is described as a process where sensory impressions form a cognitive representation; a mental map or image. If this process is facilitated by the urban navigability, gains can be made in four main fields; urban walkability, individual wellbeing, accessibility and visitor friendliness. This is expected to bring economical, social and environmental benefits. The wayfinding situation is subsequently examined with a wide approach. The presence of wayfinding issues is examined in planning documents and among organisations engaged with city development. The physical conditions for pedestrian wayfinding are assessed with different methods of spatial analysis. In addition, a pedestrian survey is carried out to examine how people in general experience wayfinding in Stockholm. The studies reveal that the physical conditions for wayfinding are fairly good in Stockholm as a whole, while some weaknesses still can be found in the ‘City’ district. This implies a need of improvement; at least in the innermost part of the city. The third chapter presents three pedestrian wayfinding systems, selected from three other european cities. The three projects show how urban navigability can be improved by means of spatial information. Even in cases where physical conditions for wayfinding are acceptable, there may be strong incentives to facilitate pedestrian wayfinding. Wayfinding systems are needed when the environment lacks legibility in itself, but they are also profitable in cases where the physical conditions are ‘sufficient’. The thesis ends with a discussion about the findings and their possible meanings for Stockholm as a walkable city. It is suggested that some of the previously presented approaches are applicable in Stockholm as well. Finally some recommendations are given regarding improvements of the current wayfinding situation. These include the development of a pedestrian wayfinding system, which initially would cover the ‘City’ district of Stockholm.

Det attraktiva Strömsstråket is a bachelor thesis in Information Design with a focus on spatial design. The purpose of this work is to investigate the possibility to clarify the connections between Mälardalen University via Strömsholmen to Munktellstaden in Eskilstuna, and at the same time, how the city of Eskilstuna can benefit from these connections. That is, how a street can create opportunities to connect different parts of the city and contribute to more people taking part in the area and choosing to stay there. The aim of this work is to develop a design proposal that visualizes a path connecting all these different parts of the city. A designproposal that can raise the movement pattern of the area by formulating places for social interaction for the primary target group wisch is the students, teachers and other active members ofMälardalen University. The methods used in this work are spatial analysis, experience bubbles, observation, notation analysis, interview and photo / video documentation. These methods, together with theoretical starting points, have laid the foundation for the final design proposal for a map that visualizes part of a new route between Mälardalen University and Munktellstaden in Eskilstuna. / Det attraktiva Strömsstråket är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur det går att tydliggöra förbindelserna mellan Mälardalens högskola via Strömsholmen till Munktellstaden i Eskilstuna, samt även undersöka vad förbindelserna skulle kunna åstadkomma för staden. Det vill säga hur ett stråk kan bilda möjligheter att knyta ihop olika delar av staden och bidra till att fler tar del av området och väljer att vistas där. Målet med detta arbete är att ta fram ett gestaltningsförslag som visualiserar ett stråk som knyter samman olika delar av staden Eskilstuna och på så sätt även bidra till ett ökat rörelsemönster och skapa sociala mötesplatser där studenter, lärareforskare och andra verksamma på Mälardalens högskola är den primära målgruppen. De metoder som används i detta arbete är rumslig analys, upplevesebubblor,observation, notationsanalys, intervju och foto-/videodokumendation. Dessa metoder har tillsammans med teoretiska utgångspunkter lagt grunden till det slutliga gestaltningsförslaget om en karta som visualiserar en del av ett nytt stråk mellan Mälardalens högskola och Munktellstaden i Eskilstuna.

I Sverige använder fler invånare bilen som färdmedel framför att åka kollektivtrafik när de lämnar bostaden (Eriksson & Forward 2010 s. 14–16). De flesta städerna växer och befolkningen blir allt större, detta påverkar planeringen av infrastrukturen och viktiga knutpunkter i trafiksystemet. Nyanoder skapas vilket gör att knutpunkterna blir felplacerade i förhållande till de nya noderna. Detta gör att knutpunkterna inte används i samma utsträckning som om knutpunkten skulle vara närmare den nya noden (Bjerkemo 2011 s. 11). Syftet med kandidatarbetet är att undersöka hur kommuner planerar tillgängligheten till och från ett resecentrum för att få fler invånare att använda sig av kollektivtrafiken. I Kandidatarbetes problemformulering har tillgängligheten till resecentrum problematiserats och förklarats. I kunskapsöversikten finns mer bakgrundsinformation om resecentrum, kollektivtrafik och resvanor som ger läsaren en grundkunskap inom ämnet. Det har utförts två fallstudier där två olika resecentrum har undersökts. De ska skildra hur två olika kommuner väljer att planera runtomkring resecentrum utifrån en kvalitativ textanalys och hur det ser ut vid resecentrumet utifrån en platsanalys. Efter fallstudien har det utförts en analys där det teoretiska ramverket tillgänglighet används. I diskussionen diskuteras hur kommunerna har planerat tillgängligheten vid respektive resecentrum.  Slutsatsen som kan dras utifrån kandidatarbetet är att kommunerna skriver att de vill öka tillgängligheten genom att prioritera gång, cykel och kollektivtrafik. Både Västerås kommun och Uppsala kommun vill förbättra framkomligheten för gång och cykel genom sammanhängande gångvägar och cykelvägar. Kollektivtrafiken är en viktig utgångspunkt för att minska bilanvändandet. Genom att förtäta staden påpekar kommunerna att kollektivtrafikens kundunderlag ökar och ger förutsättningar att bygga ut kollektivtrafiken. Resecentrumets utformning antas påverka användningen av kollektivtrafiken. Västerås kommun har alla funktioner samlade på en sida av järnvägsspåret vilket optimerar framkomligheten, orienterbarheten, men även tryggheten på platsen för att det finns fler invånare i rörelse. Uppsala kommun har dock inte alla funktioner på samma sida av järnvägsspåret,vilket påverkar tillgängligheten enligt mitt teoretiska ramverk. Uppsalas resecentrum är mer uppdelad och kan antas påverka användandet av kollektivtrafiken. Landsbygden i respektive kommun påverkas av att det inte finns tillgång till kollektivtrafik, vilket gör att de är mindre sannolikt att de använder sig av resecentrumet.

The purpose of this study was to examine how the design of the wards, at Björnkulla nursing home, affects the residents’ wayfinding ability and autonomy. Thus, the aim has been to make a design proposal that, trough color and design can increase the residents’ chance to independent mobility. Since the study aimed to examine how the environment affect and can support people with dementia, qualitative methods were used. Observations of the two dementia wards were carried out as a starting point, and as a means to compare the different design of the two wards. The observations were complimented by two informant interviews, with people linked to the nursing home, the head of unite and the occupational therapist. The result show that staff, in most cases, guides the residents between the common room and the residents own apartments. In addition, the residents ask for help when they need to visit the toilet and often remain seated in the same place throughout the day, with the exception of those who exhibit wandering behavior. The results clearly state that people suffering from dementia are dependent on the spatial design in order to orient themselves independently. The results also show the benefit of an open floor plan with almost immediate visual access to main destinations. The major weakness, of the wards current design, concerns the ability of the residents to independently find their way from the common room back to their own apartment. Mainly because the doors do not distinguish themselves from each other. This would suggest that the most important design feature, for a person suffering from dementia, is transparency. In the meaning direct view of the destination. Complimented by clear and distinct landmarks. The design proposal therefore supports aiming as a wayfinding strategy. As a result it contains a color-coding system, that distinguish the residents doors, and additional landmarks that facilitate wayfinding from one decision point to the next, when the doors are not directly visible. Also included in the design proposal is a concept that can help minimize wandering. / Avsikten med studien har varit att undersöka hur utformningen av avdelningarna, på Björnkulla äldre- och demensboende, påverkar de boendes orienterbarhet och självständighet. Därmed har syftet varit att finna ett gestaltningsförslag som via färg och form kan ge de boende större möjligheter till självständig rörlighet. Eftersom studien syftar till att utreda hur miljön påverkar och kan stödja personer med demens, har kvalitativa metoder använts. Som utgångspunkt utfördes observationer på boendets två demensavdelningar, eftersom dessa skiljer sig åt i sin utformning. Observationerna lade grunden för informantintervjuer med två personer som är knutna till boendet; enhetschefen och arbetsterapeuten. Resultatet visar att personalen i de flesta fall följer med de boende mellan de gemensamma utrymmena och den egna lägenheten. Dessutom ber de boende om hjälp när de ska till toaletten och blir ofta sittande på ett och samma ställe i de gemensamma utrymmena. Undantaget är de personer som uppvisar vandringsbeteende. Resultaten påvisar tydligt att de dementa är beroende av miljöns utformning för att kunna orientera sig självständigt. De visar också styrkan i den öppna planlösningen och en nästan omedelbar visuell tillgången till avgörande platser. Bristerna, i de befintliga avdelningarnas utformning, finns framförallt när de boende ska ta sig tillbaka till de egna lägenheterna eftersom dörrarna inte särskiljer sig från varandra. Det talar för att de viktigaste aspekterna för att stödja en dement person att orientera sig och hitta självständigt på en avdelning, är visuell transparens och tydliga, distinkta landmärken. Gestaltningsförslaget stödjer på grund av detta wayfinding strategin aming. Det innehåller därför ett färgkodningssystem, som särskiljer de boendes dörrar. Färgkodningssystemet kompletteras också med ytterligare landmärken som kan stödja orientering från beslutspunkt till beslutspunkt, när dörrarna inte är direkt synliga. Dessutom ingår, i gestaltningsförslaget, ett koncept som kan hjälpa till att stimulera till mindre vandringsbeteende.

Rumsliga sammankoppling är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. I detta arbete studeras hur visuell och fysisk kontakt kan skapas och länka samman ett grannskapstorgs olika delar och på så sätt understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde mellan dessa delar.   Arbetet utgår ifrån Kärrtorpsplan i Stockholm där problematiken består i otydliga entréer och bristande visuell och fysisk kontakt mellan Kärrtorpsplans olika delar som försvårar orienterbarheten på platsen. Syftet med arbetet är att ta fram ett gestaltningsförslag som länkar samman Kärrtorpsplans olika delar till en sammanhängande plats för att understödja möjligheten till att lättare hitta och orientera sig på platsen. Förslaget har tagits fram som kompletterande design till det nya gestaltningsförslag för Kärrtorpsplan som utarbetats av Stockholms stad tillsammans med Nyréns arkitekter.   Utifrån teorier och insamlad empiri ifrån notationer av rörelsemönster, observationer och platsanalys visar resultatet på att torgets utformning har ett bra cirkulationsmönster men att platsen präglas av starka barriärer och bristfällig wayshowing i form av skyltar och rumsliga element, som försvårar orienterbarheten och försämrar den visuella och fysiska kontakten mellan Kärrtorpsplans olika delar. Detta visar tydligt på att placeringen och formen av informationsartefakter och rumsliga element påverkar hur människor rör sig och orienterar sig i en viss miljö.    Vid vägledning och planeringen av miljöer är det viktigt att uppmärksamma besökaren på den information hen behöver, vilket enligt teorier kan ske med hjälp av pop – out – effekter och kontraster i syfte att främja orienterbarheten. Ett sammanhängande formspråk och pop-out effekt har bidragit till att Kärrtorpsplans olika delar och entréer har blivit tydligare och bidragit till att den visuella och fysiska kontakten har förstärkts. Ur ett hållbarhetsperspektiv och strävan efter att förstärka, lyfta fram och knyta samman Kärrtorpsplans femtiotals karaktär har form, färg och materialval varit en stor del av framtagandet av gestaltningsförslaget. / Spatial connection is a study in information design with orientation to-wards spatial design. This study elaborates how the visiual and physical contact can create and tie together a neighborhood town square`s different parts and in such a way support orientability and create a good flow between these parts. The study eminates from Kärrtorpsplan in Stockholm Stad where the complex of  problems consist of unclear entries and a lack of visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts, which complicates the orientation on the spot. The purpose with this study is to develop a designed proposal, which links Kärrtorpsplan`s different parts to a homogene place and to simplify orientation in the square. This project is a complement  to the new design proposal for Kärrtorpsplan, which originated from Stockholm Stad, in collaboration with the architecs at  Nyréns architects. Based on theories and gathered empirical data from notations of movement pattern, observations and analyses at the location, the result shows, that the design of the square has a good cirkulation pattern, but the place is characterized with different barriers and inadequate wayshowing and in the shape of signs and spatial design, which reduces the orientability and worsen the visual and physical contact between Kärrtorpsplan´s different parts. This clearly indicates that the place and form of the information artefacts and spatial design affect how people move and orientate in a certain environment. By guiding and planning an environment, it is important to make the visitor pay attention to the information he/she needs, which according to theories can be pop-out effects and contrasts, in order to improve orientability. A collective type of artform and  pop-out effect have contributed to the effect that Kärrtorpsplan´s different parts and entries have become more distinct and that the visual and physical contact have strengthen. From a sustainability perspective and a strive to strengthen, emphazise and string together Kärrtorpsplan´s character of the fifties, form, colour and material have been a big part of the design proposal.

Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien har skett på Vårdcentralen Linden i Katrineholm, där patienter har svårt att hitta till rätt väntrum. Syftet med mitt examensarbete har varit att förtydliga orienterbarheten till väntrummen på vårdcentralen. Ett gestaltningsförslag ska skapas som ska underlätta för patienter att hitta till rättväntrum. I studien har metoder som rumsanalys, enkäter och kvalitativa intervjuer använts för att få en uppfattning om patienters upplevelser på vårdcentralen. Genom metoderna visade det sig att bl.a. många föredrog att få information omväntrum när man är på plats. Resultat från litteraturstudier och insamlad empirin har därefter lett till ett gestaltningsförslag som ska fungera som en röd tråd från incheckning till väntrummen. / This is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The study has been done in Vårdcentral Linden, a health centre in Katrineholm, where patients have been experiencing difficulty finding their way to the right waiting room. The purpose of this thesis has been to improve orientation to the waiting rooms in the health centre. A design proposal will be made to make it easier for patients to find the right waiting room. In this study, methods such as space analysis, surveys and interviews have been used to get an idea of the patient’s experiences at the health centre. The methods showed that, for instance, many people preferred to get information about waiting rooms while on the spot. Results from literature studies and analysis of collected data have subsequentlyled to a design proposal that will act as a “red thread” from the check-in area to the waiting rooms.

This is a study in information design with a focus on spatial design. The study examines how theories in wayfinding and wayshowing, can facilitate orientability in an environment with a multipurpose, and highlight the connection between the outside and inside of an entrance. The site under investigation is the entrance to Karlsgatan 2 Kulturhus in Västerås, which is in a development phase to renew its lobby. The primary target audience for the study is first-time visitors and the secondary target audience is staff and participants within a development group that works with the ongoing development work of the entrance and lobby. The purpose of the study is to facilitate orientability and make the entrance / lobby more accessible to the first-time visitor, as during the development work, ambiguities regarding the directions on the site have been noted. In the study, relevant theories for the area as well as methods such as site analysis, qualitative interviews, navigation tests and a workshop were used to produce a design proposal that is presented in a digital 3D model. The results of the work are summarized in a final discussion and clarifies, based on principles in wayfinding and wayshowing, how one can use color and form to create a navigation system that not only guides the visitor but also contributes to the expression and identity of the activities offered in the multipurpose environment. / Detta är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Studien undersöker hur teorier inom wayfinding och wayshowing, kan underlätta orienterbarheten i en miljö där flera olika verksamheter verkar, samt belysa kopplingen mellan utsidan och insidan av en entré. Platsen som undersöks är entrén på Karlsgatan 2 Kulturhus i Västerås som befinner sig i en utvecklingsfas för att förnya sitt entrétorg. Den primära målgruppen för studien är förstagångsbesökare och den sekundära målgruppen är personal samt deltagare inom en fokus-/ utvecklingsgrupp som arbetar med det pågående utvecklingsarbetet av entrétorget. Syftet med examensarbetet är att underlätta orienterbarheten och göra entrén/entrétorget mer tillgängligt för förstagångsbesökaren, då det under utvecklingsarbetet uppmärksammats otydligheter gällande vägvisningen på platsen.  I studien har relevanta teorier för området samt metoder som platsanalys, kvalitativa intervjuer, navigeringstest och workshop ihop med fokusgrupp använts för att ta fram ett gestaltningsförslag som presenteras i form av en digital 3D-modell. Resultatet av arbetet sammanfattas i en slutdiskussion och påvisar hur man utifrån principer inom wayfinding och wayshowing kan använda sig av färg och form för att skapa ett navigeringssystem som inte bara vägleder besökaren utan också bidrar till verksamheternas uttryck och identitet.

Vattenburen kollektivtrafik tenderar att ha längre bytessträckor än buss och spårtrafik. Då långa byten kräver mer av resenären är uppsatsens syfte att undersöka hur bytet till och från pendelbåtar kan se ut vid en för trafiken större bytespunkt. Därigenom kanske vi kan lära oss mer om resenärens informationsbehov vid byten över längre avstånd. Därtill har målet varit att presentera rekommendationer som kan stärka förutsättningarna för vattenburen kollektivtrafik, med särskilt fokus på bryggan (angöringspunkten) vid Klara Mälarstrand och den närliggande järnvägsstationen Stockholm Central. Arbetet har utförts i form av en fallstudie som undersökte platsen utifrån upplevd närhet och -tydlighet, med empiri bestående av egentagna bilder, kartor, avståndsmätningar samt dokument. Datainsamlingen pågick under lång tid, parallellt med Trafiknämndens egna utredningar av trafik till och från bryggan. Analysen visade att bryggan vid Klara Mälarstrand är bristfälligt integrerad med omgivande kollektivtrafik och att en tydlig vägledning saknas. I diskussionen förs ett resonemang om vikten av att entréer till kollektivtrafiken, exemplifierat av pendeltågens nya station Stockholm City, synliggör sin funktion även på långt håll. Resenärer bör även ges möjlighet att relatera längre bytessträckor till en tidsåtgång, liknande den ’uppskattad gåtid till gate’ som används på storflygplatser som Köpenhamns flygplats Kastrup. / Public transport on water tend to have longer transfer paths than bus and rail transport. As long transfers paths demands more from the passenger this thesis aims to investigate what a transfer to and from water buses may look like at a transfer point with public transport on water of major importance for a planned service in Stockholm, Sweden. Through that more knowledge about the information needs of passengers at transfers over longer distances might be gained. In addition the thesis aims to present recommendations which can strengthen the conditions for public transport on water, with a focus on the stop (quay) near the Stockholm Central station. The thesis has been carried out as a case study which examined the study area on the basis of perceived proximity and -legibility,with empirics consisting of images taken by the author, maps, distance measurements and documents. Data collection time has been long, in parallel with the Stockholm County Administrations (SLL) own investigations of the traffic. The analysis showed that the quay at Klara Mälarstrand has a lacking integration with surrounding public transport and that a clear wayfinding is missing. In the discussion an argument for the importance of legible entrances to public transport also at a distance is made, exemplified by the new Stockholm City commuter train station building. Also passengers at longer transfer paths needs to be able to relate the distance with the time to get there, similar to the ‘approximate walking time to gate’ used at major airports such as Copenhagen Airport, Kastrup in Denmark.