I december 2019 rapporterades ett utbrott av lunginflammation i Wuhan, Kina. 7 januari 2020 identifierades det då nya coronaviruset, virusets spreds och 11 mars 2020 klassades covid-19 som en pandemi av världshälsoorganisationen (WHO). Covid-19-pandemin har föranlett stor negativ inverkan på folkhälsan, samhället liksom ekonomin världen över. Sedan upptäckten av viruset har flera osäkerheter följt vilket kommit att känneteckna covid-19-pandemin. Osäkerheter har resulterat i flertalet hanteringsåtgärder, men sedan vaccinets introduktion är det den primära hanteringsstrategin. 29 januari 2021 godkände EU vaccinet från Oxford-Astra Zeneca och fram till 9 april 2021 administrerades ca 17 miljoner doser av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet. 7 april 2021 meddelade dock europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att det finns en koppling mellan vaccinet och risken för trombos i kombination med trombocytopeni (TTS)/vaccininducerad immuntrombotisk trombocytopeni (VITT) (båda avser risk för blodpropp). Symptom som kan uppkomma är bl.a. andnöd, bröstsmärtor och huvudvärk. Det kan även leda till död. Detta är en mycket sällsynt biverkning och EMA förklarar att de övergripande fördelarna med vaccinet överväger riskerna för biverkningar. Studien syftar till att undersöka hur risken med Oxford-Astra Zeneca-vaccinet har hanterats av olika Europeiska länder liksom hur motivet till beslutet formulerats och kommunicerats. Tidigare studier visar att riskkommunikationen påverkar individers vilja att ta vaccin, men ingen studie omfattar kopplingen mellan länders beslut och efterföljande riskkommunikation. Följande frågor besvaras i studien: (1) Vilket beslut har länderna tagit gällande administrationen av Oxford-Astra Zeneca-vaccinet? (2) Hur motiverar olika länder sitt beslut? Vilka beslutsunderlag har betonats? (3) Kan mönster eller tendenser urskiljas vad gäller beslutet och efterföljande riskkommunikation? I så fall vilka mönster eller tendenser kan urskiljas? För att besvara frågorna har en kartläggning av ländernas beslut gjorts som ett första steg. I det andra steget har riskmeddelanden från regeringar till medborgare analyserats med hjälp av 14 frågor som konstruerats utifrån teorin kring riskkommunikation. Detta bygger på riskkommunikationsprocessen liksom mål och strategier inom riskkommunikation. Målet med kommunikationen kan vara allt från att informera till att försöka skapa beteendeförändring. Riskkommunikationsprocessen innebär inflytande från olika aktörer där makt, vetenskap samt politik blir aktuellt. Betydelsen av transparens i riskkommunikation samt öppenhet kring osäkerhet påpekas i flera tidigare studier och utgör en del av diskussionen. Resultatet visar att länder har tagit olika beslut. Fyra beslutskategorier har identifierats: (1) Länder som accepterar risken för biverkning och ger AZ till samtliga medborgare. (2) Länder som delvis accepterar risken för biverkning och infört en åldersgräns för att begränsa risken. (3) Länder som överfört beslutet och ansvar kring risken till medborgarna genom att behålla vaccinet i landet och administrerar AZ-vaccinet till frivilliga. (4) Länder som inte accepterar risken för biverkning och därmed slutar att administrera AZ. Mönster har identifierats t.ex. att länder som ställer sig positiva till Oxford-Astra Zeneca-vaccinet också kommunicerar positiv information kring vaccinet till medborgarna. I länder där medborgare själva får besluta om vaccinet kan ytterligare belastning på sjukvården ges då flera av dessa länder beslutat att hälso- och sjukvård ska hjälpa individen i dennes beslut kring vaccinet. Detta förekommer inte i någon annan beslutskategori. Osäkerhet har fått varierande tyngd i ländernas beslut och kommunikationen kring osäkerhet varierar. Även om det finns osäkerheter kommuniceras dessa inte alltid. Beslutet får konsekvenser och är därmed mer än bara ett beslut om risk. / In December 2019, an outbreak of pneumonia was reported in Wuhan, China. The new coronavirus was identified on January 7, 2020. The virus spread and on March 11, 2020, covid-19 was classified as a pandemic by the World Health Organization (WHO). The Covid-19 pandemic has caused a major negative impact on public health, society as well as the economy worldwide. Since the discovery of the virus, several uncertainties have followed. These uncertainties characterize the covid-19 pandemic. Different management measures have been implemented. Since the vaccine got introduced, vaccination has been the primary management strategy. On January 29, 2021, the EU approved the Oxford-Astra Zeneca vaccine and until April 9, 2021, approximately 17 million doses of the Oxford-Astra Zeneca vaccine have been administered. However, on April 7, 2021, the European Medicines Agency (EMA) announced a link between this vaccine and the risk of thrombosis in combination with thrombocytopenia (TTS)/vaccine-induced immune thrombotic thrombocytopenia (VITT) (both refer to the risk of blood clots).. Blood clots can lead to breathing difficulties, chest pain, headache, and death. Blood clots are very rare and the EMA explains that the overall benefits of the vaccine outweigh the risks. The study aims to investigate how the risk connected to the Oxford-Astra Zeneca vaccine has been handled by various European countries as well as how they motive and communicate their decisions. Previous studies show that risk communication influence on individuals' willingness to take vaccines, but no study covers the link between countries' decisions and risk communication. The following questions are answered in the study: (1) What decision has each country made regarding the administration of the Oxford-Astra Zeneca vaccine? (2) How do these countries justify their decision? On which bases have the countries made their respective decisions? (3) Can patterns or tendencies be discerned regarding the decision and subsequent risk communication? If so, what patterns or tendencies can be discerned? In order to answer these questions, the countries' decisions have been mapped, as a first step. The second step has been to analyze risk messages from governments to citizens using 14 questions based on risk communication theory. These questions are based on the risk communication process as well as objectives and strategies within risk communication. The goal of the communication varies from informing the receiver to create behavioral change. Risk processes involve debates between various actors where power, science and politics become relevant. The importance of transparency in risk communication and openness around uncertainty is pointed out in several previous studies. The result shows that countries have taken different decisions. Four categories of decisions have been identified: (1) Countries that accept the risk of side effects and provide AZ to all citizens. (2) Countries that partially accept the risk of side effects and introduced an age limit to limit the risk. (3) Countries that transferred the decision and responsibility to the citizens by keeping the vaccine in the country and administering the AZ vaccine to volunteers. (4) Countries that do not accept the risk of side effects and thus stop administering AZ. Patterns have been identified, for example countries whit a positive attitude to the Oxford-Astra Zeneca vaccine communicate positive information about the vaccine to citizens. In several countries, where the citizens decide vaccine, the countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This can result in an additional burden on the healthcare system. Several of these countries have decided that the healthcare system should help the individual in the decision regarding the vaccine. This does not occur in any other decision category. Uncertainty has been given varying weight in the countries' decisions and communication around uncertainty varies. Even if there are uncertainties, these are not always communicated. The decision has consequences and it is just more than a decision about risk.

En klassisk finansieringsmetod som används för att samla in kapital är att genomföra en IPO. Vidare är IPO underprissättning ett fenomen som undersöktes av många forskare. Uppsatsen strävar efter att undersöka korrelationen mellan de oberoende variablerna vilka är: företagets ålder; storlek; skuldsättningsgrad; ROE och ROA och IPO:s underprissättningsnivå. Dessutom jämför studien underprissätningsnivå mellan etablerade och framväxande industrier. Forskningens urval består av 123 bolag som börsnoterades de svenska handelsplatserna Nasdaq Stockholm, Spotlight och First North under perioden 2016–2020. Studiens resultat visar en genomsnittlig underprissättningsnivå på 11,31%. Däremot kunde resultatet inte påvisa statistiskt signifikanta samband mellan studiens oberoende variabler och den beroende variabeln. / A classic financing method used to raise capital is through the process of going public with an initial public offering (IPO). Furthermore, IPO underpricing is a phenomenon that has been investigated by many researchers. The thesis strives to investigate the correlations between the independent variables which are: the company's age; size; debt/ equity ratio; ROE and ROA and IPO underpricing. In addition, the study compares underpricing between established and emerging industries. The research sample consists of 123 companies that were listed on the swedish stock exchange lists: Nasdaq Stockholm, Spotlight, and First North during the period 2016–2020. The results of the study show an average underpricing degree of 11.31%. However, the results could not demonstrate statistically significant correlations between the study's independent variables and the dependent variable.

Oro och rädsla inför förlossning, även kallat förlossningsrädsla, är relativt vanligt bland gravida. Idag finns ett kunskapsglapp i förståelsen för detta tillstånd, inte minst gällande underliggande psykologiska mekanismer för hur förlossningsrädslan uppkommer och vidmakthålls. I studien undersöks sambandet mellan den transdiagnostiska mekanismen intolerans för osäkerhet (IU) och förlossningsrädsla i relation till två IU-modeller. Detta gjordes genom en tvärsnittlig webbenkätstudie med gravida i tredje trimestern (n = 357). Studiens resultat indikerade att IU var associerat med förlossningsrädsla. Det indikerade även att IU-modellen vid GAD till stor del var applicerbar vid förlossningsrädsla, då positiva övertygelser om oro och upplevelsebaserat undvikande medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Den indikerade även att den kognitiva IU-modellen vid olika ångesttillstånd var delvis applicerbar vid förlossningsrädsla, då överdriven hotestimering och upplevelsebaserat undvikande (liksom vid föregående modell) medierade sambandet mellan IU och förlossningsrädsla. Därtill visade resultatet att andra faktorer, bland annat tidigare negativa erfarenheter och smärtrelaterade besvär, var associerade med förlossningsrädsla. Förlossningsrädsla var även associerat med lägre livskvalitet i denna studies urval. Resultatet för med sig potentiella kliniska implikationer vid förlossningsrädsla, dels vad gäller mekanismen intolerans för osäkerhet men även ur större transdiagnostiskt perspektiv och involverar flera av de psykologiska mekanismerna. Därtill visade resultatet på flertalet faktorer som kan tänkas utgöra sårbarheter och stressorer vid utvecklingen och vidmakthållandet av förlossningsrädsla. Då flera av de resultat som framkom är nya fynd, är slutsatsen att mer forskning är nödvändigt för att brygga kunskapsgapet inom detta underforskade och viktiga område.

Describing how water flows in flat landscapes is generally difficult as the main driving force behind surface runoff is elevation differences. In an experiment designed to delineate the uncertainty in catchment areas created in software for geographical information systems (GIS), a flow algorithm that distributes the flow from one point to all of the neighbours with lower elevation was used. By analysing the values for the catchment areas created by this algorithm the uncertainty could be assessed. The main objective is therefore to investigate whether flow direction algorithms can be used to delineate uncertainty in catchment areas or not. The results acquired in this project consisted of area sizes for the different catchment areas connected to each wetland, as well as the distribution of values within these areas. The values signifies the percentage of each cell within an area that contributes to the drainage point. By relating the dispersion of values for certain thresholds to the size of the area, the main conclusion is that areas of small size are more affected by uncertainty.  Finally, some further studies within this area has been suggested. For example, to evaluate differences in runoff in different kinds of terrain, with different data resolutions or to correlate it to the effect of slope. In conclusion this project supplies an entrance to a new method of evaluating uncertainty in a field that surely can be broadened and repeated for greater accuracy. / Hur vatten flödar i flacka landskap är oftast svårt att avgöra då det huvudsakligen är höjdskillnader som driver vattenflödet längsmed, eller strax under, ytan. Projektet består av ett experiment för att utröna osäkerheten i flödesriktningar och avrinningsområdets gränser. I olika program för geografiska informationssystem (GIS) användes en flödesalgoritm som fördelar flödet från en punkt till alla omkringliggande punkter med lägre höjd. Genom att analysera värdena för de avrinningsområden som skapades av denna algoritm kunde osäkerheten avgöras. Den huvudsakliga frågan blir således huruvida flödesalgoritmer går att använda till att beskriva osäkerhet i flacka avrinningsområden. Resultaten som erhölls utav undersökningen bestod av storleksangivelser för de olika avrinningsområdena kopplade till varje våtmark, samt fördelningen av värden inom dessa områden. Värdena angav hur stor procentandel av varje cell inom området som bidrog till områdets utloppspunkt. Genom att relatera spridningen av värden över vissa gränsvärden mot områdets storlek kunde slutsatsen dras att det generellt är de små områdena som påverkas av osäkerhet. Vidare studier utanför detta projekts ramar har föreslagits; att exempelvis undersöka skillnader i avrinning i olika typer av terräng, med olika upplösning på data eller undersöka sluttningens inverkan. Sammanfattningsvis erbjuder denna uppsats en början till en ny metod att undersöka osäkerhet i ett område som självklart kan breddas och upprepas för större säkerhet.

We know that it is difficult to forecast the future, and the same applies to project management. There are a lot of occurrences that are both predictable and not possible throughout the course of a project. The management of uncertainty is a management method that helps to forecast and adjust to future occurrences. In this context, frameworks and tools have been created to help project managers genuinely understand a project's potential.  The study was conducted as a case study at Rimaster Development in Söderhamn and aimed at discovering sources of uncertainty within their project development that affect project performance. The study is built on both quantitative and qualitative data gathering from a workshop, survey, meetings, and interviews from ten different projects of Rimaster. The study had five respondents who contributed with two projects, each of which they had been a part of previously, one classified as uncertain and one as more certain.  The data were analyzed with the statistics tool SPSS, where variables were computed based on the empirical findings in the uncertainty survey. The result was then presented through uncertainty attribute matrices to identify how each project performed in relation to customer satisfaction as well as time plan and budget. Here, dependent variables were tested, such as if the uncertainty score (the higher value, the more uncertain is the project) influenced project performance. From the data, two categories of projects could be developed: Higher performing projects and lower performing projects. To this, significant analysis of the performance groups was performed to find parameters that were significantly different between the categories. To capture more data to the thesis, each project was then evaluated through an individual project analysis which consisted of analyzing the data from the survey more closely for each project. The findings from this were then supported with qualitative interviews.  The findings in the study suggest that there is a relationship between project uncertainty and lower-performing projects in relationship to time plan and budget. Further, sixteen uncertainty parameters showed to have a significant value in the comparison between higher and lower performing projects. Based upon the data and the analysis of the study, managerial recommendations have been provided to Rimaster on tools and development processes that may assist the organization's uncertainty management and increase their project performance. / Det är allmänt känt att det är omöjligt att tydligt förutsäga framtiden och detsamma gäller projektledning. Det finns många händelser som är både oförutsägbara och riskfyllda under ett projektets gång, där osäkerhetshanteringen är en hanteringsmetod som hjälper till att prognostisera och anpassa sig till framtida händelser. Tidigare forskning inom osäkerhetshantering har utvecklat ramar och verktyg för att hjälpa projektledare att verkligen förstå ett projekts potential.  Studien genomfördes som en fallstudie vid Rimaster Development i Söderhamn och syftade till att upptäcka källor till osäkerhet inom deras utvecklingsavdelning som påverkar projektets prestanda. Studien bygger på både kvantitativ och kvalitativ datainsamling från en workshop, enkätundersökning, möten och intervjuer från tio olika projekt från Rimaster. Studien enkätundersökning hade fem svarande som bidrog med två projekt som de tidigare hade varit en del av, ett klassificerat som osäkert och ett som mer säkert.  Data erhållen from enkäten analyserades med statistikverktyget SPSS där variabler beräknades baserat på empiriska resultat i osäkerhetsundersökningen. Resultatet presenterades sedan genom osäkerhetsattributmatriser för att identifiera hur varje projekt presterade i förhållande till kundnöjdhet samt tidsplan och budget. Här testades beroende variabler som om den osäkerhetspoängen varde projekt erhöll (ju högre värde, desto mer osäkert är projektet) hade en effekt på projektets prestanda. Från analysen kunde två kategorier av projekt utvecklas: projekt med högre prestanda och projekt med lägre prestanda. Utöver detta genomfördes en signifikansanalys av prestationsgrupperna för att hitta parametrar som var signifikanta olika mellan kategorierna. För att samla ytterliga data till avhandlingen utvärderades varje projekt genom en individuell projektanalys som bestod av att analysera data från undersökningen närmare för varje projekt. Resultaten från detta styrktes sedan med kvalitativa intervjuer.  Resultaten i studien antyder att det finns ett samband mellan projektosäkerhet och projekt med lägre resultat i förhållande till tidsplan och budget. Vidare visade sig sexton osäkerhetsparametrar ha ett signifikant värde i jämförelsen mellan projekt med högre och lägre resultat. Baserat på analyseringen av den data studien samlat in så har rekommendationer överlämnats till Rimaster om verktyg och utvecklingsprocesser som kan hjälpa organisationens osäkerhetshantering och därmed öka deras projektprestanda.

When underground openings are constructed, groundwater inflow can occur, which might lead to ground settlements, namely in clay. In these types of construction projects, it is beneficial to be able to quantify risks related to these settlements. A framework developed by Sundell et al. (2019, Risk Analysis, Vol. 39, 105-124) deals with this, in which one part is a statistical settlement model. However, since their model only considers primary compression, a model that accounts for secondary compression (or creep) is necessary to better represent real conditions.In this thesis, an adaptation of Sundell’s et al. (2019) model that includes creep settlement was developed and applied on a focus area of the tunnel project Stockholm Bypass. First, distributions of parameters were created based on data from the project and complementary data from literature. Thereafter, a stochastic model based on an existing creep model was coupled with the Monte Carlo method.A cell where 8 m groundwater drawdown had previously been measured was simulated with the stochastic model. Results from this show wide settlement distribution. Moreover, a scenario with a sudden groundwater drawdown of 6 m was simulated over the entire focus area. Results from the scenario show larger settlements over a larger influence area when creep effects were included compared with simulations without creep effects.The proposed model was also verified against two other creep settlement models. The verification indicates an overestimation in initial settlements, but an underestimation of the excess pore pressure. The proposed model long-term settlement results were within 0.1 m of the compared models. A sensitivity analysis shows that different size of distributions of the permeable parameters and the creep parameters used in the model had low impact on settlement distribution in the presented model. / Undermarksanläggningar kan orsaka grundvattendränering, vilket kan leda till marksättningar. I dessa projekt är det fördelaktigt att kunna kvantifiera riskerna för dessa marksättningar. Ett ramverk utvecklat av Sundell et al. (2019, Risk Analysis, Vol. 39, 105-124) behandlar detta, och inbegriper bland annat en statistisk sättningsmodell. Eftersom modellen endast beaktar primärkonsolidering av jorden, är en modell som även behandlar sekundärkonsolidering (krypning) nödvändig för att bättre representera verkliga förhållanden.I denna uppsats utvecklades och tillämpades en anpassning av Sundells et al. (2019) modell till att inkludera krypsättningar på ett fokusområde i tunnelprojektet Förbifart Stockholm. Först skapades fördelningar av parametrar baserade på data från projektet samt kompletterande data från litteratur. Därefter byggdes en stokastisk modell baserat på en existerande krypmodell kopplat med Monte Carlo-metoden.Med den stokastiska modellen simulerades en punkt där 8 m grundvattensänkning hade skett. Resultatet från denna simulering visar att den beräknade sättningen är varierande. Därutöver simulerades hela fokusområdet för ett scenario med en konstant grundvattensänkning på 6 meter. Resultatet visar större sättningar över ett större påverkansområde när krypeffekter inkluderas jämfört med när de inte gjorde det.Den föreslagna modellen verifierades också mot två andra krypsättningsmodeller. Verifieringen antyder på en överskattning i de initiala sättningarna, men en underskattning av porövertrycket. Den föreslagna modellens långsiktiga sättningar låg inom 0,1 m jämfört med de andra modellernas sättningar. Genom en sensitivitetsanalys erhölls att storleken på variationskoefficienten hos permeabilitetsparametrar samt krypparametrar använda i modellen inte hade någon större påverkan på fördelningen av sättningar i den presenterade modellen.

Ett sätt att efterberäkna statiska GNSS-observationer är att använda webbaserade beräkningstjänster. Fördelen med att använda webbaserade beräkningstjänster är att det inte krävs någon avancerad kunskap om GNSS- mätning för att bestämma en position. I Sverige finns SWEPOS Beräkningstjänst, som använder sig av de permanenta referensstationerna i SWEPOS-nätverket för att utföra efterberäkning. Andra exempel på webbaserade beräkningstjänster är AUSPOS, Online User Positioning Service (OPUS), Trimble CenterPoint RTX Post Processing Service (TrimbleRTX) och Canadian Spatial Reference System Precise Point Positioning (CSRS-PPP). Dessa tjänster kan användas på platser utan geodetisk infrastruktur. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur den relativa osäkerheten mellan närliggande punkter skiljer sig vid koordinatbestämning med de fem just nämnda tjänsterna.  Fem kontrollpunkter valdes i ett redan etablerat stomnät runt Högskolan i Gävle. Kontrollpunkterna mättes i tre sessioner och varje session varade i fyra timmar. Från varje observationsfil skapades fyra nya observationsfiler som hade en, två, tre respektive fyra timmars observationstid. Filerna, totalt 60, skickades till beräkningstjänsterna när efterberäknade bandata var tillgängliga. För att jämföra de olika tjänsterna beräknades standardosäkerhet, medelavvikelse samt RMS-värdet.  Resultatet visade att AUSPOS, CSRS-PPP, TrimbleRTX och SWEPOS presterar ungefär lika bra. Med fyra timmars observationstid hade dessa tjänster ett RMS för de relativa koordinatskillnaderna i plan runt 5–7 mm och i höjd 9–15 mm. OPUS presterade dock betydligt sämre än de andra tjänsterna. OPUS hade vid fyra timmars observationstid ett RMS-värde runt 16 mm och i höjd 27 mm.  Resultaten visar även att längre observationstider förbättrar den relativa osäkerheten, men efter en viss observationstid förbättras inte osäkerheten.För AUSPOS och CSRS-PPP sker detta vid tre timmars observationstid medan för SWEPOS börjar RMS-värdet stabiliseras vid två timmar. TrimbleRTX presterar bra redan vid korta observationstider men förbättras något vid längre observationstider. OPUS visade en tydlig förbättring vid längre observationstider. / One way to post process static GNSS-observations is to use a web-based post processing service. One advantage of using web-based services is that no advanced knowledge of GNSS is needed to determine the position. In Sweden, SWEPOS Post Processing Service is available, which uses the permanent reference stations in the SWEPOS network. Other examples of web-based post processing services are AUSPOS, Online User Positioning Service (OPUS), Trimble CenterPoint RTX Post Processing Service (Trimble RTX) and Canadian Spatial Reference System Precise Point Positioning (CSRS-PPP). The services can be used in areas without geodetic infrastructure. The purpose of this thesis is to evaluate how the relative uncertainty differs over short distances when determining the position using web-based post processing services.  Five control points were chosen from an already established control network around the campus of University of Gävle. The control points were measured in three sessions using GNSS static measurement. Each session lasted four hours. The resulting observation file was divided based on observation time into 1, 2, 3 and 4 hours long files. The files, 60 in total, were sent to the five post processing services when the final post processed precise orbits became available. In order to compare the results of the different services the standard uncertainty, mean deviation and RMS were calculated.  The results indicate that AUSPOS, CSRS-PPP, TrimbleRTX and SWEPOS performs at approximately the same level. With four hours observation time, the services result in a horizontal RMS around 5-7 mm and a vertical RMS around 9-15 mm for the relative coordinate differences. However, the OPUS performance is considerably worse compared to the other services. With four hours observation time OPUS delivers a horizontal RMS around 16 mm and a vertical RMS around 27 mm.  The results further indicate that longer observation time improves the relative uncertainty, but this tends to stabilise after a few hours of observation. AUSPOS and CSRS-PPP stabilises after three hours and SWEPOS stabilises after two hours. TrimbleRTX performs well with short observation time but shows a small improvement with longer observation times. OPUS showed clear improvement with longer observation times.

Inledning Traditionell årlig budgetering har länge varit ett välanvänt och pålitligt styrmedel inom verksamhetsstyrning. Under de senaste fem åren har marknadsklimatet förändrats med ökade omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer som konsekvens av krig och inflation. Förändringar gällande förutsättningarna på elmarknaden har också påverkat företagen inom elbranschen. Under flera decennier har kritik framförts i tidigare forskning mot den traditionella budgeteringen när det gäller dess lämplighet i osäkra föränderliga miljöer. Kritiken blir åter aktuell då det kan krävas kompletteringar av alternativa styrverktyg för att lyckas navigera verksamheten i osäkra marknadsmiljöer. Även de alternativa styrmedlen har sina utmaningar när det kommer till att framgångsrikt implementera och komplettera den traditionella budgeteringen. Det finns även förespråkare som hävdar att den traditionella budgeteringen helt bör ersättas med mer flexibla och dynamiska styrmedel. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur de senaste fem årens ökade osäkerhetsfaktorer har påverkat budgeteringens roll inom verksamhetsstyrningen. Specifikt hur företag som verkar på elmarknaden har anpassat eller kompletterat budgeteringen med flexibla styrverktyg. Metod Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod. Datainsamlingen har genomförts med en internetbaserad enkät. Företagen inom elbranschen har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Studien har genomförts med en deduktiv ansats. Resultat och slutsats Företagen inom elbranschen har under de senaste fem åren i hög grad påverkats av ökade osäkerhetsfaktorer. Planering av verksamheten har försvårats och behovet av riskanalyser har ökat.Trots detta är den traditionella budgeteringen fortsatt av väsentlig vikt i styrmixen då majoriteten inte har gjort eller planerar att göra förändringar i sitt sätt att arbeta med traditionell budgetering.Övergivning av styrmedlet är inte enväldigt relaterat till dess brister, utan organisatoriska hinderkan vara överordnade vid eventuell implementering av nya styrmedel. Av de mest omtalade alternativa styrmedlen föredras de som kompletterar en av den traditionella budgeteringens främsta svagheter, att den snabbt blir inaktuell. / Introduction Traditional budgeting has long been a reliable and frequently used management control tool. War and inflation have caused a rise in external uncertainties resulting in the market climate changing over the last five years. Changes surrounding the electricity market have also impacted companies within the industry. Over several decades critique has been presented against the traditional budgeting regarding its suitability in uncertain and changing environments. Critique has been rekindled since companies now require alternative tools to be able to navigate their organisations in uncertain market environments. Even the alternative tools have their challenges regarding successful implementation and their ability to complement the traditional budgeting.There are also advocates who argue that more flexible and dynamic tools should replace traditional budgeting altogether. Aim The aim of our study is to investigate how the external uncertainties over the last five years have impacted the role of budgeting within management control. Specifically, how companies who operate in the electricity industry have adjusted or complemented budgeting with flexible tools. Method Our study has been carried out using a quantitative survey method. The data has been collected using an online survey. Companies within the electricity industry have been randomly selected to participate. This study has been completed using a deductive approach. Results and conclusion Companies within the electricity industry have been largely impacted by external uncertainties over the last five years. The planning of organisations has become more difficult and the need for risk analysis has increased. Budgeting has, despite increased difficulties, continued to be of substantial importance regarding control tools since the majority of the companies have not made,or plan to make, any changes in their ways of using traditional budgeting. We have found that abandonment of the traditional budgeting is not strictly related to its shortcomings, but instead the organisational obstacles may be the deciding factor in the possible implementation of new control tools. Amongst the most discussed alternative control tools are the ones that complement the biggest weakness of traditional budgeting, that it quickly becomes outdated, preferred.

Att kunna simulera en AOD-process (Argon, OxygenandDecarburization) är i dagsläget möjligt med hjälp av en programvara. En sådan programvara används till utbildning och forskning för utveckling av rostfritt stål.   Kobolde & Partners AB är ett företag som äger en sådan programvara. I detta projekt byggs programmet ut för att ge användare möjlighet att simulera en AOD-process med osäkerhet i mätdata. Genom detta kan forskare få ökad förståelse hur processens mätresultat skiljer sig med osäkerhet i mätdata. / : Being able to simulate an AOD process (Argon, Oxygen andDecarburization) is possible nowadays with help of software. This kind ofsoftware is used for education andresearch for development of stainless steel.   Kobolde & Partners AB is a company that owns this kind of software. This project will further develop this software to enable users to simulate an AOD process with uncertainty in measurement. This allows scientist to get more knowledge how a process measurement results

Avhandlingen undersöker ett centralt steg inom vetenskapliga praktiker: hur laboratorieprov översätts till data som anses giltiga och användbara av forskargemenskapen. Baserat på ett multilokalt fältarbete bestående av observationer och intervjuer i laboratorier för genetisk forskning, visas i avhandlingen hur laboratoriepersonalens yrkesskicklighet, samt normer och ideal om vetenskaplig forskning, formade deras praktiker av att producera giltiga data. Eftersom maskiner var väsentliga i forskningen undersöker avhandlingen också de former av agens som människor och maskiner ansågs bidra med till produktionen av giltiga data; giltighet tolkades som reproducerbarhet av forskarna. Med hjälp av representationsbegreppet och Latours begrepp om inskriptioner och immutable mobiles analyserar avhandlingen arbetet med att förvandla laboratorieprov till giltiga data som en tvåstegsprocess. Proven omvandlades först till rådata som sedan tolkades till data. Personalens huvudsakliga ansträngningar fokuserade i det första steget på att uppnå säkra resultat genom att bekämpa osäkerhet i material och metoder. I det andra steget var det viktigaste att eliminera subjektivitet och att göra objektiva tolkningar av rådatan. Laboratoriepersonalens yrkesskicklighet och användning av maskiner var viktiga verktyg för att eliminiera osäkerhet och subjektivitet. Säkra och objektiva resultat, dvs giltiga data, förväntades uppnås med hjälp av maskiner. Med användning av bl a Barad’s begrepp agential realism analyserar avhandlingen de olika förståelser av människor och maskiner som formade forskarnas praktiker och möjliggjorde skapandet av giltiga data. / This dissertation explores a central step in scientific practices: how samples are turned into data that is considered valid and useful by the research community. Based on multi-sited fieldwork, with observations and interviews at laboratories involved in genetic research, the study focuses on how the laboratory staff’s professional skill, norms, and ideals of scientific research formed their practices of making valid data. As machines were essential for this research, the study also investigates the forms of agency that humans and machines were seen as contributing to the making of valid data; validity being interpreted as reproducibility by the scientists involved. Drawing upon notions of representations as well as Latour’s concepts of inscriptions and immutable mobiles, the study analyzes the practices of transforming samples into valid data as a two-step process. The samples were first turned into raw data, which was subsequently interpreted as data. During the first step, the staff’s central concern was to battle uncertainty in materials and procedures and establish certainty of results, whereas in the second step it was of vital importance to eliminate subjectivity and make objective interpretations of the raw data. Central tools for eliminating uncertainty and subjectivity were the laboratory staff’s professional skill and the use of machines. Certainty and objectivity of results, i.e. valid data, were expected to occur with the help of machines. Drawing upon e.g. Barad’s framework of agential realism, the study analyzes the various understandings of notions of humanness and machineness which shaped scientists’ practices and made the creation of valid data possible.