Dagens moderna konflikter tenderar att utmana den traditionella synen på krig och föranleder att militära organisationer behöver utveckla ett flexibelt förhållningssätt för att hantera den osäkerhet som genomsyrar den moderna operationsmiljön. I syfte att kunna hantera den osäkerhet som det framtida slagfältet därmed medför har Försvarsmakten inkorporerat militärteoretikern Meir Finkels flexibilitetsteori i den doktrin som utgör grunden för planering och genomförande av operationer. Det är emellertid en teori som är utarbetad för att besvara frågan hur arméstridskrafter ska hantera osäkerhetsproblematiken på slagfältet. Huruvida teorin även är applicerbar i den kontext som de svenska sjöstridskrafterna verkar i är därför inte en given utgångspunkt. Med utgångspunkt i det beskrivna problemet och Finkels flexibilitetsteori redogör denna teorikonsumerande och delvis teoriutvecklande enfallsstudie för hur flexibilitet förstås vid ledning av de svenska sjöstridskrafterna. Uppsatsen har i det avseendet haft som ambition att utveckla den teoretiska utgångspunkten för hur en specifik stridskraft med dess karakteristiska förutsättningar förstår det krigsvetenskapliga begreppet flexibilitet. Resultatet av undersökningen påvisar att Finkels flexibilitetsteori till stor del kan anses vara tillämplig i den marina kontexten, men att det även finns centrala element i teorin som inte till fullo är förenliga med sjöstridskrafternas verklighet. Dessa aspekter bildar därigenom en grundplatta för en kontextuellt betingad modell som dels adderar en dimension till Finkels flexibilitetsteori och dels påvisar hur flexibilitet förstås utifrån sjöstridskrafternas perspektiv. Modellen visar även att flexibilitetsbegreppet utifrån sjöstridskrafternas synsätt ska förstås som en dynamisk process med flera ingående element. Sålunda måste vissa förutsättningar vara uppfyllda för att de eftersträvansvärda konsekvenserna av ett flexibelt förhållningssätt ska kunna realiseras.

Arbetet har som fokus att undersöka hur spelarens flow påverkas av svårighet som kommer vid presterande osäkerhet. Bakgrunden förklarar arbetets grund vilket är begreppet flow, svårighetsgrad och hur det relaterar till olika typer av osäkerhet. Deltagare fick spela en spelprototyp i tre olika svårighetsgrader där deras mål var att slutföra spelet. De observerades och intervjuades och resultatet är baserat på båda dessa. Resultatet pekade på att om utmaningen är lite större än skickligheten hos spelaren kan den uppnå flow, så länge inte utmaningen är för stor. I det framtida arbetet finns det bland annat funderingar kring hur man säkerställa svårighetsgrad och flow i ett multiplayer-spel med hjälp av matchmaking, samt vad flow, presterande osäkerhet och svårighetsgrad har för effekt på ett narrativ. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

De svenska finansinstituten tar del av värderingsunderlag när det gäller kommersiella fastigheter i samband med kreditgivning. En viss grad av osäkerhet föreligger alltid vid fastighetsvärdering, och så även vid utlåning. Bankerna använder vissa metoder och verktyg för att minska detta. Syftet med studien var att undersöka hur svenska banker hanterar den osäkerhet som uppstår vid värdering av kommersiella fastigheter samt ta reda på vem som påverkas om felaktiga värderingar ligger till grund för kreditgivning till fastighetsbolag där de kommersiella fastigheterna står som säkerhet. I teorin redogörs teoretisk bakgrund för syftet samt övergripande fakta för en djupare förståelse. Kapitlet innehåller en sammanfattning av olika värderingsmetoder, värdebegrepp samt hur osäkerheter kan uppstå i samband med fastighetsvärdering. Vår undersökning består av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem stycken personer som arbetar och har lång erfarenhet inom banksektorn. Respondenterna har noga valts ut med tanke på deras erfarenhet inom värdering, osäkerhet och kreditgivning rörande den svenska kommersiella fastighetsmarknaden. Respondenterna representerar olika banker och är alla verksamma i Värmlands län. Resultatet visar att bankerna har olika verktyg för att förebygga att utlåningen blir för stor. Exempelvis att minska osäkerheten genom en kombination av flera värderingsmetoder och en lägre andel utlåning av marknadsvärdet. Slutsatsen vi kan konstatera är sammanfattningsvis att de som påverkas om felaktiga värderingar på kommersiella fastigheter ligger till grund för kreditgivning till fastighetsföretag i slutändan är företagen, och inte bankerna. / The Swedish banks takes part in valuation data when it comes to commercial properties in connection with lending money. There's always some uncertainty when it comes to real estate valuation, and therefore also with lending. The banks use some methods and tools to decrease this uncertainty. The purpose of the study was to investigate how the banks in Sweden handle the uncertainty that arises when valuing commercial properties and to find out who is affected if incorrect valuations are the basis for lending money to real estate companies where the commercial properties stand as collateral. The theory describes the theoretical background for the purpose and some overall fact for a deeper understanding. The chapter contains a summary of different valuation methods, value concepts and how uncertainty may appear in conjunctions with real estate valuation.   Our study consists of a qualitative method where we have interviewed five people who work and have extensive experience within the banking sector. Our respondents have been carefully selected considering their knowledge in valuation, uncertainty and lending money regarding  the Swedish commercial real estate market. Our respondents represent different banks and are all active in Värmlands county. The result shows that the banks have different tools to prevent the lending from being unrealistic. For example, reducing uncertainty through a combination of several valuation methods and a lower proportion of lending compared to the market value. In conclusion we can say that those who are affected if incorrect valuations of commercial properties are the basis for lending money to real estate companies are ultimately the companies, and not the banks.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan möta patienter i livets slutskede samt deras anhöriga i olika vårdsammanhang inom sjukvården. Upplevelsen av dessa möten varierar beroende på sjuksköterskans förvärvade erfarenhet som sjuksköterska, personlighet, livserfarenhet och stöd från omgivningen. Nyexaminerade sjuksköterskor saknar den erfarenhet som gör att hon/han kan se sina reaktioner och handlingar i ett större perspektiv. Ofta upplevs den första tiden som sjuksköterska som tuff och utmanande. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva nyligen examinerade sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter i livets slutskede och deras närstående. Metod: Intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Mötet och Växa med uppgiften. Sammanfattningsvis var sjuksköterskornas upplevelser varierande beroende på situationen och den egna förmågan att hantera situationen. Sjuksköterskorna upplevde en osäkerhet som blev mindre i och med ökad erfarenhet. Även stöd från mer erfarna kollegor var av avgörande betydelse för hur sjuksköterskorna upplevde mötet. Slutsatser: Det är av stor betydelse vilket stöd den nyexaminerade sjuksköterskan får och resultatet indikerar att stödet till nyexaminerade sjuksköterskor behöver förbättras och förstärkas inom sjukvården. / Background: A nurse can meet dying patients and their relatives in many different health care contexts within the health care system. The experience of these meetings depends on the nurse’s acquired experience as a nurse, the personality, life experience and support from family and friends. Newly graduated nurses do not have the experience needed to see his/her reactions and actions in an extended perspective. The experience during the first period as a nurse is often seen as tough and challenging. Aim: The aim of this study is to describe newly graduated nurses’ experiences of meeting patients at the end of life, and their relatives. Method: Interview study with a qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; The meeting and The growing with the task. The nurses experiences depended on the nurses own ability to handle the situation. The nurses experienced an uncertainty that was reduced with more experience. Support from more experienced colleagues was of critical significance for how the nurses experienced the meeting. Conclusions: The support newly graduated nurses obtain is very important, and the result indicates that support to newly graduated nurses within the health care system, needs to improve.

Den exogena chocken Covid-19 har påverkat konsumtionsbeteendet vilket givit upphov till en ökad e-handel. Det har resulterat i konsekvenser vad gäller företags användning av influencer marketing och konsumenters osäkerhet vid online handel. Syftet med följande uppsats är därför att undersöka hur Covid-19 har påverkat företags sätt att använda sig av influencer marketing. Rapportens ändamål är även att undersöka hur företag inom modebranschen arbetar med strategin för att minska konsumenters osäkerhet vid köp online. En kvalitativ metod genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från olika agenturer. Resultatet visade hur Covid-19 har utmanat företagens användning av influencer marketing till följd av det förändrade konsumtionsbeteendet som gjort att företag har uppmärksammat värdet i att finnas på de digitala kanalerna. Det framkom även att influencer marketing, genom dess trovärdiga och genuina innehåll kan reducera den upplevda osäkerheten konsumenter känner vid digitala köp.

UAV/LiDAR-system har utvecklats snabbt under de senaste åren. De har blivit kompaktare och kan generera en hög punkttäthet med låg mätosäkerhet. Samtidigt har prisnivåerna sjunkit, vilket medfört att ett UAV/LiDAR-system nu kan införskaffas för några hundra tusen kronor. Det finns även mer avancerade UAV/LiDAR-system för ett par miljoner kronor.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader som finns i kvalitet mellan två UAV/LiDAR-system i olika prisklasser. Framför allt kommer osäkerheter vid skapande av digitala terrängmodeller att studeras. De system som ingår i studien är drönaren DJI Matrice 300 RTK med LiDAR-sensorn DJI Zenmuse L1, och drönaren Microdrones md4-3000 kombinerad med LiDAR-modulen RIEGL miniVUX-1DL (mdLiDAR3000DL).  Undersökningen utfördes på en grustäkt i Rörberg utanför Gävle. En fri stationsetablering gjordes för att kunna mäta in stöd- och kontrollpunkter samt fem kontrollprofiler i terrängen. En flygning per drönare genomfördes över området. De erhållna punktmolnen bearbetades och jämfördes sedan mot kontrollpunkterna i höjdled. Även mängden brus i punktmolnen studerades. Därefter skapades digitala terrängmodeller som jämfördes mot kontrollprofilerna enligt metoden i SIS-TS 21144:2016.  Innan georeferering mot stödpunkter fanns det relativt stora skillnader mellan respektive punktmoln gällande avvikelsen i höjd. För DJI-punktmolnet blev till exempel medelavvikelsen 49 mm, medan mdLiDAR3000DL genererade en medelavvikelse på –21 mm. Efter brusreducering och inpassning av punktmolnen blev resultaten mer lika. Till exempel hade de två systemens punktmoln 13 mm i både standardavvikelse och RMS. Även de uppskattade brusmängderna var relativt lika. Den enda märkbara skillnaden var att mdLiDAR3000DL gav fler låga punkter procentuellt sett. Kontrollen av respektive DTM gav också ett jämnt resultat. DJI-systemets DTM hade en variationsvidd på 43 mm, medelavvikelsen 0 mm och standardavvikelsen 11 mm. MdLiDAR3000DL:s DTM hade 42 mm i variationsvidd, 0 mm i medelavvikelse och 8 mm i standardavvikelse.  Slutsatsen som kan dras är att det främst finns skillnader i osäkerhet innan någon databearbetning har genomförts. När punktmolnen brusreduceras och georefereras jämnas resultaten ut. Hanteringen av punktmoln har följaktligen en avgörande betydelse för osäkerheten i slutändan. Båda UAV/LiDAR- systemen kan därmed generera högkvalitativa slutprodukter. / UAV/LiDAR systems have developed rapidly in recent years. They are now more compact and can generate high point density with low uncertainty. The price level has also decreased, which entails that UAV/LiDAR systems are nowadays available for a few hundred thousand SEK. At the same time, more advanced UAV/LiDAR systems exist that cost a couple of million SEK.  The aim of this study is to investigate quality differences between two UAV/LiDAR systems in different price ranges. The focus will be on studying uncertainties when creating digital terrain models. The systems in question are the drone DJI Matrice 300 RTK with LiDAR sensor DJI Zenmuse L1, and the drone Microdrones md4-3000 combined with LiDAR sensor RIEGL miniVUX-1DL (mdLiDAR3000DL).  The study was made in a gravel pit in Rörberg outside of Gävle. A free station was set up to be able to measure ground control points (GCPs), check points, and five profiles in the terrain. One flight per drone was conducted over the area. The obtained point clouds were processed and later compared to the check points with respect to height deviations. Also, the noise level in the point clouds were studied. Digital terrain models were created and compared to the profiles according to the method in SIS-TS 21144:2016.  Before georeferencing against GCPs, there were relatively large differences between each point cloud in the height component. The DJI point cloud had for instance a mean deviation of 49 mm, while mdLiDAR3000DL generated a mean deviation of –21 mm. After noise reduction and fitting of the point clouds, the results were more even. For example, the two points clouds resulted in 13 mm in both standard deviation and RMS. Also, the estimated noise levels were rather similar. The only noticeable difference was that mdLiDAR3000DL generated a larger percentage of low points. The check of each DTM also resulted in similar results. The DTM of the DJI system reached a range of 43 mm, a mean deviation of 0 mm, and a standard deviation of 11 mm. The DTM of mdLiDAR3000DL obtained a 42 mm range, 0 mm mean deviation, and 8 mm standard deviation.  Mainly, there are differences in uncertainty before any data processing is carried out. When the point clouds are noise reduced and georeferenced, the results even out to a large extent. The handling of point clouds thus has decisive importance for the final uncertainty. Thus, both UAV/LiDAR systems can generate high-quality products.

Bakgrund   Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var tionde fertil kvinna i världen. Endometrios innebär att celler från livmoderslemhinnan återfinns utanför livmodern. Vanliga symtom på endometrios är smärta i nedre delen av buken, svår mensvärk, smärta vid samlag och infertilitet. Att bli diagnostiserad med endometrios är en lång process. Genomsnittsåldern för att bli diagnostiserad med endometrios i Sverige är 37 år trots att sjukdomen för de flesta kvinnor uppkommer i tonåren. Endometrios kan inte botas utan behandlingen går ut på att lindra smärta och öka fertiliteten. Syfte  Syftet var att belysa kvinnors upplevelser om hur det är att leva med endometrios innan och efter diagnos. Metod  En integrativ icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 18 vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ, kvantitativ och mixad metodansats. Inhämtningen av artiklarna gjordes genom databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskas med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering.   Resultat Resultatet redovisades i två delar, dessa var Upplevelsen av att leva med endometrios innan diagnos och Upplevelsen av att leva med endometrios efter diagnos. I del ett redovisades resultatet med huvudkategorin Brist på kunskap, med tillhörande underrubriker. I del två redovisades resultatet med huvudkategorierna Brist på kunskap och Negativ psykisk och fysisk påverkan, även dessa hade tillhörande underrubriker.    Slutsats Det finns en stor okunskap om endometrios, både i sjukvården och i samhället. Till följd av detta upplever kvinnor att de får inadekvat vård och att diagnosfördröjningen och normaliseringen skapar mycket lidande. Diskrepansen är stor mellan kunskapsläget om endometrios och sjukvårdens faktiska kunskap. Rådande kunskap och forskning om endometrios bör implementeras i vårdutbildningar och användas i större utsträckning i sjukvården. / Background Endometriosis is a chronic disease that affects a tenth of fertile women worldwide. Endometriosis means that cells from the endometrium are found outside the uterus. Common symptoms are pain in the lower abdomen, severe menstrual pain, pain during intercourse and infertility. Getting diagnosed with endometriosis is a long process. The average age for being diagnosed with endometriosis in Sweden is 37 years old, despite that the disease for most women appears in their teens. There is no cure, however the treatment consists of relieving pain and increasing fertility.  Aim The aim was to shed light on women's experiences of what it is like to live with endometriosis before and after diagnosis. Method An integrative non-systematic literature review that was based on 18 original scientific articles with both qualitative, quantitative and mixed method studies. The articles were collected through the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The articles went through Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification.  Results The results were presented in two parts, The experience of living with endometriosis before diagnosis and The experience of living with endometriosis after diagnosis. In part one, the results were presented in the main category Lack of knowledge, with associated subcategories. In part two, the results were presented in the main categories Lack of knowledge and Negative psychological and physical impact, with associated subheadings. Conclusions There is a great lack of knowledge about endometriosis, both in healthcare and in society. As a result, women feel that they receive inadequate care and that the delay in diagnosis and the normalization creates a lot of suffering. The discrepancy between the state of knowledge about endometriosis and the actual knowledge of the healthcare system is vast. Current knowledge and research on endometriosis should be implemented in nursing education and used to a greater extent in healthcare.

Denna studie kretsar kring utmaningarna med att planera för ett transporteffektivt samhälle som beslutad policy för att hantera klimatförändringarna. Studien belyser hur problemformuleringar kring osäkerheter påverkar planeringen för transporteffektivitet med särskilt fokus på samspelet mellan offentliga aktörer som ansvarar för transportplaneringen. Genom en fallstudie av transportplanering på nationell nivå som här utgörs av Trafikverket, regional nivå i Västra Götalandsregionen och kommunal nivå i Göteborgs Stad visar studien hur synen på osäkerheter samt synergier på olika områden påverkar möjligheten till planering för transporteffektivitet. WPR bidrar till att belysa olika typer av problemformuleringar som påverkar åtgärdsval på olika nivåer inom transportplaneringen. Det visar bland annat att olika problemformuleringar som påverkas av de olika nivåernas ansvar och mandat ligger till grund för olika syn på osäkerhet som i sin tur påverkar motiveringen och planeringen för transporteffektiva åtgärder. Centrala utmaningar i planeringen för ett transporteffektivt samhälle är samspel mellan nationell, regional och kommunal nivå, ett prognosstyrt arbetssätt som förbiser osäkerheter, prioritering av samhällsekonomisk lönsamhet över miljö- och klimatmål samt att rådande bilnorm premierar tekniska lösningar över transporteffektivitet för att möta klimatutmaningarna.  Studien föreslår att det krävs ökat samspel gällande problemformuleringar kring osäkerheter mellan aktörer för att hantera dessa utmaningar. Slutsatserna är att framgångsrik planering för transporteffektivitet kräver gemensam definition, mål och arbetssätt som förstärker samspelet, samt en strategi som främjar synergieffekter som tar hänsyn till osäkerheter och till de unika behoven och begränsningarna för specifika sammanhang och aktörer på respektive nivå.

Granbarkborre är en betydande ekonomisk skadegörare i svensk skog men den är också en art som skapar död ved av försvagade granar. Sommaren 2019 var granbarkborrarna ovanligt många och orsakade stor skada för skogsbruket. I den här etnografiska studien, baserad i Stockholm och närområdet, undersöks hur granbarkborreangreppen sommaren 2019 dels kan förstås som en process av skapande av en sammanhängande värld, dels en möjlighet att i sprickorna hitta öppningar för att driva politik. Med utgångspunkt i att hur problemet med granbarkborre formuleras är viktigt för vilka åtgärder som föreslås undersöks vad vi kan vi lära oss om skogsindustri, natur och biodiversitet.  Att skyddade områden förstås som en orsak till granbarkborreangrepp och att klimatförändringar, älgar och andra varelser är en del av att göra det moderna skogsbruket oförutsägbart framkommer som viktiga resultat. Genom att visa hur den döda vedentillsammans med granbarkborren kontrolleras på vissa platser, visas hur olika kunskapsproduktioner träder fram, något som också underlättas av att mycket runt granbarkborrens livscykel är osäkert. Därför möjliggörs tolkning av naturen istället för konkreta orsakssamband. Uppsatsen är ett bidrag till antropologin om miljöförändringar.

Bakgrund: Misstanke om angina är vanligt förekommande, och utreds ofta med kranskärlsröntgen. Det är visserligen känns att dessa patienter lider av oro, ovisshet och försämrad livskvalitet men kunskap behövs om varför patienter blir besvikna över ett normalt undersökningsfynd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser hos patienter som uttrycker en besvikelse över att kranskärlsröntgen visar normala kärl eller inte förklarar patientens symtom samt beskriva vad känslan av besvikelse grundar sig i. Metod: En empirisk studie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes med patienter med misstänkt angina. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Deltagarna uttryckte en besvikelse över att inte få veta vad deras besvär beror på och över att kranskärlsröntgen inte visade på något som behövde och kunde åtgärdas, vilket hade kunnat bidra till förbättrat välbefinnande och en förbättrad fysisk förmåga. Deltagarna beskrev en förlust och saknad över att inte kunna leva det aktiva liv som de gjort tidigare, vilket tolkas ligga till grund för de förväntningar och reaktioner som deltagarna uttrycker. Upplevda begränsningar, oro och ovisshet leder till psykisk lidande, i form av frustration, nedstämdhet, uppgivenhet, och en känsla av hopplöshet. Detta leder till förväntningar på att få svar och hopp om åtgärd. Slutsats: Sjukvården kanske inte alltid kan minska patienternas grad av begränsningar, men genom relevant och anpassad information, kan vi ge patienterna rimliga förväntningar och till viss del kanske minska graden av besvikelse. Genom tydliga besked, stöd, och uppföljning kan vi förhoppningsvis minska patienternas psykiska lidande och känsla av ovisshet. / Background: Suspicion of angina are common, and often investigated with coronary angiography. Although it´s known that these patients suffer from anxiety, uncertainty and impaired QoL, knowledge is needed as to why patients are disappointed with normal examination findings. Aim: The aim of this study was to describe experiences in patients who express disappointment over the fact that coronary angiography shows normal vessels or don´t explain the patient's symptoms, and to describe what the feeling of disappointment is based on. Method: An empirical study with descriptive design and qualitative approach. Seven semi-structured interviews were conducted with patients with suspected angina. Data have been analyzed with qualitative content analysis. Main results: The participants expressed disappointment of not knowing what causes their problems and that coronary angiography did not reveal something that needed or could be fixed, which could have contributed to improved well-being and improved physical ability. The participants described a loss of not being able to live the active life that they´ve been used to, which interpreted to be the cause of their expressed expectations and reactions. Their experienced limitations, anxiety and uncertainty lead to mental suffering, frustration, depression, despair, and a feeling of hopelessness. This leads to expectations of getting answers and hope of treatment. Conclusion: Healthcare may not always be able to reduce patients' degree of limitation, but through relevant and customized information, we can give patients reasonable expectations and to some extent perhaps reduce the degree of disappointment. Through clear messages, support, and follow-up, we can hopefully reduce patients' mental suffering and feelings of uncertainty.