Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur entreprenörer förhåller sig till den osäkerhet som råder när beslut tas angående implementering av ny teknologi.   Metod: Då studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har semistrukturerade djupintervjuer använts som kvalitativ metod.   Resultat & slutsats: Osäkerheten avseende ny teknik bland entreprenörerna är i det närmaste obefintlig tack vare att kostnaden för implementering av ny teknik är låg, det är lätt för entreprenörer att skaffa sig grundläggande kunskaper om ny teknik och nyttan av ny teknik är lätt att mäta. Dessa aspekter i kombination med entreprenörernas goda teknologiska beredskap bidrar till att beslutsfattande avseende ny teknik i större utsträckning sker under optimism än osäkerhet. De faktorer som påverkar beslutet att implementera en ny specifik teknologi (i denna studie digital marknadsföring), det vill säga den teknologiska acceptansen, är kunder, konkurrenter, långsiktig nytta, mätbarhet, resurser samt praktisk användbarhet.   Examensarbetets bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar studien till litteraturen genom att upprätta ett ramverk som skildrar vilka faktorer som har inverkan på entreprenörens upplevda optimism avseende ny teknologi. Studien visar att låg finansiell kostnad, kunskap och kompetens, befintlig kundbas samt mätbarhet av ROI är faktorer som förebygger osäkerhet. Vidare skildrar ramverket hur förebyggande av osäkerhet i sin tur skapar en optimistisk inställning till beslutsfattande avseende implementering av ny teknologi i form av digital marknadsföring, där framförallt mätbarheten bidrar till att beslutsfattandet sker på rationell basis och besluten i stor utsträckning drivs av faktorer kopplade till tidigare forskning inom teknologisk acceptans. Ur ett praktiskt perspektiv påvisas att digital marknadsföring kan bedrivas framgångsrikt till en låg finansiell kostnad trots avsaknad av tidigare erfarenhet eller utbildning hos entreprenören. Osäkerhet avseende implementering av digital marknadsföring kan förebyggas med hjälp av insamling av information och nätverkande.     Förslag till fortsatt forskning: I studien identifieras aspekter som förebygger entreprenöriell osäkerhet och ett förslag till framtida forskning är att använda sig av de faktorer som visat sig förebygga osäkerhet och testa dem på en annan digital teknologi för att kunna se huruvida resultatet hade skiljt sig åt. Forskningen indikerar även att att nystartade företag generellt agerar under en större osäkerhet än ett etablerat företag, trots att företagen faller inom kategorin mikroföretag. Det hade därför varit intressant att bygga vidare på studien genom att genomföra en jämförande studie i en större skala för att kunna dra slutsatser på huruvida nyetablerade mikroföretag skiljer sig från mikroföretag som varit verksamma under längre tid för att testa de indikationer som studien påvisat. / Aim: To increase understanding of how entrepreneurs relate to the uncertainty that prevails when deciding on the implementation of new technology.   Method: Semi-structured in-depth interviews.   Result & Conclusions: The uncertainty regarding new technology among the entrepreneurs is almost non-existent due to the cost of implementing new technology is low, it is easy for entrepreneurs to acquire basic knowledge about how to use new technology, and the benefits of new technology are easy to measure. These aspects, combined with the entrepreneurs' good technological readiness, contribute to the decision-making regarding new technology to occur in greater extent under optimism than uncertainty. The factors that influence the decision to implement new specific technology (in this study digital marketing), i.e. the technological acceptance, are customers, competitors, long-term utility, measurability, resources and practical usability.   Contribution of the thesis: From a theoretical perspective, the study contributes to the literature by establishing a framework that describes what factors have an impact on the contractor's perceived optimism regarding new technology. The study shows that low financial cost, knowledge and competence, existing customer base and measurability are factors that prevent uncertainty. Furthermore, the framework describes how prevention of uncertainty, in turn, creates an optimistic approach to decision-making regarding the implementation of new technology in the form of digital marketing, where, above all, the measurability contributes to the decision-making being made on a rational basis, and where the decisions are largely driven by factors linked to previous research in technological acceptance. From a practical perspective, demonstrating that digital marketing can be conducted successfully at a low financial cost despite the absence of previous experience or training with the contractor. Uncertainty regarding the implementation of digital marketing can be prevented by means of collecting information and networking.   Suggestions for future research: The study identifies aspects that prevent entrepreneurial insecurity, and a proposal for future research is to use the factors that have proven to prevent uncertainty and test them on another digital technology in order to see whether the result had differed. The research also indicates that start-up companies generally act under greater uncertainty than an established company, despite the fact that the companies fall within the category of micro-enterprises. It would therefore have been interesting to build on the study by conducting a comparative study on a larger scale in order to draw conclusions as to whether newly established micro-companies differ from micro-companies that have been active for a long time in order to test the indications that the study showed.

Background: Mental illness is a growing problem in society, which means that pediatric nurses in neonatal departments meet parents with mental illness more and more often. The pediatric nurse should respond to all children and families in a respectful, empathetic and careful manner, as well as be able to identify the child's and family's resources and needs. Purpose: To describe the pediatric nurses' experience of responding to parents with mental illnesses in neonatal departments. Method: Qualitative design with inductive approach. Data was collected through four semi-structured focus group discussions, with 18 pediatric nurses. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis. Result: The analysis resulted in three categories; experience of inadequacy, experience of insecurity and experiences whit good structure and increased knowledge. Frustration and uncertainty were prominent in the discussions and were mainly due to lack of knowledge or lack of cooperation between instances. Anxiety and fear were felt to have a negative impact on the responding between nurses and parents. Feelings of security appeared in good structures and higher levels of knowledge. Conclusion: By raising awareness of pediatric nurses' thoughts and feelings of responding to parents with mental illness, a development and improvement can be made with regard to knowledge and working methods in the field. Education, tutorial and better interdisciplinary co-operation create security, which has a positive impact on the respond and furthermore, the role of the parents strengthens, which ultimately will be beneficial for the child and its development. Keywords: Focus group, Lack of knowledge, Mental illness, Qualitative study, Uncertainty. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället, vilket medför att barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar träffar föräldrar med psykisk sjukdom allt oftare. Barnsjuksköterskan ska bemöta alla barn och familjer på ett respektfullt, empatiskt och omsorgsfullt sätt, samt kunna identifiera barnets och familjers resurser och behov. Syfte: Att beskriva barnsjuksköterskors upplevelse av att bemöta föräldrar med psykiska sjukdomar på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in genom fyra semistrukturerade fokusgruppsdiskussioner, med 18 barnsjuksköterskor. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; upplevelse av otillräcklighet, upplevelse av otrygghet och upplevelser vid god struktur och ökad kunskap. Frustration och osäkerhet var framträdande i diskussionerna och uppkom främst på grund av kunskapsbrist eller bristande samarbete mellan instanser. Oro och rädsla upplevdes påverkade bemötandet negativt. Trygghetskänslor infann sig vid goda strukturer och högre kunskapsnivå. Slutsats: Genom att öka medvetenheten om barnsjuksköterskors tankar och känslor av att bemöta föräldrar med psykisk sjukdom, kan en utveckling och förbättring ske avseende kunskap och arbetssätt inom området. Utbildning, handledning och bättre tvärprofessionellt samarbete skapar trygghet vilket påverkar bemötandet positivt och vidare stärker föräldrarnas roll, något som i slutändan blir gynnsamt för barnet och dess utveckling. Nyckelord: Fokusgrupp, Kvalitativ studie, Kunskapsbrist, Osäkerhet, Psykiska ohälsa.

En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet. En kris i en bank kan skapa stora ekonomiska konsekvenser för samhällsekonomin. Bankerna arbetar för att motverka de risker med deras verksamhet genom att kvalitetssäkra krediterna. Vad som utgör risk och osäkerhet är en uppskattning som görs av varje individ då det kan ses som något unikt. Det gör att man ofta agerar på ofullständig information och trots bristen på fullständig information ska parterna ingå ett avtal där framtiden kan vara osäker.Genom att fördjupa oss i kredithanteringsprocessen vill vi undersöka hur bankerna arbetar med risk och osäkerhet genom rådgivning till deras bostadslånskunder. Vi har även haft till syfte att undersöka privatrådgivarens uppfattning och förhållningssätt till kredittagarens skuldsättning. Vi har undersökt hur banken ser på kredithantering genom att granska deras årsredovisningar och fördjupat oss i denna arbetsprocess genom att intervjua en privatrådgivare från respektive utvald bank. Dialogen mellan kreditgivare och kredittagare ger en inblick hur aktörerna arbetar för att vara proaktiva i kredithanteringen inför den osäkerhet som är förknippad med ett bostadslån.Vi kan konstatera från vår empiri och teori att det är svårt att kalkylera och bedöma den risk som är förknippad med ett bostadslån. Den totala risken med skuldsättningen beror på marknadsmekanismer som kan vara svåra att förutse. De inblandade aktörerna gör enbart prognoser vilket betonar att det inte finns någon definitiv säkerhet i parternas relation. Riskhanteringen vid krediter handlar om att försöka skapa en förståelse för potentiella händelser. Rådgivarens förmåga att skapa en förståelse hos kunderna om innebörden med ett bostadslån är av stor vikt.Vi kan konstatera att rådgivarna möter risker och osäkerheter genom att försöka vara proaktiva. Rågivarna agerar proaktivt genom att kalkylera faktiska förhållanden och samtidigt föra ett resonemang för att vara trygga i att kunden uppfattar att omständigheter kan förändras. Rådgivarna vill således möta kunderna genom att försäkra att det finns en förståelse i deras beslut. Proaktiviteten i bemötandet yttrar sig i faktorer så som försäkringar, men också amortering och framför allt buffertsparande. Vi kan konstatera att amortering är en god ekonomisk syn och sunt ur ett risk- eller osäkerhetsperspektiv. Sparande kan användas för att hantera oförutsedda utgifter. Buffertsparandet ger kunden möjligheten att vara flexibel för att inte vara beroende av sin inkomst på kort sikt. / Program: Civilekonomprogrammet

Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ”Hållbar tillväxt”, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet. Detta på grund av bland annat oklara och motstridiga mål, vilket i sin tur kan leda till att ett projekt fallerar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur projektledare inom offentlig sektor hanterar osäkerheten i projekt samt att visa på vilka möjligheter som finns för projektledare att skapa en så effektiv koordination och samverkan som möjligt för att uppnå projektets mål. Metod: Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex projektledare intervjuats. Slutsatser: Studien har visat att många samverkansprojekt i offentlig sektor befinner sig i en interaktionsmiljö med hög vertikal osäkerhet, vilket framför allt har lett till att det krävs en omfattande rapportering till ESF. Detta torde kunna minskas genom att mål och delmål gås igenom av projektledaren och de vertikala intressenterna tillsammans. För att minska den vertikala osäkerheten bör projektledaren och ESF bilda en tidig och öppen dialog för målsättning och underlätta insyn i projektet från ESF:s sida. Något som tydligt har framkommit i denna studie är även projektens stora beroende utav de horisontella aktörerna. Här anser vi att det för projektets framgång och överlevnad är avgörande att skapa en stabil grund från början, både för det ekonomiska resultatet samt för att uppnå projektets mål. För att åstadkomma detta anser vi att skriftliga avtal bör ingås för att undvika att viktiga samarbetspartners drar sig ur. En annan viktig del i att minska den horisontella osäkerheten anser vi vara att skapa ett behov hos de avgörande intressenterna så att de ser projektet som en nödvändig kompletterande resurs till deras verksamhet. Det är också mycket viktigt att projektledaren är medveten om vilka osäkerheter som denne har att hantera i projektet och även hur dessa går att begränsa med hjälp av olika strategier såsom avtal och kooptering. Det har också framkommit att intresseorganisationerna saknar kunskap om projekten, varför en tydlig förankring hos dessa om projektens uppgifter samt intentioner borde ske i större utsträckning. / Background and problem: 40 percent of EU’s total budget goes to an area called “Sustainable development”, which is foremost represented by EU’s regional politic. The regional politic is developed to decrease the economic and social differences between the regions I EU and in that way contribute to a more harmonious development. This is done by local interaction projects between municipalities, authorities and companies. In the public sector though, there is different demands on project owners, project managers and other stakeholders than in the private sector. This is, amongst others, due to diffuse and conflicting goals, which can lead to a total failure for the project. Objective: The objective of this study is to analyze how project managers within the public sector handle the interactional uncertainty in projects and to show the different possibilities that project managers have to create an effective coordination and cooperation to achieve the goal of the project. Method: This study is based on a qualitative research with interviews of six project managers. Conclusions: This study has revealed that many interactional projects in the public sector exists in an interactional environment with a high vertical uncertainty, which foremost has led to an extensive demand on reports to ESF. The vertical uncertainty should be possible to decrease by the project manager and the stakeholders working through the goals together. To further decrease this uncertainty the project manager and ESF should form an early and open dialog for setting goals and to facilitate the transparency of the project for ESF. In this study it has also come to light that the projects have a high horizontal uncertainty. We consider it crucial for the project to create a stable foundation, both for the economical result and for being able to reach the goal of the project. To achieve this, we consider written agreements to be important to avoid key stakeholders from pulling out. Another way of decreasing the horizontal uncertainty is to create a need among the important stakeholders so that they see the project as a necessary complementing resource to their organization. It is also important that the project manager is aware of the different uncertainties that he/she has to maneuver in the project and how these can be limited with different strategies like contracts and cooptation. It has also come to light that the organizations of the stakeholders are lacking knowledge and awareness of the projects, which is why anchoring of the project’s missions and intentions should be carried out in greater extent in these organizations.

The fear of failure is something most people encounter on a daily basis and a common acceptance is; the more at stake, the harder is the process to make the right decision.This study examines how the variable “fear of failure” affects a strategic decision toexpand abroad. The study is based on a qualitative method and four CEOs of internationalized companies have been interviewed. Positivistic and deductive approaches are applied. Among the four companies risks was seen as a necessity fordeveloping the organization, but unnecessary risks were avoided. Finally, the study shows that fear affects internationalization decisions, especially in the form of lossaversion and uncertainty avoidance, where the uncertainty increased as physical and psychological distances increased. / Att rädsla för att misslyckas finns omkring oss är något som de flesta är medvetna om och oftast är det så att ju mer som står på spel, desto svårare blir processen att komma fram till rätt beslut. Studien har undersökt hur variabeln rädsla för att misslyckas påverkar ett strategiskt beslut om att etablera sig utomlands. Uppsatsen är byggd på en kvalitativ metod där fyra internationaliserade företag har studerats genom intervjuer. Vidare utgår studien från ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt tillämpas. Bland de fyra företagen sågs risker som nödvändigt för att utveckla organisationen, men man tog helst inte onödiga risker. Avslutningsvis visar studien att rädsla påverkar internationaliseringsbeslut framförallt i form av förlust- och osäkerhetsaversion, där osäkerheten ökade med ökade fysiska och psykiska avstånd.

Bakgrund: Osäkerhet och risker förekommer ofta i samband med byggprojekt och kan skapa problem för flertalet inblandade parter. Det kan exempelvis innebära en orderförändring i form av flyttad leveranstid. Då det är viktigt att uppfylla kundens behov i form av korrekt leveranstid, kan förseningen innebära att leverantören till byggprojektet måste senarelägga leveransen av sina produkter för att tillfredsställa dessa behov. Detta riktar fokus mot organisationens interna agerande och flexibilitet hos anställda för att hantera riskerna som uppstår. Tillämpning av ekonomisk styrning kan här vara till hjälp för att få anställda att agera i organisationens intresse. Genom att i studien även applicera riskhanteringsteori på företag som levererar till projekt kan osäkerhet uppmärksammans och beskrivas samt svårigheter belysas som skapas mellan berörd personal. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och delvis kartlägga osäkerhet, med avseende på leveranstidpunkt, och hanteringen av denna gällande kundspecifika leveranser hos leverantörsföretag med speciellt fokus på interaktionen mellan olika avdelningar.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metodologisk ansats och vill med hjälp av en komparativ flerfallstudie se hur två olika företag hanterar osäkerheten som uppstår vid kundspecifika leveranser. Intervjuer genomfördes på avdelningar som berörs av tidsrelaterade orderförändringar. Slutsats: Studien kommer fram till att företag som levererar till projekt utsätts för förutsägbar osäkerhet och kan hantera detta på olika sätt beroende på om stort internt fokus ligger på att följa regler eller att uppnå kundnöjdhet. Regleruppfyllelse innebär ett förutbestämt svar på hur osäkerhet ska hanteras, medan kundfokus innebär att resultatstyrning främjas likaså att anställda känner sig motiverade i arbetet. På så sätt interagerar riskhantering och styrningsmetoder tillsammans. Nyckelord: osäkerhet, risk, hantering, ekonomisk styrning, tidsrelaterade orderförändringar, leverans / Background: Uncertainty and risk are often present during construction projects, which can create problems for several parties involved in the process. This could amount to an order change in terms of delivery time. When it is of importance to satisfy the needs of the client concerning correct delivery time, the delay in a construction project can mean that the supplier of the project has to delay its products to achieve customer satisfaction. This draws attention towards the organizations internal behavior and flexibility among its employees to manage the risks that occurs. To make employees act in a way that is in the organizations best interest, management control systems can be used. By applying risk management on companies that deliver to a construction project, uncertainty can be acknowledged and described as well as highlight the difficulties this can create for employees. Aim: The aim of the study is to describe and partly chart uncertainty in regard of delivery time, and the management of it concerning customer specific deliveries with special attention to the interaction between different departments. Methodology: By using a qualitative method the study wants to, with the help of a multiple case study, compare how two companies manage uncertainty that occurs during customer specific deliveries. This was carried out by interviewing departments concerned with time related order changes at both companies. Conclusion: The study concludes that companies delivering to projects are exposed to predictable uncertainty and can handle this by either focus on following established rules or customer satisfaction. Following rules means that there is a predetermined answer on how to handle the uncertainty within the company. Customer satisfaction, on the other hand, means that results control and making the employees feel motivated is in focus. This means that risk management and management control systems are working together to manage uncertainty. Keywords: uncertainty, risk management, management control system, time related order changes, delivery

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

The present study investigated the impact of certain and uncertain socialinformation on pain perception and memory. We hypothesized that theuncertain feedback group would experience higher pain intensity. Further, thatthe uncertain group would remember fewer pictures than the certain group.Participants were 42 undergraduate students from a medium-sized universityin Sweden who received, depending on group assignment, either certain oruncertain feedback about the pain intensity in the upcoming cold-pressor test.Following feedback, the participants performed two categorization tasksduring which they had to indicate whether the picture showed a living thing oran object. During the second task they also had to perform the cold-pressortest. Thirty minutes after the cold-pressor test participants performed asurprise recall test with regard to the pictures presented during thecategorization tasks. The two groups did not differ in self-reported uncertaintyabout their expectation of pain during the cold-pressor test but the uncertainfeedback group expected the cold-pressor test to be more painful than thecertain feedback group. We found no differences between the groups in eitherperception or recall. Finally, recall was impaired for pictures presentedduring the cold-pressor test, independent of group. In sum, our hypotheseswere not supported. Suggestion for future research is to manipulate thefeedback in another way to make it clearer for the participants. / Den aktuella studien utredde betydelsen av osäker och säker socialinformation för smärtintensitet och minne. Studiens hypotes var att den osäkragruppen skulle uppleva högre smärtintensitet och att den osäkra gruppenskulle komma ihåg mindre bilder än den grupp som fick säker information.Deltagarna var 42 studenter på ett medelstort universitet i Sverige, beroendepå vilken grupp de hamnade i fick de antingen osäker eller säker socialinformation om smärtintensiteten på det kommande kallvattentestet. Efter densociala informationen utfördes två kategoriseringsuppgifter där de skulle angeom en bild föreställde något levande eller ett objekt, både före och underkallvattentestet, med ett överraskande minnestest 30 minuter efterkallvattentestet på de bilder som visades under kategoriseringsuppgiften. Detvar ingen skillnad på grupperna i osäkerheten om deras förväntan avkallvattentestet. Däremot förväntade sig den gruppen som fick osäkerinformation att kallvattentestet skulle vara smärtsammare än de som fick densäkra informationen. Vi hittade ingen skillnad mellan grupperna i varkensmärtupplevelsen eller minnet. Till sist, minnet försämrades för bilderna sompresenterades under kallvattentestet, oberoende av vilken grupptillhörighetdeltagarna hade. För att summera så stöddes ingen av våra hypoteser. Förslagför kommande forskning är att manipulera hur den sociala informationen gesför att göra det mer tydligt för deltagarna.

Denna studie har som syfte att få en förståelse för vilka aspekter av stress det finns bland studenter som läser fristående kurs på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings Universitet. Studien undersöker hur studenter upplever stress samt vilken omfattning inre och yttre stressorer påverkar studentens studieliv. Studien tillämpar först en kvalitativ metod som sedan följs av en kvantitativ metod. Studien nyttjar två olika förhållningssätt, inledningsvis är studien induktiv och sedan kompletteras studien deduktivt. Studien består av nio kvalitativa intervjuer där fyra informanter representerar enheterna CSN, Studentbostäder, Studenthälsan samt Studievägledning vid Linköpings Universitet och fem informanter är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studien består även av en enkätundersökning av 72 informanter som är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studiens resultat är uppdelade i en kvalitativ och en kvantitativ del för att sedan analyserats och diskuterats i relation till varandra. I resultatet framgår att det både finns yttre samt inre stressorer som bidrar till att en student som läser fristående kurs upplever stress.