Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Holmen Paper Braviken använder sig av ett så kallat preliminärt utlastningsdatum i sin planeringsprocess av produktion och transport. Det preliminära utlastningsdatumet bestäms i dagsläget endast utifrån det datum som kunden önskar att få sin order levererad samt transporttid till kunden. Eftersom det preliminära utlastningsdatumet i dagsläget bestäms utan att ta hänsyn till produktionen eller kundorderns egenskaper kan det i vissa fall leda till att kundordrar blir försenade eller produceras i förtid. Effekterna av detta blir ökade kostnader för förseningar samt lagring. Studien syftar till att förbättra planeringsprocessen genom att ta fram en metod för att beräkna ett preliminärt utlastningsdatum som minimerar lagrings- och förseningskostnader. Syftet besvarades genom analys av insamlade data från historiska data, intervjuer samt litteraturstudier. Utifrån Holmens nuvarande planeringsprocess bör Holmen inkludera en tidsmarginal på två dagar i beräkningen av preliminära utlastningsdatum. Tidsmarginalen beräknas genom att först beräkna en säkerhetstid utifrån den önskade servicenivån. Därefter beräknas kostnaderna för olika tidsmarginaler inom den beräknade säkerhetstiden. Avslutningsvis väljs den tidsmarginal som genererar lägst kostnad ut. Utifrån studien rekommenderas Holmen Paper Braviken att se  över sin planeringsprocess och överväga om det är lönsamt att ändra på processen utifrån ett kostnadsperspektiv. För att förbättra leveransprecision och minimera kostnader kopplade till förseningar och kapitalbindning, bör Holmen själva föreslå ett leveransdatum till kund utifrån ett preliminärt utlastningsdatum som beräknas med avseende på kapacitetsbegränsningar och resurser. Holmen bör även se över att eventuellt kombinera lager- och kundorderstyrd produktion. Genom att applicera de föreslagna åtgärderna kan precisionen öka, antal dagar i lager och förseningskostnader minska och på så sätt kan processerna effektiviseras ur ett kostnadsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

Detta är en kvalitativ studie som grundas i ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Syftet med denna studie är att analysera hur arbetssätt har förändrats och hur medarbetare inom banksektorn ser på digitaliseringens påverkan på kundernas förtroende samt hur risk och osäkerhet spelar in som en faktor i detta. Vi undersökte hur medarbetare på Nordea ser på digitaliseringen och dess påverkan på arbetssätt och gentemot kunderna. Tidigare forskning har fokuserat på en direkt koppling mellan bank och kundförtroende, men vi valde att rikta studien mot medarbetarna och deras syn på det. Insamlad data från medarbetarna har visat att digitaliseringen till stor del är ett effektivt hjälpmedel både för medarbetare och kund. Brister kommer alltid att finnas i tjänster, men med hjälp av intern och extern feedback kan det åtgärdas snabbt och effektivt, men kan medföra en viss osäkerhet till en början. Risk och osäkerhet är effekter av digitaliseringen och har betydelse för ökningen och minskningen av förtroende. Den här studien kan förhoppningsvis fungera som underlag för fortsatt forskninginom digitaliseringens påverkan på banksektorn. / This is a qualitative study that has its foundation in a social constructionist view. The purpose of this study is to analyze how work procedures have changed and how employees observe and perceive the influence of digitalization on customers’ trust and how risk and uncertainty play a role in it as a factor. We studied how employees at Nordea observe and perceive digitalization and its influence on work procedures and the effect on customers. Prior research has focused more on a direct affiliation between banks and customer trust, but we chose to focus our study on the employees at Nordea and their opinion of it. The gathered data from the employees at the bank has shown that digitalization to a great extent is an effective tool for both employees and customers. Flaws in services are always going to occur, but with the help of feedback from internal and external sources these flaws can be fixed quickly and effectively, but may at the same time cause uncertainty, especially at the beginning of a change. Risk and uncertainty are effects of digitalization and therefore have a significant meaning for the rise and fall of trust. This study can hopefully work as a foundation for future research regarding a similar topic.

Det förefaller tillfredsställande att minska sin osäkerhet. Med tanke på hur generell osäkerhet är som psykologiskt fenomen och hur viktig känslan av tillfredsställelse är som grund för beteende förtjänar sambandet att utredas närmare. Det finns idag ingen tydlig kvantifiering av psykologisk osäkerhet och huruvida grad av minskad osäkerhet predicerar tillfredsställelse är oklart. I denna studie undersöktes sambandet genom ett datoriserat experiment, där deltagarna skattade sin osäkerhet på olika ords betydelser och sedan skattade sin överraskning och tillfredsställelse när de fått veta rätt svar. Experimentet genomfördes på 18 deltagare rekryterade via annonser på universitetet och relaterade hemsidor. I direkt motsats till hypotesen visade resultaten att ju högre den initiala osäkerheten var, desto lägre blev tillfredsställelsen av att eliminera den. Sambandet förklaras av att prestation hade stor betydelse för tillfredsställelse där rätta svar ledde till högre tillfredsställelse och felaktiga svar ledde till lägre tillfredsställelse. Osäkerhet hade inte någon effekt på tillfredsställelse när effekten av prestation kontrollerades för.  Deltagarna besvarade även ett personlighetstest som visade att grad av Neuroticism var relaterat till ett starkare negativt samband mellan tillfredsställelse och lösande av osäkerhet, kontrollerat för prestation. Våra resultat tyder på att upplevda krav på prestation kan överskugga tillfredsställelsen vid lösande av osäkerhet. Effekten av prestation på tillfredsställelse i relation till osäkerhet är inte tidigare utförligt undersökt och mer forskning kan ge ny information om inställningen till inlärning. / It appears satisfying to decrease ones uncertainty. Considering how general uncertainty is as a psychological phenomenon, and how important the sense of satisfaction is as a basis for behavior, this connection deserves to be further examined. As of today, there is no clear quantification of psychological uncertainty, and whether degree of decreased uncertainty predicts satisfaction is unclear. In this study, this connection was examined through a computerized experiment where participants estimated their uncertainty on the meaning of different words and then estimated their surprise and satisfaction when receiving the correct answer. The experiment was performed on 18 participants recruited with posters on campus and related internet sites. Contrary to the hypothesis, the results showed that the higher the initial uncertainty, the lower the satisfaction was when eliminating it. The connection is explained by the impact of performance on satisfaction, where correct answers lead to higher satisfaction and incorrect answers lead to lower satisfaction. Uncertainty had no effect on satisfaction when the effect of performance was accounted for. The participants also answered a personality questionnaire which showed that higher degrees of Neuroticism was related to a stronger negative connection between satisfaction and the resolution of uncertainty, when performance was accounted for. Our results suggest that perceived performance demands may overshadow the satisfaction received when resolving uncertainty. The effect of performance on satisfaction in relation to uncertainty has not been extensively examined and further studies may provide new information about the attitude towards learning.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en av flera delar som ingår i begreppet hälsa. Den sexuella hälsan är komplex och kan påverkas exempelvis av sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandlingar. Sexuell hälsa ses som en del av individens identitet och genom sitt arbete med personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att främja hälsa och därför bör även den sexuella hälsan prioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 14 artiklar, artiklarna kvalitets granskades och analyserades enligt Friberg. Resultat: Efter granskning av artiklarna hittades tre kategorier och sex subkategorier. Dessa var “sjuksköterskans upplevda osäkerhet” med subkategorier “tidigare erfarenheter och kunskapsbrist” och “attityder”. Nästa kategori var “patientrelationen påverkade arbetet” med subkategorier “patientens identitet” och “den etablerade relationen”. Sista kategorin “organisationen hade en inverkan” med subkategorier “arbetsmiljön” och “bristande rutiner”. Slutsatser: Sjuksköterskan känner osäkerhet kring arbetet med sexuell hälsa. Utbildning och kunskapsbrist var faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete. Andra faktorer som påverkade var patientens kön och ålder. Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt men att de ansåg det oklart vems ansvarsområde det var. / Background: Sexual health is one of several parts that are included in the concept of health. Sexual health is complex and can be affected, for example, by medical conditions and drug treatments. Sexual health is seen as part of the individual's identity and through her work with person-centered care, the nurse is responsible for promoting health and therefore sexual health should also be prioritized.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of working with the patient's sexual health.Method: Literature overview with qualitative design and inductive approach. The results included 14 articles, the quality articles were reviewed and analyzed according to Friberg.Result: After reviewing the articles, three categories and six subcategories were found. These were "the nurse's perceived insecurities" with subcategories "previous experiences and lack of knowledge" and "attitudes". The next category was “patient relationship affected work” with subcategories “patient identity” and “established relationship”. The last category “the organization had an impact” with the subcategories “work environment” and “lack of routines”.Conclusions: The nurse feels insecure about the work with sexual health. Education and lack of knowledge were factors that influenced the nurse's work. Other factors that affected were the patient's gender and age. The nurses considered that sexual health was important, but that they considered it unclear whose area of ​​responsibility it was.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka arbetstagares upplevelser av organisatorisk osäkerhet, procedural rättvisa och organisationsidentitet vid en potentiell organisationsförändring. Den potentiella organisationsförändringen skulle innebära en separering av ett affärsområde från resterande koncernen. Studien baserades på en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Datainsamling bestod av semistrukturerade intervjuer med sju anställda från det affärsområde som eventuellt skulle beröras av organisationsförändringen. Det insamlade materialet analyserades genom en deduktiv tematisk analys med utgångspunkt i fyra förutbestämda teman; organisatorisk osäkerhet, procedural rättvisa, emotionell organisationsidentitet och kognitiv organisationsidentitet. Respondenterna uppvisade olika uppfattningar av organisatorisk osäkerhet utifrån olika upplevelser av aspekter relaterade till procedural rättvisa som informationstillgång, inflytande i beslutsprocessen samt möjligheter att uttrycka tankar och känslor avseende förändringsprocessen. Respondenterna gav vidare ambivalenta uttryck för organisatorisk stolthet, anseende samt engagemang gällande deras emotionella organisationsidentitet. De gav uttryck för en tydlig identifikation med organisationen men däremot en mer ambivalent assimilering och inkorporering med/av organisationen gällande deras kognitiva organisationsidentitet. / The aim of the present study was to examine employees’ perceptions of organizational uncertainty, procedural justice and organizational identity in the event of a potential organizational change. The potential organizational change would result in a separation of a business area from the remaining company. The study was based on a qualitative method with a deductive approach. The data collection consisted of semi-structured interviews with seven employees from the business area who might be affected by the organizational change. The collected material was analyzed through a deductive thematic analysis based on four predetermined themes; organizational uncertainty, procedural justice, emotional organizational identity and cognitive organizational identity. The respondents expressed different perceptions of organizational uncertainty based on different experiences of aspects related to procedural justice such as information access, influence in the decision-making process and opportunities to express thoughts and feelings about the change process. The respondents also expressed ambivalent expressions of organizational pride, esteem and affective commitment regarded their emotional organizational identity. They expressed a distinct identification with the organization but a more ambivalent assimilation and incorporation with the organization regarding their cognitive organizational identity.

Datum: 2021-06-02 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Nieminen Marcel (98/04/12) Saeed Allan (97/07/17) Sarhang Daniel (97/10/05) Titel: Psykiskt avstånd - En kvalitativ studie om det psykiska avståndets påverkan på Generation Y och Generation Z när de handlar online. Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord: Psykiskt avstånd, e-handel, konsumentförtroende, osäkerhet och engagemang Frågeställning: Hur påverkar psykiskt avstånd Generation Y och Generation Z när de handlar online? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur psykiskt avstånd påverkar svenska konsumenter i olika åldersgrupper. Detta för att skapa en djupare förståelse för psykiskt avstånd på individnivå och generationsskillnader i köpbeteende. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Det empiriska materialet samlats in genom sex fokusgruppsintervjuer som representerade Generation Y och Generation Z. Respondenterna, som var totalt 22, valdes utifrån ett målstyrt urval. Med hjälp av studiens analysmodell, empiri och teoretiska ramverk har slutsatser kunnat dras för att besvara forskningsfrågan. Slutsats: Svenska konsumenter påverkas av psykiskt avstånd när de handlar online i olika utsträckning; identiskt, liknande eller avvikande, beroende på vilken generation de tillhör. Det psykiska avståndet påverkar både Generation Y och Generation Z på ett identiskt sätt i form av att det minskar deras konsumentförtroende i lika stor grad. Generationerna påverkades på ett liknande sätt av psykiskt avstånd eftersom båda upplever en osäkerhet när de handlar online. Däremot, upplever Generation Z en högre nivå av osäkerhet jämfört med Generation Y. Vidare, påverkar psykiskt avstånd generationernas engagemang på avvikande sätt eftersom det endast har en inverkan på Generation Y:s vilja att handla online. / Date: 2021-06-02 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Nieminen Marcel (98/04/12) Saeed Allan (97/07/17) Sarhang Daniel (97/10/05) Title: Psychic distance - A qualitative study of the impact of psychic distance on Generation Y and Generation Z when shopping online Tutor: Johan Grinbergs Keywords: Psychic distance, e-commerce, consumer confidence, uncertainty, and commitment. Research questions: How does psychic distances affect Generation Y and Generation Z when they are shopping online? Purpose: The purpose of this study is to investigate how psychic distance affects Swedish consumers in different age groups. This is to develop a deeper understanding of psychic distance at the individual level and generational differences in buying behavior. Method: The study is based on a qualitative research method with an abductive research approach. The empirical material has been collected with the help of six focus group interviews that represented Generation Y and Generation Z. The respondents, who were a total of 22, were selected based on a goal-directed sample. With the help of the study´s analysis model, empirical data, and theoretical framework, conclusions have been drawn to answer the research question. Conclusion: Swedish consumers are affected by psychic distance when they shop online to various degrees; identical, similar, or deviant, depending on the generation they belong to. The psychic distance affects both Generation Y and Generation Z in an identical way in terms of reducing their consumer confidence to the same extent. The generations are affected in a similar way by psychic distance because both experience uncertainty when shopping online. However, Generation Z experiences a higher level of uncertainty compared to Generation Y. Furthermore, psychic distance affects the generations' commitment in a deviant way as it only has an impact on Generation Y´s desire to shop online.

Bakgrund. En stor och viktig del av den palliativa vården är kommunikation med patienter och dess närstående. Sjuksköterskan finns närvarande runt patienten och dennes familj genom alla vårdinstanser och kan få frågor av olika karaktär i alla möjliga situationer. Svåra samtal kan exempelvis vara existentiella eller prognosrelaterade samt handla om döden. Vård i livets slut sker i varierande utsträckning inom de flesta vårdinstanser. Samtal om och kring döden kan vara känsligt för samtliga deltagare då det berör vår existens på djupet. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av svåra samtal med patienter och närstående inom palliativ vård. Litteraturöversikt var den metod som ansågs bäst svara på syftet genom att undersöka kunskapsläget inom området. Då studien undersöker upplevelser valdes endast kvalitativa artiklar till översikten. Innehållsanalys av resultaten användes för att undersöka likheter och skillnader mellan artiklarna med syftet att belysa sjuksköterskornas upplevelser. En förförståelse kring erfarenhetens påverkan fanns med genom hela studiens gång. Patricia Benners teori Från Novis till Expert ansågs därför lämplig som den teoretiska referensramen. Materialet analyserades även förutsättningslöst för att inte värdefullt material skulle missas. Resultaten visade att sjuksköterskornas förhållningssätt påverkade i hög grad den relation som skapas till patient och närstående och som följaktligen har stor påverkan på upplevelsen av samtalen. Sjuksköterskornas förhållningssätt inom palliativ vård passade väl in på teorin kring personcentrerad vård. Hur sjuksköterskorna berördes av samtalen påverkades i hög grad av tidigare erfarenhet, vilket var den viktigaste faktorn för att sjuksköterskorna skulle uppleva trygghet med att hålla svåra samtal. Osäkerhet lyftes som det största hindret för att en vårdrelation och således svåra men meningsfulla samtal skulle kunna uppstå. Slutsatsen av studien är att ett personcentrerad förhållningssätt behövs för att skapa en vårdande relation mellan sjuksköterska och patient. Äkta närvaro upplevdes viktigare än att ha alla svar. Erfarenhet var det som gav sjuksköterskorna störst trygghet i de svåra situationerna. Med tanke på hur viktigt samtalen är för att bland annat lindra existentiellt lidande är det av största vikt för utbildning och arbetsgivare att förbereda sjuksköterskestudenter respektive nyanställda för att minska osäkerheten i möjligaste mån. Stöd och utbildning för alla som möter patienter med svår sjukdom både inom specialiserad och allmän palliativ vård är av vikt. / Abstract. An important part of palliative care is communication with patients and their families. The nurse is close to the patient and their family wherever healthcare is provided and can receive different types of questions in any situation. Difficult conversations maycontainspiritual distress or concerns related to prognosis and death. End of life care is conducted in varyingextentwithin most places where care is provided. Discussions about death and dying can affect all members participating in the conversation on a deeper level. The aim of the study was to illustrate nurses experiences of difficult conversations with patients and their families in palliative care. The chosen method for the study was a literature review, as it was considered the best way to examine the current knowledge within the area. Since the focus of the study was on experiences, onlyarticles based on a qualitative approachwere included in the review. Content analysis of the results wasused to discover similarities and differences betweenthe articlesto highlight nursesexperiences. The authors had a preunderstanding that work experience would influence the nurses’ experiences and perceptions of difficult conversations. Patricia Benner's theory, From Novice to Expert, was therefore seen as an appropriate theoretical framework for the study. The material was also analyzedwith an open mind with the aim of minimizing the risk of leaving out othervaluable information. The results revealedthat the nurses approach highly affectedthe relationship with the patients and their families and further affected the experience of difficult conversations. The approach used by the nurses in palliative care correspondswell with the theory of person-centered care. How the nurses were affected by the conversations, was highly influenced by previous experience. Previous experience was the main factor enabling the nurses in feeling secure and comfortable enough to take part in difficult conversations. Insecurity was the most common barrier against creating caring relationships and dealing with difficult conversations. The conclusion of this study is that a person-centered care approach is needed to create a caring relationship between nurse and patient. A genuine presence was seen as more important than having all the answers. Previous experience gave most confidence in difficult situations. Considering how important conversations can be to alleviate spiritual distress as well asother difficult issues, it is of great importance for nursing education and employers to be aware of situations affecting nurses. Better preparationby educationand workplaceintroduction is vital forreducing uncertainty. Support and an education for all personnel working with patients in any form of palliative care is of importance.

Background. Effort estimation is today a crucial part of software development planning. However, much of the earlier research has been focused on the general conditions of effort estimation. Little to no effort has been spent on solution verification (SV) of the projects. It is not surprising considering that SV becomes more relevant, the larger the project. To improve effort estimation, it is key to consider the uncertainties from the assumptions and conditions it relies on. Objectives. The main objective of this study is to identify differences and similarities between general effort estimation and effort estimation in SV in order to find potential improvements to software project planning of large projects. More specifically, this thesis aims to identify what and how activities and factors affect effort uncertainty and what theory and methods can be applied to increase the accuracy of effort estimation in SV. Methods. An exploratory case study was conducted to reach the objectives. It was designed accordingly to the triangulation method and consisted of unstructured interviews, a questionnaire, and archival research. The analysis followed a four steps procedure. First, it aimed to identify each SV activity’s contribution to effort and effort uncertainty. Secondly, identify and analyze which and how factors impact the identified activities. Third, investigate the factors that impact effort uncertainty. Fourth and last, an analysis of how the factors and sources of uncertainty could be used to improve software project planning. Results. The result shows that the activities could be divided into two different groups, based on their difference in contribution to effort and effort uncertainty. The two activities showing a higher uncertainty than effort were trouble report handling&amp; troubleshooting, which is by far the most uncertainty-causing, and fault correction lead-time. The fault-related factors were both collectively and non-collectively found to be the most uncertainty-causing. Furthermore, it showed that the type of product and what type of objective the employee has influenced the cause of uncertainty. Conclusions. The SV process shifts from a proactive and structured way to a more reactive and unstructured way of working with the project life cycle. Moreover, size is not a cause of uncertainty of effort, but the differences in products create different causes. It was concluded that to most effectively address inaccuracy in effort estimation, one should address the activities that constitute a minority in effort but the majority of uncertainty. The most straightforward approach to increase the performance of effort estimation in SV would be to evaluate the inclusion of fault prediction and fault correction. Consequently, the implementation of uncertainty identification and prevention methods such as the six Ws framework and the bottom-up/top-down effort estimation practices. / Bakgrund. Ansträngningsuppskattning är idag en viktig del av planeringen avmjukvaruutveckling. Mycket av den tidigare forskningen har fokuserat på demgenerella förhållandena av ansträngningsuppskattning. Lite till ingen energi har lagts på lösningverifiering av projekten. Det är inte förvånande med tanke på lösningsverifiering (LV) blir mer relevant, desto större projekt. För att förbättra ansträngninguppskattningen så är det viktigt att ta hänsyn till dem osäkerheter som härstammar från dem antaganden och förhållanden som den vilar på. Syfte. Huvudmålet av studien är att identifiera likheter och skillnader mellan den generella teorin om ansträngninguppskattning gentemot ansträngninguppskattning inom LV i avsikt att identifiera potentiella förbättringar av mjukvaruutvecklings planering för större projekt. Mer specifikt, åsyftade studien till att identifiera vilka och hur aktiviteter och faktorer påverkar ansträngnings osäkerheter, samt vilken redan existerande teori och modeller som skulle kunna appliceras för att öka noggrannheten i ansträngninguppskattningen av lösningverifieringen. Metod. En utforskande fallstudie genomfördes för att uppfylla målen. Den designades i enlighet med trianguleringsmetoden och bestod av ostrukturerade intervjuer, ett frågeformulär, samt en arkivstudie. Analysen följde en procedur på fyra steg. Det första steget hade i avsikt att identifiera varje aktivitets, i LV proccessen, tillförande av ansträngning och osäkerhet. Det andra steget avsåg att identifiera och analysera vilka och hur faktorer påverkade dem identifierade aktiviteterna. Det tredje steget åsyftade att undersöka dem faktorer som påverkar ansträngningsosäkerheten. Och slutligen, det fjärde steget avsåg att analysera hur dem identifierade faktorerna och källorna till osäkerhet kan användas för att förbättra mjukvaruprojekts planering. Resultat. Resultatet visar att aktiviteterna kunde kategoriseras i två olika grupper baserat på differensen mellan ansträngningen och den relaterade osäkerheten. Dem två aktiviteter som visade en högre osäkerhet än ansträngning var felrapports hantering &amp; felsökning, som visade sig orsaka mest osäkerhet, samt ledtid till följd av felkorrigering. De felrelaterade faktorerna var både självständigt och kollektivt dem som skapar mest osäkerhetsgrundande. Samtidigt visade det sig att typ av produkt och vilken typ av arbete influerade grunden till osäkerhet. Slutsatser. LV proccesen skiftar med projekt livscykeln, från en proaktiv och strukturerad process, till en mer reaktiv och ostrukturerad process. Storlek är inte en grund för osäkerhet av ansträngning, däremot skapar skillnader mellan produkterna olika osäkerhetsgrunder. För att på ett så effektivt sätt som möjligt adressera felaktigheter i ansträngningsuppskattningarna, bör fokus lika på dem aktiviteter som utgör en minoritet av ansträngning och samtidigt utgör en majoritet i osäkerhet. Den mest självklara tillvägagångssättet för att öka prestandan av anstängningsuppskatningarna av LV är att evaluera införandet av fel deterktering och fel korrektion i modelen. Följaktligen, att implementera osäkerhetsidentifications och förhindrande metoder, till exempel "the six Ws framework" och "bottom-up/top-down" ansträningningsuppskattnings metoderna.

Bakgrund: Valet av strategi kan vara en avgörande faktor för att ett företag ska kunna anpassa sig efter en föränderlig miljö. Eftersom dagens affärsmiljö är dynamisk och snabbt förändras behöver företagen ständigt inrätta sig efter dessa. Det som ger upphov till att ageranden är nödvändiga när marknaden förändras är osäkerhet som kan leda till ekonomiska svårigheter. Strategi och strategisk planering är betydelsefullt för att ett företag ska nå sina mål. Däremot kan uppfattningen av vad som är strategiskt variera. Stora företag och SME tenderar att skilja sig åt eftersom SME är mindre formella i både strategi och strategisk planering. Med bakgrund av detta saknas forskning beträffande förändringar under osäkerhet i samband med strategi men även beträffande hur SME agerar för att överleva under osäkerhet. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag i känsliga branscher anpassar sin strategi under osäkra förhållanden och förklara dess påverkan på företagen. Ur detta kommer även eventuella likheter och skillnader identifieras i hur SMEs och stora företag agerar under osäkerhet. Metod: Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där forskningsansatsen är abduktiv. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt genomfördes tio intervjuer vid nio olika företag som sedan låg till grund för den empiriska analysen. Fortsatt genomfördes en analys med utgångspunkt i vad som beskrevs i den empiriska analysen och jämfördes med den teoretiska referensramen för att finna eventuella likheter och skillnader. Slutsats: Studiens resultat visar att företag hanterar strategi under osäkra förhållanden genom att anpassa förhållningssätt utefter sin grundstrategi. Detta görs främst genom att företagen anpassar sig efter efterfrågan på marknaden. Fortsatt återfinns skillnader i hur stora företag och SME hanterar strategi. De stora företagen tenderar att vara mer formella och tillämpa strategisk planering för strategiska krisåtgärder medan SME endast arbetar med förebyggande åtgärder. / Background: The preferred strategy can be a decisive factor when it comes to a company’s ability to adapt to a changing environment. Taking into account that today’s business environment is dynamic and rapidly changing, companies are more or less obligated to adjust to this. The cause of this action regarding the change on the market is the uncertainty which can result in financial difficulties. Strategy and strategic planning is significant with regard to the company’s ability to achieve its goals. However, the perception of what is strategic can vary. Big companies and SME tend to differ since SME are less formal, both when it comes to strategy but also to strategic planning. With this said, there is a lack of research regarding changes during uncertain situations in connection with strategy, but also how SME act in order to survive the uncertainty. Purpose: The aim of this study is to create an understanding regarding companies within sensitive industries and how they adapt their strategy during times of uncertain conditions, but also explain its impact on them. Furthermore, to be able to refer back to the purpose, differences and similarities will be presented in relation to how SME and big companies are acting at the time of uncertainty. Method: The study is based on a qualitative approach where the research approach is abductive. In order to be able to achieve the empirical material, semi-structured interviews have been highly necessary. In total, ten interviews were conducted of which nine were companies. These interviews then formed the basis of the empirical analysis, which were then compared to the theoretical frame of reference for further analysis to examine possible similarities and differences. Conclusions: The result of this thesis shows that companies manage their strategy under uncertain conditions by adapting approaches according to their overall strategy. This is mainly done by adaptation to the market demand. Furthermore, differences between SME and big companies are presented regarding the management of strategy. The large companies tend to be more formal and apply strategic planning for strategic crisis measures, while SMEs only work with preventive measures.