<p>The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes.<strong></strong></p> / <p>De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar.</p><p>Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen.</p><p>I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power.</p><p>Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.</p>

<p>Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer. Sådana åtgärder finansieras genom skattemedel och kanske kan man då kräva att myndigheter åtminstone försöker redovisa de förväntade kostnaderna och fördelarna som följs av besluten. För detta ändamål kan man använda kostnads-nyttoanalys, vilket vanligtvis rekommenderas för riskhantering inom t.ex. vägtrafik, eller i viss mån den mindre avancerade kostnads-effektanalysen. Riskanalysens utformning är bl.a. beroende av om man hanterar risk (man kan tilldela utfallen sannolikheter) eller osäkerhet (man känner till utfallen men kan inte tilldela dem sannolikheter) och begränsas vanligtvis av en mängd ovissheter, såsom värden för olika ingående parametrar (t.ex. värdet på ett statistiskt liv).</p><p>Detta arbete tar upp teori angående värdering ex ante av kostnader i samband med potentiella katastrofer och hur dessa värden kan användas under risk eller osäkerhet i en kvantitativ riskanalys. Med hjälp av det försöker jag beskriva i stora drag hur man skulle kunna värdera den ekonomiska nyttan av riskreducerande åtgärder i samband med den s.k. fågelinfluensan. Mina slutsatser är att en probabilistisk ansats och en kvantitativ riskanalys försvåras av bl.a. ett knapphändigt material för sannolikhetstolkningar, förekomsten av kollektiv risk och svårigheter i att värdera t.ex. statistiska liv. Socialstyrelsen är nationell samordnare av arbetet med förebyggande åtgärder i samband med potentiella pandemier men varken använder eller rekommenderar andra myndigheter att använda nyttobaserade beslutskriterier som en del av beslutsunderlaget i samband med den s.k. fågelinfluensan (i detta fall). Kanske borde det tillhöra deras uppgifter att se över möjligheterna att använda samhällsekonomiska utredningar vid sådana situationer. Istället använder de vad som liknar en försiktighetsprincip, vilket också kan försvaras under förutsättningen att riskerna är påtagliga. För stora och långsiktiga beslut borde man istället införa en snävare anti-katastrof-princip innefattande en prioriteringsordning för när man, baserat på om det är möjligt och utredningsekonomiskt motiverat, ska genomföra kostnads-nyttoanalyser och när man istället ska genomföra kostnads-effektanalyser. De kan sedan vara en del av ett större beslutsunderlag.</p> / <p>Our society is constantly exposed to risks. Most of them are so small, and maybe even have so little effect if they occur, that we disregard them in our daily decisions. Quite often, however, we face decisions that are harder for us to make, as whether or not to buy expensive insurance to cover for accidents that have only a small probability to occur but also catastrophic consequences. Similar situations appear for central decision makers when they decide whether or not to reduce a certain catastrophic risk for the society as a whole. Those actions are financed through taxes and therefore it might be fair to say that the authorities should at least try to account for the possible benefits and costs associated with a risk reducing programme. For this you may use Cost-Benefit Analysis (CBA), which is usually recommended for use in, for example, risk management for traffic risks, or the less advanced Cost-Effectiveness Analysis (CEA). The shape and form of the risk analysis is to a great deal dependent of whether you are dealing with risk (it’s possible to assign the predicted states probabilities) or uncertainty (it’s not possible to assign the predicted states probabilities) and is also usually limited by a number of other uncertainties, say in value parameters (e.g. the value of a statistical life, VSL).</p><p>This paper deals with theories regarding how to value (ex ante) the costs of potential catastrophes and how these values could be used in dealing with risk or uncertainty in a quantitative risk analysis. From there I try to describe how, possibly, you could value the benefits from programmes reducing risks of an avian influenza. My conclusions are that a probabilistic approach in a quantitative analysis is complicated by, among other things, the short amount of data necessary to compute objective probabilities, the existence of collective risks and for example difficulties in measuring VSL. The Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) is the national coordinator for all work regarding risk reducing actions for potential pandemics, but the board neither uses nor recommends other authorities to use utility-based criteria as a part of their decision material when dealing with, in this case, the bird flue. Quite possibly it should be a part of their work to look into the possibilities of using economic evaluations in these situations. Instead they use what resembles a Precautionary Principle, which also can be used on justified grounds as long as the risks are highly present. What should be done for large and long term decision making, though, is to define a narrower Anti-Catastrophe Principle containing orders of priorities for when, based on if its possible and financially motivated, to use CBA and when to use CEA. Those analyses could then be used along with any other decision material.</p>

Kemikalier utgör en grundläggande beståndsdel av det senindustriella samhället, och en omfattande produktion av kemikalier brukar allmänt anses som en nödvändig förutsättning för teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt. I Sverige ledde miljölarmen om DDT, PCB och kvicksilver på 1960- och 1970-talet till inrättandet av ett system för kemikaliekontroll som brukar framhållas som ett av världens främsta. Avhandlingen undersöker detta kontrollsystem och dess logik. Detta görs genom textanalys av propositioner, statliga utredningar, rapporter från Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, samt genom intervjuer med anställda på sistnämnda myndigheter. Analysen identifierar kemikaliekontroll i Sverige som ett system genomsyrat av motsättningar, vilka bottnar i en epistemologisk paradox som innebär att ju mer kunskap som ackumuleras om kemikalier, desto mer ökar osäkerheten. Den konstanta ökningen av världens kemikalieproduktion, i kombination med kemikaliers epistemologiska komplexitet, placerar kontrollmyndigheterna i en omöjlig sits. Samtidigt visar avhandlingen att myndigheterna är delaktiga i att upprätthålla detta kontrollsystem som till stor del är ett system av simulerad kontroll. Dels förmedlar kontrollsystemet genom sin blotta existens intrycket av kontroll, och dels fungerar vissa centrala regulatoriska begrepp som signaler om kontroll, trots att de visar sig vara ihåliga. På så vis blir osäkerhet inom kontrollsystemet alltid ett undantag, trots att den är så utbredd. / Chemical substances have become an inextricable feature of the late-industrial society, deemed necessary for the welfare, technological development and economic growth that large parts of the world have come to expect. In Sweden, the identification in the 1960s and 1970s of DDT, PCB and mercury as serious environmental threats led to the establishment of a system of chemicals control which is widely held to be one of the most advanced in the world. The thesisexamines this control system, its possibilities, its problems and its logic, through text analysis of state reports, governmental propositions, the reports of the Swedish Environmental Protection Agency (SEPA) and the Swedish Chemicals Agency (SCA), and interviews with employees at these agencies. The analysis shows chemicals control in Sweden to be a system pervaded with contradictions, which may be explained by an epistemological paradox at its core: that the accumulation of knowledge only serve to increase uncertainty. The constant increase of chemicals production, in combination with the highly unpredictable character of chemicals in the environment, puts the monitoring agencies in an impossible situation, always working against the tide. The thesis also shows, however, that the agencies are themselves an important part of maintaining a system of control that is to a large extent simulated. This in the sense that the system, by its very existence as well as by the circulation of regulatory concepts and principles within it which are in fact without much substance, always signals control, and constitute uncertainty as the exception.

Samhället är mer eller mindre konstant utsatt för risker. De flesta av dem är så små, och har kanske till och med så pass obetydande effekter för individen om de realiseras, att vi negligerar dem i våra dagliga beslut. Vid vissa tillfällen står vid dock inför beslut som är betydligt svårare, t.ex. i vilken mån vi ska handla kostsamma försäkringar för stora olyckor som högst osannolikt inträffar men skulle få katastrofala konsekvenser. Liknande situationer uppstår för centrala beslutsfattare där man fattar beslut att genomföra riskreducerande åtgärder i samband med potentiella katastrofer. Sådana åtgärder finansieras genom skattemedel och kanske kan man då kräva att myndigheter åtminstone försöker redovisa de förväntade kostnaderna och fördelarna som följs av besluten. För detta ändamål kan man använda kostnads-nyttoanalys, vilket vanligtvis rekommenderas för riskhantering inom t.ex. vägtrafik, eller i viss mån den mindre avancerade kostnads-effektanalysen. Riskanalysens utformning är bl.a. beroende av om man hanterar risk (man kan tilldela utfallen sannolikheter) eller osäkerhet (man känner till utfallen men kan inte tilldela dem sannolikheter) och begränsas vanligtvis av en mängd ovissheter, såsom värden för olika ingående parametrar (t.ex. värdet på ett statistiskt liv). Detta arbete tar upp teori angående värdering ex ante av kostnader i samband med potentiella katastrofer och hur dessa värden kan användas under risk eller osäkerhet i en kvantitativ riskanalys. Med hjälp av det försöker jag beskriva i stora drag hur man skulle kunna värdera den ekonomiska nyttan av riskreducerande åtgärder i samband med den s.k. fågelinfluensan. Mina slutsatser är att en probabilistisk ansats och en kvantitativ riskanalys försvåras av bl.a. ett knapphändigt material för sannolikhetstolkningar, förekomsten av kollektiv risk och svårigheter i att värdera t.ex. statistiska liv. Socialstyrelsen är nationell samordnare av arbetet med förebyggande åtgärder i samband med potentiella pandemier men varken använder eller rekommenderar andra myndigheter att använda nyttobaserade beslutskriterier som en del av beslutsunderlaget i samband med den s.k. fågelinfluensan (i detta fall). Kanske borde det tillhöra deras uppgifter att se över möjligheterna att använda samhällsekonomiska utredningar vid sådana situationer. Istället använder de vad som liknar en försiktighetsprincip, vilket också kan försvaras under förutsättningen att riskerna är påtagliga. För stora och långsiktiga beslut borde man istället införa en snävare anti-katastrof-princip innefattande en prioriteringsordning för när man, baserat på om det är möjligt och utredningsekonomiskt motiverat, ska genomföra kostnads-nyttoanalyser och när man istället ska genomföra kostnads-effektanalyser. De kan sedan vara en del av ett större beslutsunderlag. / Our society is constantly exposed to risks. Most of them are so small, and maybe even have so little effect if they occur, that we disregard them in our daily decisions. Quite often, however, we face decisions that are harder for us to make, as whether or not to buy expensive insurance to cover for accidents that have only a small probability to occur but also catastrophic consequences. Similar situations appear for central decision makers when they decide whether or not to reduce a certain catastrophic risk for the society as a whole. Those actions are financed through taxes and therefore it might be fair to say that the authorities should at least try to account for the possible benefits and costs associated with a risk reducing programme. For this you may use Cost-Benefit Analysis (CBA), which is usually recommended for use in, for example, risk management for traffic risks, or the less advanced Cost-Effectiveness Analysis (CEA). The shape and form of the risk analysis is to a great deal dependent of whether you are dealing with risk (it’s possible to assign the predicted states probabilities) or uncertainty (it’s not possible to assign the predicted states probabilities) and is also usually limited by a number of other uncertainties, say in value parameters (e.g. the value of a statistical life, VSL). This paper deals with theories regarding how to value (ex ante) the costs of potential catastrophes and how these values could be used in dealing with risk or uncertainty in a quantitative risk analysis. From there I try to describe how, possibly, you could value the benefits from programmes reducing risks of an avian influenza. My conclusions are that a probabilistic approach in a quantitative analysis is complicated by, among other things, the short amount of data necessary to compute objective probabilities, the existence of collective risks and for example difficulties in measuring VSL. The Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) is the national coordinator for all work regarding risk reducing actions for potential pandemics, but the board neither uses nor recommends other authorities to use utility-based criteria as a part of their decision material when dealing with, in this case, the bird flue. Quite possibly it should be a part of their work to look into the possibilities of using economic evaluations in these situations. Instead they use what resembles a Precautionary Principle, which also can be used on justified grounds as long as the risks are highly present. What should be done for large and long term decision making, though, is to define a narrower Anti-Catastrophe Principle containing orders of priorities for when, based on if its possible and financially motivated, to use CBA and when to use CEA. Those analyses could then be used along with any other decision material.

De flesta företag strävar i huvudsak efter att maximera värdet av sitt företag och ett sätt att öka värdet av företaget kan vara att genomföra investeringar. En viktig faktor för att lyckas med sina investeringar är att skapa en strategi och att följa denna är avgörande för att nå dit man vill. Strategier kan utformas på olika sätt, men gemensamt för alla strategier är att de måste hantera osäkerhet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad små- och medelstora företag upplever som osäkerhet vid investeringar samt hur företagen hanterar dessa. Valet av små- och medelstora företag grundar sig på att den största delen av tidigare forskning inom detta ämne är gjord på stora företag.   Forskningsstrategin för denna studie är explorativ, eftersom vi strävar efter att öka förståelsen kring ett delvis outforskat område. Vi har valt att avgränsa urvalet till företag inom industrisektorn i nordöstra Skåne. Studien utgörs av en kvalitativ metod, där djupgående intervjuer har genomförts med sex respondenter på olika företag. Tillsammans med respondenternas åsikter och tidigare forskning görs tolkningar av materialet vilket bidrar till skapande av slutsatser. De främsta slutsatserna som kan dras från denna uppsats är att osäkerhet vid investeringar hanteras väldigt olika beroende på företag, trots att de är verksamma inom samma sektor. Företagen använder olika typer av strategier för att hantera vad de upplever som osäkerhet, vissa i större utsträckning än andra.  Med denna uppsats önskar vi öka förståelsen för vilka osäkerheter som finns vid investeringar samt för hur denna osäkerhet kan hanteras. Vår intension är att små och medelstora företag ska, med hjälp av denna studie, kunna känna sig säkrare i sina investeringsbeslut i framtiden. Säkrare beslut leder till minskad osäkerhet och därmed ökar chanserna för lönsamma investeringar. / Most companies’ main goal is to maximize the value of their company and one way to increase the value of the company can be to invest. An important factor in order to succeed with an investment is to create a strategy and stick to it. Strategies can be structured in different ways, but what they all have in common is the need to manage uncertainties. The purpose of this thesis is to investigate what kind of uncertainty small- and medium sized enterprises experience when they invest, as well as how they manage this. Our selection of small- and medium sized enterprises is based on the fact that the majority of previous research within this particular subject investigates large companies. The research strategy in this thesis is mainly exploratory, since our goal is to increase the knowledge within this partly unexplored subject. We chose to narrow our selection down to companies within the industrial sector in the North East of Skåne. This thesis consists of a qualitative method, where in-depth interviews were conducted with six respondents from different companies. Together with the opinions from the respondents and previous research, interpretations were made which made it possible to create conclusions. The primary conclusion to be drawn from this thesis is that investment uncertainty can be managed in different ways depending on the company, even though the companies are operating within the same sector. The companies use different types of strategies in order to manage what they experience as uncertainty, although some of them use the strategies more than others. We wish to increase the understanding and the knowledge of existing uncertainties as well as how to manage these. Our intension is to help small- and medium sized enterprises feel more secure about their investment decisions in the future.  Safer decision-making results in reduced uncertainty thus increase the chances of making profitable investments.

The accounting scandals that have attracted attention in recent years have led to internal control becoming a more central part of business activity. Doubts about what firms actually do have increased, all caused by the attention of accounting scandals. To counter this, frameworks and laws evolved and gained a significant role in the organization and its surroundings. The aim of the present study is to find out how four companies in the Kristianstad region are working to ensure its internal control and how they work to minimize risk and reduce uncertainty. We have used a qualitative method and interviewed a person in a senior position in each company. In the theoretical frame of reference, we have used two models; the COSO-method and the components of it and the Swedish Code of Corporate Governance. Together, these two give us a good overall picture of internal control and corporate governance. The critical voices raised against the internal control and corporate governance are also represented, mainly by Michael Power. The results of this study are that companies ensure their internal control by maintaining good communication. Competence is a key word, and cooperation between a company's auditors is essential. Risks are minimized primarily by constantly monitoring and updating systems and processes. / De redovisningsskandaler som uppmärksammats senare år har lett till att intern kontroll blivit en alltmer central del av företagens verksamhet. Osäkerheten kring vad företag egentligen gör har ökat i takt med att skandalerna uppmärksammats. För att motverka detta har ramverk och lagar utvecklats och fått en alltmer betydande roll i organisationerna och för dess omgivningar. Vi har valt att studera hur fyra företag i Kristianstad kommun arbetar med att säkerställa sin interna kontroll samt hur de arbetar med att minimera risker och därmed minska osäkerheten. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat en person i ledande ställning på vart och ett av företagen. I den teoretiska referensramen har vi använt oss av två modeller, dessa är COSO-modellen och de komponenter som ingår i den samt svensk kod för bolagsstyrning. Tillsammans ger dessa två en bra helhetsbild över intern kontroll och bolagsstyrning. De kritiska rösterna som höjts mot intern kontroll och bolagsstyrning finns också representerade och då främst av Michael Power. Resultatet av vår undersökning är att företag säkerställer sin interna kontroll genom att upprätthålla en god kommunikation. Att rätt kompetens finns på rätt plats, samt att det finns ett samarbete med företagets revisorer. Risker minimeras främst genom att ständigt kontrollera och uppdatera system och processer.

Sedan millenniumskiftet förändrades modevärlden radikalt av fler säsonger, ökad mångfald av trender samtidigt som trendernas livslängds blev allt kortare. Hos inköparna på de stora klädbolagen ställs det idag ett allt större krav att veta vad som kommer att sälja i framtiden. Idag måste besluten tas snabbt så att kläderna hinner producera och levereras i tid innan modet hinner ändra sig. Som ett hjälpmedel för inköpare och designers om i vilken riktning modet kommer att gå finns trender som fungerar som ett avgränsat modeuttryck för att förmedla och tolka en viss stil och därmed ge en tydlig bild om vad som bör produceras och efterfrågas. Men eftersom internet har medfört en ökad acceleration av trender kan det upplevas svårt att veta vad som kommer sälja i framtiden och det är här ser vi trendbyråernas roll. Trendbyråer har en koordinerande roll på marknaden där de ger företag vägledning om förändringar i modet. Genom trendanalyser får företag en överblick hur riktningen i modet kommer att gå, förstå vilka globala influenser som påverkar modet och en reflektion kring hur allt återspeglas till modet. Vad gäller tidigare forskning av begreppen trender och trendbyråer vid beslutsfattande, har ingen omfattande undersökning tidigare gjorts vilket har medfört att vår uppsats känns värdefull för en mer förståelse kring ämnet. Avsikten med vår uppsats är att undersöka och analysera hur trender och trendanalyser har för betydelse vid beslutsfattande inom inköpsprocessens tidiga stadium hos svenska modeföretag. Studien har efter insamling av teori inom områdena beslut, trender och trendanalyser genomförts med en kvalitativ grund där insamling av det empiriska materialet har utgått från semistrukturerade intervjuer. Intervjuer har främst genomförts med respondenter som innehar en roll inom inköp på svenska modeföretag som ingår i beteckningen SME (Small medium Enterprises). Dessa företag är Ellos, Lindex, Gina Tricot och MQ. För att öka förståelsen kring trender och trendanalyser har intervjuer även genomförts med en trendanalytiker från Svenska Moderådet och en författare bakom boken Trendmakarna. Insamlad data har därefter analyserats och ställts mot teorier angående beslut, trender och trendanalyser i syfte att kunna uttala oss om hur inköpare ser på trender och trendbyråers betydelse vid beslutsfattande av inköp. De resultat som empirin bestått av ger indikationer på att trender har en betydande roll men att det både kan öka och minska på osäkerheter samt risker. Inköparna anser att det finns många risker med trendbaserade produkter men att trendanalyser vid beslutsfattande kan användas för att förstå riktningen modet går i för att därefter kunna anpassa inköpen genom volym, budget, material och leverantörer. Därmed kan de vara ett hjälpmedel för att minska på både ett besluts risk och osäkerhet, vilket bekräftar de teorier som tagits upp. Dock kan vi uttala oss om att beslutsfattande inom inköp inte bara baseras på trendanalyser utan andra faktorer och variabler spelar också in.

Bakgrund och problem: Vindkraftens tillförlitliga fastställelse av lönsamhet påverkas av olika osäkerheter, främst vindförhållanden men även ekonomiska faktorer. Vanligtvis används de traditionella metoderna så som nuvärdesmetoden, pay-back metoden och IRR för att värdera en investerings lönsamhet. Dessa metoder är dock otillräckliga vid värdering av riskfyllda projekt. Reala optioner tar hänsyn till flexibilitetens värde och är en komplettering till de traditionella metoderna vid värdering av riskfylla investeringar. Reala optioner möjliggör att fatta beslut efter iakttagelser av hur utvecklingen utvecklas. Genom flexibilitet kan osäkerhet minskas. Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur reala optioner tar sig uttryck i vindkraftsprojekt i Sverige. Detta för att skapa förståelse för om reala optioner används för att hantera den osäkerhet som föreligger i vindkraftsprojekt. Metod: Studien kännetecknas av en metod som är av hermeneutik, induktiv och kvalitativ karaktär. Studien blir därmed av tolkande art och vi utgår från empiri i studien. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre bolag i vindkraftsbranschen. Slutsats: Utifrån vår forskningsfråga: ”Hur tar sig reala optioner uttryck i vindkraftsprojekt?” kunde vi finna tre av fem reala optioner i de studerade bolagen. Dessa är: optionen att skjuta upp investeringar, optionen att göra stegvisa investeringar och optionen att expandera. Trots att begreppet reala optioner inte används i de studerade bolagen kan slutsatser ändå dras att reala optioner existerar i vindkraftsprojekt. Uppsatsens bidrag: Vår förhoppning med uppsatsen är bland annat att den ska bidra med ökad förståelse för användningen av reala optioner i vindkraftsprojekt. Förslag till framtida forskning: Vår studie behandlar fem reala optioner. Trigeorgis (2005) redogör åtta reala optioner i artikeln: Making use of real options simple: an overview and applications in flexible/modular decision making. En studie som inkluderar alla åtta reala optioner i vindkraftsprojekt hade varit intressant. Detta för att undersöka om det finns fler reala optioner än de tre denna studie identifierat i vindkraftsprojekt. / Background and problem: The reliable determination of the wind power profitability is affected by various uncertainties, mainly wind conditions but also economic factors. Generally the traditional methods are used, such as net present value method, the pay-back method and the IRR when it comes to evaluate an investment's profitability. These methods are insufficient to valuing risky projects. Real options considering the value of flexibility and is a complement to the traditional methods when it comes to valuation of risky investments. Real options allow making decisions based on observations of how the evolution develops. Through flexibility, the uncertainty can be reduced. Purpose: The purpose is to describe and analyze how the real options are reflected in windpower projects in Sweden. This is to create an understanding if the real options are used to manage the uncertainty that exists in wind power projects. Method: The study is characterized by a method of hermeneutic, inductive and qualitative character. The study is therefore interpretive and the starting point of the study is empirical data. Semi-structured interviews were conducted with three companies in the wind power industry. Conclusion: Based on our research question: "How do the real options find their expression in wind power projects?" are we able to find three of the five real options in the studied companies. These are: the option to defer investment, the option to stage investment and the option to expand. Although the concept of real options is not used in the studied companies, conclusions can still be drawn that real options exists in wind power projects. The grants in the essay: Our hope, among other things, is that the essay will contribute to increased understanding for the use of real options in wind power projects. Proposals for future research: Our study deals with five real options. Trigeorgis (2005) describes eight real options in the article: Making Use of Real Options Simple: an overviewand applications into flexible/modular decision making. A study that includes all eight real options in wind power projects would be interesting. This is to investigate whether there are more real options than the three this study identifies in wind power projects.

The first phase of new product development (NPD) is today commonly referred to as the Front End (FE) of NPD. The phase has received a decent amount of attention during the recent years, nevertheless insufficient considering its ability to influence a project’s outcome. The phase begins when an idea is born, and ends when a formal meeting decides whether to invest in the idea or not. The investment then leads the project to enter a formal phase. During the FE, a large number of issues occur, which are believed to be the result of deficient processing of information. If the issues are not managed correctly, the NPD procedure will not be efficient. When information is being processed into knowledge, sometimes an uncertain, equivocal, or complex situation arises, which leads to delays, additional costs, and wasted efforts. These information processing problems (IPPs) need to be managed by firms in order to reduce their negative repercussions. Depending on a firm’s perception of the novelty towards a product, the project is considered to be either radical or incremental. Depending on that novelty, it is theorized that the IPPs will have different dispersions, and pose differently significant challenges to the project. The aim of this study is therefore to investigate the differences of the significance and dispersion of the IPPs, during the FE, when comparing radical and incremental NPD projects. For this purpose, a case study approach was deemed appropriate. In order to collect data concerning the IPPs, seven case studies were conducted. The data was collected through semi-structured interviews, with respondents that possess' an extensive experience from working with NPD within Swedish firms. The data analysis from the seven interviews proved that indeed there is a difference in how the IPPs vary, dependent on whether the project is of a radical or incremental nature. All the IPPs showed higher levels of significance in the FE in radical projects, than in incremental ones. Uncertainty proved to be the IPP that differed the most and therefore possessed the greatest significance difference. This means that differentiated approaches in radical respective incremental projects are needed in order to reduce uncertainty. Equivocality represented the IPP with the least difference in significance, meaning that the FE in radical and incremental projects require rather similar design in how to prevent equivocal problems. By understanding the differences in dispersion and significance, one can create differentiated management approaches during the FE, that fit the level of novelty of the product at hand. For some products, preventive actions must be taken to a larger degree compared to others. By doing so, the lead time of the FE can be shortened as less problems will arise, creating a faster and smoother process. The resources saved could be spent on improving activities, instead of being wasted on repairing unnecessary problems. The study contributes to the research field of NPD by adding newknowledge, aiding the collective effort of increasing firm’s proficiency in how to manage the FE.

The purpose of this thesis is to describe and analyze how five Swedish business-to-business (B2B) small- and medium sized enterprises (SME) perceive risk when internationalizing to East African countries. By distinguishing these risks the aim has been to increase the understanding and awareness of the affect that these risks can have on a firm’s internationalization process. To be able to gain a deeper insight of the reality the study has been conducted with a qualitative method and an inductive research approach. The primary data has been collected by conducting interviews with the firms that has been a part of this multiple case study. In order to increase the understanding and thereby fulfill the purpose of this study, the main research question is formulated as follows: how do Swedish B2B SMEs perceive the various risks that they face when internationalizing to East African countries? The theoretical framework has its foundation within the risk theory which is connected to the Uppsala internationalization model, the network theory, motives and triggers for internationalization and the choice of entry mode. The empirical data describes how the case companies entered the East African market, which risks they have encountered and how knowledge has affected their risk perception. In the analysis the empirical data and the theoretical framework is discussed in order to see whether the theories corresponds with the reality of these firms. Furthermore the analysis describes how the firms’ knowledge and relations affect their perception of risk, which risks the firms have encountered within the general environment, industry environment and the firm specific environment as well as how their previous knowledge has affected their perception of risk. The conclusion indicates that Swedish B2B SMEs internationalizing to East African countries encounter several risks, however the perception of these risks differentiates based on the firms previous knowledge of the market. The significance lie within being aware of the risks and thereby being able to see these risks as strategically manageable.