Background: Electric vehicles have been getting increasing attention due to their possibility to deliver multiple environmental, social, and health benefits. This has started a technological shift from the traditional combustion engine towards electric vehicle batteries. Because the inherited value in reverse- flow batteries is high, aftermarket activities such as remanufacturing, repurposing, and recycling become increasingly important to take part in value-added margins. However, these activities battery manufacturing have not historically been a core business of the automotive industry. In times of technological change, firms need to evaluate how the organization can integrate, build and reconfigure both internal and external competencies to respond to the dynamic environment. The dynamic environment puts pressure on operational and dynamic capabilities for original equipment manufacturers to reorganize to be a competitive force in the evolving industry. Purpose: Make-or-buy decisions have in extant literature been investigated thoroughly. However, in the context of the aftermarket of electric vehicle batteries, underlying motives affecting original equipment manufacturers’ make-or-buy decisions has not. The purpose of this work is to explore how underlying motives are affecting the original equipment manufacturer’s make-or-buy decisions in the reverse-flow value chains of electric vehicle batteries. This thesis helps explain the varying integration alternatives that firms confront when facing external pressure, and limitations within the firms’ own capabilities. Method: A qualitative embedded single case study was conducted in the context of the Swedish vehicle manufacturer Volvo Group. The case was analyzed using an abductive approach. The three aftermarket activities remanufacturing, repurposing and recycling were investigated to find out how underlying motives affect the make-or-buy decisions. This was done by adopting a paradox view looking at external factors, through an institutional lens, and internal factors, using dynamic capability theory. Underlying motives were identified by conducting dialogue-based informal interviews, semi-structured interviews, observations, and using corporate documents which were triangulated to improve the accuracy of the findings. The underlying motives were identified by coding first- and second-order motivations and thereafter connecting these with identified make-or-buy decisions. Results: The six second-order motivations: learning, business potential, compliance, cooperation simplicity, industry competitiveness, and ambiguity were identified to affect make-or-buy decisions. These underlying motives are related to the identified decisions: make, buy, collaborate, and limbo. Besides traditional responses to make-or-buy decisions, limbo was also an identified choice, defined in this thesis as a state of not doing anything while waiting for ambiguity to be reduced. This make-or-buy choice was not anticipated and is considered to be an anomaly from the findings. Conclusions: The identified underlying motives come from both internal and external factors, which shows that the firm must use a system perspective when conducting make-or-buy decisions. Furthermore, the capabilities of the firm are crucial whether the firm has the potential of integrating the operation or collaborating. However, in an environment highly influenced by ambiguity, as the present state of the electromobility industry is, the firm may end up not committing to making, buying nor collaborating at all. Instead, they end up in a state of limbo where they organize to have flexibility in the decision by not committing to any of them. The strength in the firm’s dynamic capabilities to handle the ambiguity is proposed to determine how long the firm is stuck in limbo. Based on this, a new proposed framework for how capabilities influence the make-or-buy decision is introduced. / Bakgrund: Elfordon har fått ökad uppmärksamhet på grund av deras möjlighet att bidra med flertalet miljömässiga, sociala och hälsoassocierade fördelar. Det har lett till ett accelererande teknologiskt skifte från traditionella förbränningsmotorerna till elfordonsbatterier. Eftersom det kvarvarande värdet i batterier på eftermarknaden är hög blir eftermarknadsaktiviteter såsom fabriksrenovering, återanvändning i andra applikationer och återvinning mer och mer viktiga för att ta del av marginaler från värdeskapande i värdekedjan. Dock har dessa eftermarknadsaktiviteter, i kontexten av batterier, inte historiskt sett varit en kärnverksamhet inom fordonsindustrin. Under perioder av teknologisk förändring behöver företag bedöma hur organisationen kan integrera, bygga vidare och ställa om interna och externa kompetenser för att anpassa sig till den dynamiska omgivningen. Det här sätter press på operationella och dynamiska förmågor eftersom slutproduktsleverantörer tvingas omorganisera sin verksamhet för att bli konkurrenskraftiga i den utvecklande industrin. Syfte: Beslut gällande att göra själv, eller att köpa (make-or-buy) har i tidigare forskning utforskats grundligt. Men i kontexten av eftermarknaden av elfordonsbatteriers underliggande motiv som avgör slutproduktsleverantörers make-or-buy beslut är den bristfällig. Syftet med arbetet är att utforska hur dessa motiv påverkar slutproduktsleverantörers make-or-buy-beslut i tillbakaflöden av elfordonsbatterier. Det här arbetet bidrar med en ökad förklaring på hur företag hanterar de åtskilliga integrationsalternativ som finns tillgängliga när de påverkas av externa faktorer, men också är begränsade av egna förmågor. Metod: En kvalitativ inbäddad (embedded) enfallsstudie har utförts i kontexten av den svenska fordonstillverkaren Volvo Group. Fallstudien analyserades genom att använda ett abduktivt tillvägagångssätt. De tre eftermarknadsaktiviteterna fabriksrenovering, återanvändning i andra applikationer och återvinning undersöks för att identifiera hur underliggande motiv påverka make-or-buy besluten. Det här utfördes genom att använda ett paradoxalt synsätt och genom att undersöka både externa faktorer, genom en institutionell lens, och interna faktorer, genom att använda dynamisk kapabilitetsteori. Underliggande motiv blev identifierade genom att använda dialogbaserade informella intervjuer, semistrukturella intervjuer, observationer och företagsdokument där datakällorna triangulerades för att öka träffsäkerheten i resultaten. De underliggande motiven blev identifierade genom att koda första- och andra-ordningens motiv och därefter sattes dessa samman med de identifierade make-or-buy besluten. Resultat: De sex andra-ordningens motiv: inlärning, affärspotential, samtycke, enkelhet i samarbete marknadskonkurrens och osäkerhet blev identifierade faktorer som påverkar make-or-buy beslut. Dessa underliggande motiv kopplades ihop med de identifierade besluten: göra, köpa, samarbeta och limbo. Förutom de traditionella make-or-buy besluten identifierades även limbo som ett alternativ, där limbo i det här arbetet definierades som ett avvaktande tillstånd när man väntar på att osäkerhet ska minska. Det här make-or-buy beslutet var inte förväntat i resultatet och anses i det här arbetet vara en anomali. Slutsats: De identifierade underliggande motiven kom både från interna och externa faktorer vilket visar att ett företag måste använda ett systemperspektiv när de tar make-or-buy beslut. Därutöver är ett företagets förmågor avgörande huruvida de har en potential i att integrera operationen alternativt samarbeta. I en miljö som är starkt influerat av osäkerhet, vilket är faktumet i elektromobilitetsindustrin, kan dock företaget ta ett val att varken köpa, göra eller samarbeta i operationen. Istället kan de välja ett stadie av limbo där de organiserar sig för att ha en flexibilitet i beslutet genom att inte binda upp sig på ett alternativ över huvud taget. Styrkan i ett företags dynamiska förmågor att hantera osäkerhet föreslås i arbetet bestämma hur lång tid företaget är fast i limbo. Baserat på detta föreslås ett nytt ramverk som förklarar hur företagets förmågor influerar make-or-buy beslut.

Sports clubs face numerous challenges, including economic fluctuations, shifting supporter preferences, and changes in regulations and policies. However, the unpredictable nature of athletic performance makes it difficult to forecast future financial outcomes, which can negatively impact planning and operations. Effective risk management is crucial for clubs to navigate these uncertainties and maintain long-term sustainability. The limited ability of Swedish clubs to access external funding sources, due to regulations on ownership and governance, poses challenges in managing risks effectively, as it restricts investment in new projects and response to unexpected and volatile events. Swedish clubs' managers face distinctive obstacles compared to their international counterparts due to the unique context they operate in.  The purpose of this thesis is to investigate what risks Swedish elite football clubs face due to the uncertain and volatile environment of sports, and to explore how these risks are managed. By identifying the various risks these clubs encounter, this study aims to shed light on how they maintain their competitive edge through proactive risk management strategies.  This thesis’ methodology is structured as a qualitative interview study consisting of eight semi-structured interviews with eight Swedish elite football clubs. The study uses a purposive sampling method, in order to focus on the unique regulations of Swedish sports clubs, as well the largest sport in Sweden, football. Moreover, the thesis employed a thematic analysis approach to analyse the data and draw conclusions.   The results of the study show that managers in Swedish elite football clubs adopt a hybrid approach to risk management, leveraging an experience-based approach and complementing it with a long-term strategic approach. This allows them to align decisions and risk management practices with their objectives and stakeholder expectations, and through balancing competitiveness and risk-taking, they establish attainable objectives that gradually lead to sustainable success. Moreover, the results show that larger clubs with a substantial number of members prioritise the opinions and interests of their members, who serve as a crucial source of income and primary stakeholders. In contrast, smaller clubs with fewer members rely more on sponsors and partners for income.

En värdering är en uppskattning av olika förväntningar om framtida nyttor där framtiden är mer eller mindre oförutsägbar, men en sådan process är inte fri från osäkerhet. Osäkerheten ärett universellt faktum som kommer alltid att finnas med vid värdering av kommersiella fastigheter utan hänsyn till vilka värderingsmetoder värderarna tillämpar. Därför måste den hanteras väl och rapporteras på ett tydligt sätt till uppdragsgivaren för att minska graden av osäkerheten och öka värderingens trovärdighet. Med anledning av att det alltid finns en viss grad av osäkerhet vid värderingsprocessen är syftet med denna rapport att undersöka hur olika auktoriserade fastighetsvärderare hanterar osäkerheten vid värdering av kontors- och butiksfastigheter i både Stockholm och Göteborg.Detta genom att ta reda på vilka värderingsmetoder värderarna använder sig av och hur de tillämpas i verkligheten. Rapporten undersöker också̊ vilka faktorer som kan orsaka osäkerheten vid tillämpning av de olika metoderna och hur dessa hanteras av fastighetsvärderarna under olika konjunktursvängningar som till exempel under Corona-pandemin. Studien bygger på en kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju för att kunna erhålla det empiriska materialet till rapporten och koppla teorin till praktiken. Intervjuerna genomfördes med fem erfarna auktoriserade fastighetsvärderare som värderar ständigt i Stockholm och Göteborg samt två fastighetsbolag som verkar i hela Sverige med kommersiella fastigheter och andra fastighetssegment. Resultaten har visat att det finns olika faktorer som orsakar osäkerhet vid tillämpning av olika värderingsmetoder. Studien har även visat att värderarna använder sig av olika sätt för att minska graden av osäkerheten samt att hanteringen av osäkerheten skiljer sig delvis mellan teorin och praktiken. / A valuation is an estimate of various expectations of future benefits where the future is more or less unpredictable, but such a process is not free from uncertainty. Uncertainty is a universal fact that will always be included in the valuation of commercial real estate regardless of the valuation methods used by the valuers. For that reason, it must be handled well and reported clearly to the client to reduce the degree of uncertainty and increase the credibility of the valuation. Given that there is always a certain degree of uncertainty in the valuation process, the purpose of this report is to investigate how various authorized property valuers handle the uncertaintyin valuing office and retail properties in both Stockholm and Gothenburg. This is by finding out which valuation methods the values use and how they are applied in reality. The report also examines which factors can cause uncertainty in the application of the various methods and how these are handled by the property valuers during different business cycles, like the Corona pandemic. The study is based on a qualitative method in the form of a semi-structured interview to obtain the empirical material for the report and link the theory to the practice. The interviews were conducted with five experienced authorized property valuers who constantly evaluate in Stockholm and Gothenburg and with two real estate companies operating throughout Sweden with commercial real estate and other property segments. The results have shown various factors cause uncertainty when applying different valuation methods. The study has also shown the valuers use different ways to reduce the degree of uncertainty and that the handling of the uncertainty differs partly between theory and practice.

It is essential for companies within the process industry to obtain sufficient inventory of indirect material to gain supply chain resilience. Yet, a capital-intensive company that lack efficient inventory management can generate high levels of tied-up capital. The aim of this thesis is to analyze how to optimize Working Capital (WC) for indirect material in stock through a singlecase study at an international mining and metals company. It consist of analytic interviews based on the Performance Management framework evaluating the performance level of WC optimization across the company’s decentralized sites. The results reveals that it is essential to combined both inventory management and WC management to reduce capital employed while maintaining sufficient inventory. For instance, this requires implementation of multi-criterion classification methods for critical items, and purchasing strategies adopted after an item’s lifecycle. Additionally, strategic actions regarding inventory visibility, monitoring and planning are required to reduce excess and dead inventory. The results confirms that information flows are required between involved departments to improve WC while meeting organizational demands. Finally, companies are facing increased uncertainty that impacts their ability to stay competitive and gain supply chain resilience. This thesis suggests ways to mitigate negative consequences from WC optimization during uncertainty. / Det är väsentligt för företag inom processindustrin att erhålla ett lönsamt lager av indirektmaterial för att kunna hantera risker och osäkerhet i försörjningskedjan. Däremot, kapitalintensiva företag som saknar effektiv lagerhantering kan resultera till ökad kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete är att analysera optimering av rörelsekapitalet för indirekt material i lager genom en enstaka fallstudie hos ett internationellt gruv- och metallföretag med decentraliserade enheter. Fallstudien består av analytiska intervjuer baserade på ramverket för prestationsledning för att utvärdera enheternas prestationsförmåga att reducera bundet kapital. Resultatet avslöjar att det är nödvändigt att integrera styrning av lagret och rörelsekapitalet för att minska det sysselsatta kapitalet samt bibehålla ett lönsamt lager. Detta kräver exempelvis implementering av multi-dimensionella klassificeringsmetod för kritiska artiklar, samt inköpsstrategier anpassade efter en produkts livscykel. Ytterligare krävs även strategiska åtgärder för öka lagersynlighet, planering och övervakning av lagret för att reducera överskott och obsolet lager. Resultatet bekräftar att informationsflöden krävs mellan inblandade avdelningar för att förbättra rörelsekapitalet och samtidigt möta organisationens efterfråga. Slutligen, företag står inför ökad osäkerhet som påverkar deras förmåga att förbli konkurrenskraftiga samt att få stöd i leveranskedjan. Denna avhandling föreslår därför sätt att mildra negativa konsekvenser som kan uppstå vid optimering av rörelsekapital under osäkerhet.

Psykisk ohälsa är ett ökande problem i samhället idag. Personer med psykisk ohälsa diskrimineras i samhället och inte minst inom hälso- och sjukvården. År 2019 led 970 miljoner människor i världen av någon form av psykisk ohälsa, och varje år avlider 14,3 % av jordens befolkning till följd av den psykiska ohälsan. Primärvården är den vårdform som de flesta svenskar först kommer i kontakt med och deras uppdrag är att erbjuda vård och behandling vid somatisk och psykisk ohälsa. Det beräknas att en tredjedel av patienterna i väntrummet på en svensk vårdcentral har någon form av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats valdes för att besvara syftet. Tolv kvalitativa artiklar söktes från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. De valda artiklarna analyserades och likheter och skillnader jämfördes och sammanställdes. Resultat presenterades med hjälp av tre huvudteman och sju subteman. Huvudteman var Vårdrelation, Kompetens och Yttre aspekter. Subteman; Förhållningssätt och bemötande, Utmaningar i möte, Erfarenhet och kunskap som grund, Behov av utbildning, Tidens betydelse, Stöd i arbetet samt Samarbete som arbetsmetod. Diskussionen tar upp att distriktsköterskor hade svårigheter med sitt förhållningsätt och upplevde stress i patientmötet, vilket riskerar ett vårdlidande för patienten. Att få en helhetsbild av patienter med psykisk ohälsa är svårt. Med livsvärlden som grund ges en holistisk vård. Brist på kompetens riskerar patientenssäkerheten. Genom ökad utbildning kan psykisk ohälsa fångas tidigt och därmed minska komplikationer och kostnader, som psykisk ohälsa kan medföra. / Mental illness is an increasing problem in society today. People with mental illness are discriminated in society and not least in health care. In 2019, 970 million people in the world suffered from some form of mental illness, and every year, 14.3% of the world's population dies as a result of mental illness. Primary health care is the form of care that most Swedes first come into contact with and their mission is to offer care and treatment for somatic and mental illness. It is estimated that a third of the patients at Swedish health care center´s waiting room have some form of mental illness. The aim of this study was to describe district nurses' experience of meeting patients with mental illness in primary care. A systematic literature review with a qualitative approach was chosen as a design to answer the purpose. Twelve qualitative articles were selected from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. The selected articles have been analyzed and similarities and differences were compared and compiled. Results were presented with the help of three main themes and seven subthemes. The main theme was, Care relationship, Competence and External aspects. The subthemes are The nurse's approach and treatment, Challenges in encounters, Experience and knowledge as a basis, Need for education, Time affects care, Support at work and Cooperation as a working method. In the discussion, it was found that the district nurses experienced anxiety and stress in the patient encounter, which gives a care suffering. It was also difficult to get an overall picture of the patient with mental illness. But with the lifeworld approach, a holistic care was provided. Lack of competence risked the patient's safety, as increased education can be identified at an early stage, thereby reducing the complications and costs that mental illness can entail.

The aim of this study is to widen the sociological knowledge about how gatekeepers make selections, in contexts characterized by uncertainty. This is examined through the dance world as empirical case, based on the question “How do gatekeepers orientate themselves in the uncertainty that characterizes decision-making around which dance artists should be assigned dance residencies?”. The empirical material is collected through semi-structured interviews with five individuals who participate in selection processes for dance residencies within different organizations. The theoretical framework consists of the idea of art worlds as cooperative networks built up by conventions, the uncertainty principle and ideal types for uncertainty reduction; institutionalization, decision, valuation and competition. Furthermore, gatekeeping is used as a central concept.  Lack of resources combined with the fact that the selection framework opens up to multiple interpretations are factors that contribute to uncertainty. The processes are further complicated by the gatekeeper's awareness of power. Gatekeepers use valuation as uncertainty reduction by seeking consensus in selection groups, taking into account the artists' previous work in the dance world, and by trusting the own experience. Furthermore, gatekeepers strive for institutionalization as uncertainty reduction. Competition is a less prominent feature, but works to reduce uncertainty in one of the organizations through the "first come, first served" principle. Decision can function as a last resort when the valuation work of the selection groups has reached the end of the road. / Denna studie syftar till att vidga den sociologiska kunskapen kring hur gatekeepers urvalsprocesser går till, i kontexter där det råder osäkerhet. Detta undersöks genom dansvärlden som empiriskt fall, utifrån frågeställningen ”Hur orienterar sig gatekeepers i osäkerheten som präglar beslutsfattandet kring vilka danskonstnärer som ska tilldelas dansresidens?. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med fem individer som deltar i urvalsprocesser för dansresidens inom olika organisationsformer. Det teoretiska ramverket består av idén om konstvärldar som kooperativa nätverk uppbyggda av konventioner, osäkerhetsprincipen samt idealtyper för osäkerhetsreducering; institutionalisering, bestämmande, värdering och tävling. Vidare används gatekeeping som centralt begrepp.  De främsta faktorerna som bidrar till osäkerhet i urvalen är dansvärldens resursbrist samt att urvalens ramverk öppnar för flera tolkningar. Processerna försvåras ytterligare av gatekeepers maktmedvetenhet. Gatekeepers använder värdering som osäkerhetsreducering genom att söka konsensus i urvalsgrupper, genom att beakta konstnärernas tidigare verksamhet i dansvärlden, samt genom att lägga tilltro till den egna erfarenheten. Vidare strävar gatekeepers efter institutionalisering som osäkerhetsreducering. Tävling är ett mindre framträdande drag, men fungerar osäkerhetsreducerande i en av organisationerna genom ”först till kvarn”-principen. Bestämmande kan fungera som en sista utväg när urvalsgruppernas värderingsarbete nått vägs ände.

Världen ställdes 2020 inför en helt oväntad pandemi som pågick fram till 2022. Under pandemins gång tillkom flertalet olika lagar, stöd och begränsningar för både personer och företag. Vissa av dessa åtgärder var så extrema att ingen hade kunnat förutse att något sådant skulle ske. Eftersom detta hände hastigt uppstod en politisk osäkerhet där ingen riktigt visste vad som skulle hända i framtiden. Tidigare forskning har visat på att hastiga och oförutsedda förändringar angående politik, ekonomi eller lagar leder till en politisk osäkerhet och att denna osäkerhet i sin tur leder till en påverkan på företags användning av earnings management. Mycket tidigare forskning har gjorts inom ämnet earnings management men det finns inte många studier på covid-19 pandemins påverkan. Den forskning som finns är gjord på företag som ligger i andra länder än Sverige och har visat på en påverkan. Syftet med den här studien är därmed att se om även svenska företag har ökat sin användning av earnings management under pandemiåren 2021-2022. Studien utgår från en kvantitativ metod, med en deduktiv ansats och är en studie baserad på paneldata för åren 2018-2019 och 2021-2022. För att undersöka om earnings management har förekommit används den modifierade Jonesmodellen för att beräkna de diskretionära periodiseringarna som svenska börsnoterade företagen gjort. Urvalet bestod av 160 bolag som är listade på Large-, Mid- och Small cap-listorna på Stockholmsbörsen. Resultatet visar på att det finns en signifikant ökning i användningen av earnings management efter pandemins utbrott jämfört med före pandemin började. Vidare visar regressionsanalysen att pandemin hade en påverkan på förändringen. Men påverkan var liten och det finns en möjlighet att en annan variabel är den kausala variabeln. Uppsatsens språk i resterande del är svenska. / In 2020 the world faced an unexpected pandemic that continued until 2022. During the course of the pandemic numerous laws, subsidies and restrictions, both for private individuals and companies were implemented. Some of these measures were so extreme that no one could have predicted them in advance. Because this happened suddenly, political uncertainty arose whereby no one knew what was going to happen in the future. Previous research has shown that sudden and unpredicted changes regarding politics, economics or laws lead to political uncertainty and this in turn affects companies´ use of earnings management. There has been plenty of studies regarding earnings management conducted in the past, but very few exist that regards the effect of the covid-19 pandemic. The research that does exist, is about companies in other countries than Sweden and there the pandemic has had an effect on the use of earnings management. The purpose of this essay is to study whether Swedish companies have increased their use of earnings management during the pandemic years 2021-2022 as well. This study is a quantitative study with a deductive approach based on panel data for the years 2018-2019 and 2021-2022. To examine whether earnings management has occurred, the modified Jones model is used to calculate the discretionary accruals for the public Swedish companies. The sample consists of 160 Large, Mid and Small-cap companies listed on the Stockholm Stock Exchange. The results show an increase in the use of earnings management after the start of the pandemic in comparison with the years before the pandemic. Furthermore, the regression analysis shows that the pandemic had an impact on this change. However, the impact was small and there is a possibility that some other variable was the causal variable. The rest of this thesis is written in Swedish.

I december 2019 rapporterades ett utbrott av lunginflammation i Wuhan, Kina. 7 januari 2020 identifierades det då nya coronaviruset, virusets spreds och 11 mars 2020 klassades covid-19 som en pandemi av världshälsoorganisationen (WHO). Covid-19-pandemin har föranlett stor negativ inverkan på folkhälsan, samhället liksom ekonomin världen över. Sedan upptäckten av viruset har flera osäkerheter följt vilket kommit att känneteckna covid-19-pandemin. Osäkerheter har resulterat i flertalet hanteringsåtgärder, men sedan vaccinets introduktion är det den primära hanteringsstrategin. 29 januari 2021 godkände EU vaccinet från Oxford-Astra Zeneca och fram till 9 april 2021 administrerades ca 17 miljoner doser av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet. 7 april 2021 meddelade dock europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att det finns en koppling mellan vaccinet och risken för trombos i kombination med trombocytopeni (TTS)/vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni (VITT) (båda avser risk för blodpropp). Symptom som kan uppkomma är bl.a. andnöd, bröstsmärtor och huvudvärk. Det kan även leda till död. Detta är en mycket sällsynt biverkning och EMA förklarar att de övergripande fördelarna med vaccinet överväger riskerna för biverkningar. Studien syftar till att undersöka hur risken med Oxford-Astra Zeneca-vaccinet har hanterats av olika Europeiska länder liksom hur motivet till beslutet formulerats och kommunicerats. Tidigare studier visar att riskkommunikationen påverkar individers vilja att ta vaccin, men ingen studie omfattar kopplingen mellan länders beslut och efterföljande riskkommunikation. Följande frågor besvaras i studien: (1) Vilket beslut har länderna tagit gällande administrationen av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet? (2) Hur motiverar olika länder sitt beslut? Vilka beslutsunderlag har betonats? (3) Kan mönster eller tendenser urskiljas vad gäller beslutet och efterföljande riskkommunikation? I så fall vilka mönster eller tendenser kan urskiljas? För att besvara frågorna har en kartläggning av ländernas beslut gjorts som ett första steg. I det andra steget har riskmeddelanden från regeringar till medborgare analyserats med hjälp av 14 frågor som konstruerats utifrån teorin kring riskkommunikation. Detta bygger på riskkommunikationsprocessen liksom mål och strategier inom riskkommunikation. Målet med kommunikationen kan vara allt från att informera till att försöka skapa beteendeförändring. Riskkommunikationsprocessen innebär inflytande från olika aktörer där makt, vetenskap samt politik blir aktuellt. Betydelsen av transparens i riskkommunikation samt öppenhet kring osäkerhet påpekas i flera tidigare studier och utgör en del av diskussionen. Resultatet visar att länder har tagit olika beslut. Fyra beslutskategorier har identifierats: (1) Länder som accepterar risken för biverkning och ger AZ till samtliga medborgare. (2) Länder som delvis accepterar risken för biverkning och infört en åldersgräns för att begränsa risken. (3) Länder som överfört beslutet och ansvar kring risken till medborgarna genom att behålla vaccinet i landet och administrerar AZ-vaccinet till frivilliga. (4) Länder som inte accepterar risken för biverkning och därmed slutar att administrera AZ. Mönster har identifierats t.ex. att länder som ställer sig positiva till Oxford-Astra Zeneca-vaccinet också kommunicerar positiv information kring vaccinet till medborgarna. I länder där medborgare själva får besluta om vaccinet kan ytterligare belastning på sjukvården ges då flera av dessa länder beslutat att hälso- och sjukvård ska hjälpa individen i dennes beslut kring vaccinet. Detta förekommer inte i någon annan beslutskategori. Osäkerhet har fått varierande tyngd i ländernas beslut och kommunikationen kring osäkerhet varierar. Även om det finns osäkerheter kommuniceras dessa inte alltid. Beslutet får konsekvenser och är därmed mer än bara ett beslut om risk. / In December 2019, an outbreak of pneumonia was reported in Wuhan, China. The new coronavirus was identified on January 7, 2020. The virus spread and on March 11, 2020, covid-19 was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). The Covid-19 pandemic has caused a major negative impact on public health, society as well as the economy worldwide. Since the discovery of the virus, several uncertainties have followed. These uncertainties characterize the covid-19 pandemic. Different management measures have been implemented. Since the vaccine got introduced, vaccination has been the primary management strategy. On January 29, 2021, the EU approved the Oxford-Astra Zeneca vaccine and until April 9, 2021, approximately 17 million doses of the Oxford-Astra Zeneca vaccine have been administered. However, on April 7, 2021, the European Medicines Agency (EMA) announced a link between this vaccine and the risk of thrombosis in combination with thrombocytopenia (TTS)/vaccine-induced immune thrombotic thrombocytopenia (VITT) (both refer to the risk of blood clots).. Blood clots can lead to breathing difficulties, chest pain, headache, and death. Blood clots are very rare and the EMA explains that the overall benefits of the vaccine outweigh the risks. The study aims to investigate how the risk connected to the Oxford-Astra Zeneca vaccine has been handled by various European countries as well as how they motive and communicate their decisions. Previous studies show that risk communication influence on individuals' willingness to take vaccines, but no study covers the link between countries' decisions and risk communication. The following questions are answered in the study: (1) What decision has each country made regarding the administration of the Oxford-Astra Zeneca vaccine? (2) How do these countries justify their decision? On which bases have the countries made their respective decisions? (3) Can patterns or tendencies be discerned regarding the decision and subsequent risk communication? If so, what patterns or tendencies can be discerned? In order to answer these questions, the countries' decisions have been mapped, as a first step. The second step has been to analyze risk messages from governments to citizens using 14 questions based on risk communication theory. These questions are based on the risk communication process as well as objectives and strategies within risk communication. The goal of the communication varies from informing the receiver to create behavioral change. Risk processes involve debates between various actors where power, science and politics become relevant. The importance of transparency in risk communication and openness around uncertainty is pointed out in several previous studies. The result shows that countries have taken different decisions. Four categories of decisions have been identified: (1) Countries that accept the risk of side effects and provide AZ to all citizens. (2) Countries that partially accept the risk of side effects and introduced an age limit to limit the risk. (3) Countries that transferred the decision and responsibility to the citizens by keeping the vaccine in the country and administering the AZ vaccine to volunteers. (4) Countries that do not accept the risk of side effects and thus stop administering AZ. Patterns have been identified, for example countries whit a positive attitude to the Oxford-Astra Zeneca vaccine communicate positive information about the vaccine to citizens. In several countries, where the citizens decide vaccine, the countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This can result in an additional burden on the healthcare system. Several of these countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This does not occur in any other decision category. Uncertainty has been given varying weight in the countries' decisions and communication around uncertainty varies. Even if there are uncertainties, these are not always communicated. The decision has consequences and it is just more than a decision about risk.

En klassisk finansieringsmetod som används för att samla in kapital är att genomföra en IPO. Vidare är IPO underprissättning ett fenomen som undersöktes av många forskare. Uppsatsen strävar efter att undersöka korrelationen mellan de oberoende variablerna vilka är: företagets ålder; storlek; skuldsättningsgrad; ROE och ROA och IPO:s underprissättningsnivå. Dessutom jämför studien underprissätningsnivå mellan etablerade och framväxande industrier. Forskningens urval består av 123 bolag som börsnoterades de svenska handelsplatserna Nasdaq Stockholm, Spotlight och First North under perioden 2016–2020. Studiens resultat visar en genomsnittlig underprissättningsnivå på 11,31%. Däremot kunde resultatet inte påvisa statistiskt signifikanta samband mellan studiens oberoende variabler och den beroende variabeln. / A classic financing method used to raise capital is through the process of going public with an initial public offering (IPO). Furthermore, IPO underpricing is a phenomenon that has been investigated by many researchers. The thesis strives to investigate the correlations between the independent variables which are: the company's age; size; debt/ equity ratio; ROE and ROA and IPO underpricing. In addition, the study compares underpricing between established and emerging industries. The research sample consists of 123 companies that were listed on the swedish stock exchange lists: Nasdaq Stockholm, Spotlight, and First North during the period 2016–2020. The results of the study show an average underpricing degree of 11.31%. However, the results could not demonstrate statistically significant correlations between the study's independent variables and the dependent variable.

Oro och rädsla inför förlossning, även kallat förlossningsrädsla, är relativt vanligt bland gravida. Idag finns ett kunskapsglapp i förståelsen för detta tillstånd, inte minst gällande underliggande psykologiska mekanismer för hur förlossningsrädslan uppkommer och vidmakthålls. I studien undersöks sambandet mellan den transdiagnostiska mekanismen intolerans för osäkerhet (IU) och förlossningsrädsla i relation till två IU-modeller. Detta gjordes genom en tvärsnittlig webbenkätstudie med gravida i tredje trimestern (n = 357). Studiens resultat indikerade att IU var associerat med förlossningsrädsla. Det indikerade även att IU-modellen vid GAD till stor del var applicerbar vid förlossningsrädsla, då positiva övertygelser om oro och upplevelsebaserat undvikande medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Den indikerade även att den kognitiva IU-modellen vid olika ångesttillstånd var delvis applicerbar vid förlossningsrädsla, då överdriven hotestimering och upplevelsebaserat undvikande (liksom vid föregående modell) medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Därtill visade resultatet att andra faktorer, bland annat tidigare negativa erfarenheter och smärtrelaterade besvär, var associerade med förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla var även associerat med lägre livskvalitet i denna studies urval. Resultatet för med sig potentiella kliniska implikationer vid förlossningsrädsla, dels vad gäller mekanismen intolerans för osäkerhet men även ur större transdiagnostiskt perspektiv och involverar flera av de psykologiska mekanismerna. Därtill visade resultatet på flertalet faktorer som kan tänkas utgöra sårbarheter och stressorer vid utvecklingen och vidmakthållandet av förlossningsrädsla. Då flera av de resultat som framkom är nya fynd, är slutsatsen att mer forskning är nödvändigt för att brygga kunskapsgapet inom detta underforskade och viktiga område.