Interagerande osäkerhet är ett viktigt ämne, men ytterst lite forskning har gjorts om dess påverkan på samarbete i interorganisatoriska projekt. Studien fokuserar på frågeställningen på vilka sätt hanteras interagerande osäkerhet i interorganisatoriska projekt. För att kunna besvara på vilka sätt interagerande osäkerhet påverkar samarbete i interorganisatoriska projekt, använde studien ett organisationsperspektiv. Denna studie använder ett deduktivt perspektiv genom att granska litteratur om interagerande osäkerhet, interorganisatoriska projekt och förankring. En fallstudie beträffande hur interagerande osäkerhet kan förebyggas gjordes genom kvalitativ metod. Insamlingen av data bestod av grundliga intervjuer angående teman samarbete, osäkerhet, krishantering och förtroende. Studien drar slutsatsen att interagerande osäkerhet har en påverkan på samarbete och att förebyggande redskap kan reducera den interagerande osäkerheten. Studien bidrar med utveckling och redskap för att hantera interagerande osäkerhet. / Interactional uncertainty is a relevant subject, but very little research has been done about the impacts on cooperation in interorganizational projects. The study focuses on the main question in which ways are interactional uncertainty handled in interorganizational projects. To answer the question an organizational perspective was used to explore in what ways interactional uncertainty affects cooperation within interorganizational projects. This study uses a deductive perspective by examining literature concerning interactional uncertainty, interorganizational project and embeddedness. A case study regarding how interactional uncertainty can be prevented was implemented through a qualitative method. The collection of data consisted of in-depth interviews concerning the themes cooperation, uncertainty, crisis management and trust. This study concludes that interactional uncertainty has an impact on cooperation and that preventative gear can reduce the interactional uncertainty. The study contributes with development and tools for managing interactional uncertainty.

Bakgrund och problem: Hela 40 procent av EU:s totala budget går till ett område kallat ”Hållbar tillväxt”, vilket främst utgörs av EU:s regionalpolitik. Regionalpolitiken är till för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i EU och därmed bidra till en mer harmonisk utveckling inom hela EU. Detta görs bland annat genom lokala samverkansprojekt mellan olika kommuner, myndigheter och företag. Inom offentlig sektor ställs dock annorlunda krav på projektägare, projektledare och andra intressenter som på ett eller annat sätt är delaktiga i projektet. Detta på grund av bland annat oklara och motstridiga mål, vilket i sin tur kan leda till att ett projekt fallerar. Syfte: Studiens syfte är att analysera hur projektledare inom offentlig sektor hanterar osäkerheten i projekt samt att visa på vilka möjligheter som finns för projektledare att skapa en så effektiv koordination och samverkan som möjligt för att uppnå projektets mål. Metod: Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex projektledare intervjuats. Slutsatser: Studien har visat att många samverkansprojekt i offentlig sektor befinner sig i en interaktionsmiljö med hög vertikal osäkerhet, vilket framför allt har lett till att det krävs en omfattande rapportering till ESF. Detta torde kunna minskas genom att mål och delmål gås igenom av projektledaren och de vertikala intressenterna tillsammans. För att minska den vertikala osäkerheten bör projektledaren och ESF bilda en tidig och öppen dialog för målsättning och underlätta insyn i projektet från ESF:s sida. Något som tydligt har framkommit i denna studie är även projektens stora beroende utav de horisontella aktörerna. Här anser vi att det för projektets framgång och överlevnad är avgörande att skapa en stabil grund från början, både för det ekonomiska resultatet samt för att uppnå projektets mål. För att åstadkomma detta anser vi att skriftliga avtal bör ingås för att undvika att viktiga samarbetspartners drar sig ur. En annan viktig del i att minska den horisontella osäkerheten anser vi vara att skapa ett behov hos de avgörande intressenterna så att de ser projektet som en nödvändig kompletterande resurs till deras verksamhet. Det är också mycket viktigt att projektledaren är medveten om vilka osäkerheter som denne har att hantera i projektet och även hur dessa går att begränsa med hjälp av olika strategier såsom avtal och kooptering. Det har också framkommit att intresseorganisationerna saknar kunskap om projekten, varför en tydlig förankring hos dessa om projektens uppgifter samt intentioner borde ske i större utsträckning. / Background and problem: 40 percent of EU’s total budget goes to an area called “Sustainable development”, which is foremost represented by EU’s regional politic. The regional politic is developed to decrease the economic and social differences between the regions I EU and in that way contribute to a more harmonious development. This is done by local interaction projects between municipalities, authorities and companies. In the public sector though, there is different demands on project owners, project managers and other stakeholders than in the private sector. This is, amongst others, due to diffuse and conflicting goals, which can lead to a total failure for the project. Objective: The objective of this study is to analyze how project managers within the public sector handle the interactional uncertainty in projects and to show the different possibilities that project managers have to create an effective coordination and cooperation to achieve the goal of the project. Method: This study is based on a qualitative research with interviews of six project managers. Conclusions: This study has revealed that many interactional projects in the public sector exists in an interactional environment with a high vertical uncertainty, which foremost has led to an extensive demand on reports to ESF. The vertical uncertainty should be possible to decrease by the project manager and the stakeholders working through the goals together. To further decrease this uncertainty the project manager and ESF should form an early and open dialog for setting goals and to facilitate the transparency of the project for ESF. In this study it has also come to light that the projects have a high horizontal uncertainty. We consider it crucial for the project to create a stable foundation, both for the economical result and for being able to reach the goal of the project. To achieve this, we consider written agreements to be important to avoid key stakeholders from pulling out. Another way of decreasing the horizontal uncertainty is to create a need among the important stakeholders so that they see the project as a necessary complementing resource to their organization. It is also important that the project manager is aware of the different uncertainties that he/she has to maneuver in the project and how these can be limited with different strategies like contracts and cooptation. It has also come to light that the organizations of the stakeholders are lacking knowledge and awareness of the projects, which is why anchoring of the project’s missions and intentions should be carried out in greater extent in these organizations.

The fear of failure is something most people encounter on a daily basis and a common acceptance is; the more at stake, the harder is the process to make the right decision.This study examines how the variable “fear of failure” affects a strategic decision toexpand abroad. The study is based on a qualitative method and four CEOs of internationalized companies have been interviewed. Positivistic and deductive approaches are applied. Among the four companies risks was seen as a necessity fordeveloping the organization, but unnecessary risks were avoided. Finally, the study shows that fear affects internationalization decisions, especially in the form of lossaversion and uncertainty avoidance, where the uncertainty increased as physical and psychological distances increased. / Att rädsla för att misslyckas finns omkring oss är något som de flesta är medvetna om och oftast är det så att ju mer som står på spel, desto svårare blir processen att komma fram till rätt beslut. Studien har undersökt hur variabeln rädsla för att misslyckas påverkar ett strategiskt beslut om att etablera sig utomlands. Uppsatsen är byggd på en kvalitativ metod där fyra internationaliserade företag har studerats genom intervjuer. Vidare utgår studien från ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt tillämpas. Bland de fyra företagen sågs risker som nödvändigt för att utveckla organisationen, men man tog helst inte onödiga risker. Avslutningsvis visar studien att rädsla påverkar internationaliseringsbeslut framförallt i form av förlust- och osäkerhetsaversion, där osäkerheten ökade med ökade fysiska och psykiska avstånd.

Bakgrund: Osäkerhet och risker förekommer ofta i samband med byggprojekt och kan skapa problem för flertalet inblandade parter. Det kan exempelvis innebära en orderförändring i form av flyttad leveranstid. Då det är viktigt att uppfylla kundens behov i form av korrekt leveranstid, kan förseningen innebära att leverantören till byggprojektet måste senarelägga leveransen av sina produkter för att tillfredsställa dessa behov. Detta riktar fokus mot organisationens interna agerande och flexibilitet hos anställda för att hantera riskerna som uppstår. Tillämpning av ekonomisk styrning kan här vara till hjälp för att få anställda att agera i organisationens intresse. Genom att i studien även applicera riskhanteringsteori på företag som levererar till projekt kan osäkerhet uppmärksammans och beskrivas samt svårigheter belysas som skapas mellan berörd personal. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och delvis kartlägga osäkerhet, med avseende på leveranstidpunkt, och hanteringen av denna gällande kundspecifika leveranser hos leverantörsföretag med speciellt fokus på interaktionen mellan olika avdelningar.  Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metodologisk ansats och vill med hjälp av en komparativ flerfallstudie se hur två olika företag hanterar osäkerheten som uppstår vid kundspecifika leveranser. Intervjuer genomfördes på avdelningar som berörs av tidsrelaterade orderförändringar. Slutsats: Studien kommer fram till att företag som levererar till projekt utsätts för förutsägbar osäkerhet och kan hantera detta på olika sätt beroende på om stort internt fokus ligger på att följa regler eller att uppnå kundnöjdhet. Regleruppfyllelse innebär ett förutbestämt svar på hur osäkerhet ska hanteras, medan kundfokus innebär att resultatstyrning främjas likaså att anställda känner sig motiverade i arbetet. På så sätt interagerar riskhantering och styrningsmetoder tillsammans. Nyckelord: osäkerhet, risk, hantering, ekonomisk styrning, tidsrelaterade orderförändringar, leverans / Background: Uncertainty and risk are often present during construction projects, which can create problems for several parties involved in the process. This could amount to an order change in terms of delivery time. When it is of importance to satisfy the needs of the client concerning correct delivery time, the delay in a construction project can mean that the supplier of the project has to delay its products to achieve customer satisfaction. This draws attention towards the organizations internal behavior and flexibility among its employees to manage the risks that occurs. To make employees act in a way that is in the organizations best interest, management control systems can be used. By applying risk management on companies that deliver to a construction project, uncertainty can be acknowledged and described as well as highlight the difficulties this can create for employees. Aim: The aim of the study is to describe and partly chart uncertainty in regard of delivery time, and the management of it concerning customer specific deliveries with special attention to the interaction between different departments. Methodology: By using a qualitative method the study wants to, with the help of a multiple case study, compare how two companies manage uncertainty that occurs during customer specific deliveries. This was carried out by interviewing departments concerned with time related order changes at both companies. Conclusion: The study concludes that companies delivering to projects are exposed to predictable uncertainty and can handle this by either focus on following established rules or customer satisfaction. Following rules means that there is a predetermined answer on how to handle the uncertainty within the company. Customer satisfaction, on the other hand, means that results control and making the employees feel motivated is in focus. This means that risk management and management control systems are working together to manage uncertainty. Keywords: uncertainty, risk management, management control system, time related order changes, delivery

Varje år drabbas 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. De personer som överlever ett hjärtstopp kan bli aktuella för behandling med en Implanterbar Defibrillator (ICD).  Denna har funnits i bruk sedan 1980. Antalet implantationer ökar och utvecklingen går ständigt framåt. Sjukvården har en viktig roll i att stödja, utbilda och informera patienter och deras anhöriga så att de kan anpassa sig till det nya livet som ICD bärare. Syftet var att belysa ICD-bärares upplevelser av förändrad livssituation. Detta gjordes genom en litteraturstudie. Resultatet bygger på analys av åtta kvalitativa och tio kvantitativa vetenskapliga artiklar. Patienter med ICD upplever psykisk påfrestning, ett beroende av andra människor, att tvingas till levnadsförändringar samt acceptens till det nya livet som ICD-bärare. Implantation av en ICD innebär för många människor att få en ny chans till livet men det innebär också fysiska, psykiska och sociala omställningar i det vardagliga livet. Dessa omställningar påverkar också nära anhöriga. Eftersom antalet ICD implantationer ständigt ökar och det har visat sig att livssituationen på olika sätt förändras är det viktigt att omvårdnaden av denna patientgrupp präglas av individuellt stöd och utbildning i kombination av gott tekniskt kunnande för att underlätta anpassningen till livet som ICD-bärare. / Every year, there are 10 000 cases of sudden cardiac arrest outside of hospitals. Those who survive a cardiac arrest may be considered for treatment with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). The ICD has been in use since 1980 and the developments along with the number of implantations are continuously evolving. The health care system has an important role in supporting, educating and informing the patients and their families, to help them adapt to the new life as or with an ICD-bearer. The purpose of this study is to highlight the experiences and life alterations the ICD-bearer faces. The results are based on the analysis of eight qualitative and ten quantitative research articles. Patients with ICDs experience psychological distress; a dependence on other people; being forced to make life alterations and finding acceptance for the new life as an ICD-bearer. For many, an ICD is equivalent to a new chance at life, but it also represents every day physical, psychological and social changes. Changes that also affect close relatives. The care of these patients ought to be characterized by individual support and education, as the number of ICD implantations is constantly increasing and since it has been proven that life situations change. This in combination with good technical expertise facilitates the adaptation to life as an ICD-bearer.

The present study investigated the impact of certain and uncertain socialinformation on pain perception and memory. We hypothesized that theuncertain feedback group would experience higher pain intensity. Further, thatthe uncertain group would remember fewer pictures than the certain group.Participants were 42 undergraduate students from a medium-sized universityin Sweden who received, depending on group assignment, either certain oruncertain feedback about the pain intensity in the upcoming cold-pressor test.Following feedback, the participants performed two categorization tasksduring which they had to indicate whether the picture showed a living thing oran object. During the second task they also had to perform the cold-pressortest. Thirty minutes after the cold-pressor test participants performed asurprise recall test with regard to the pictures presented during thecategorization tasks. The two groups did not differ in self-reported uncertaintyabout their expectation of pain during the cold-pressor test but the uncertainfeedback group expected the cold-pressor test to be more painful than thecertain feedback group. We found no differences between the groups in eitherperception or recall. Finally, recall was impaired for pictures presentedduring the cold-pressor test, independent of group. In sum, our hypotheseswere not supported. Suggestion for future research is to manipulate thefeedback in another way to make it clearer for the participants. / Den aktuella studien utredde betydelsen av osäker och säker socialinformation för smärtintensitet och minne. Studiens hypotes var att den osäkragruppen skulle uppleva högre smärtintensitet och att den osäkra gruppenskulle komma ihåg mindre bilder än den grupp som fick säker information.Deltagarna var 42 studenter på ett medelstort universitet i Sverige, beroendepå vilken grupp de hamnade i fick de antingen osäker eller säker socialinformation om smärtintensiteten på det kommande kallvattentestet. Efter densociala informationen utfördes två kategoriseringsuppgifter där de skulle angeom en bild föreställde något levande eller ett objekt, både före och underkallvattentestet, med ett överraskande minnestest 30 minuter efterkallvattentestet på de bilder som visades under kategoriseringsuppgiften. Detvar ingen skillnad på grupperna i osäkerheten om deras förväntan avkallvattentestet. Däremot förväntade sig den gruppen som fick osäkerinformation att kallvattentestet skulle vara smärtsammare än de som fick densäkra informationen. Vi hittade ingen skillnad mellan grupperna i varkensmärtupplevelsen eller minnet. Till sist, minnet försämrades för bilderna sompresenterades under kallvattentestet, oberoende av vilken grupptillhörighetdeltagarna hade. För att summera så stöddes ingen av våra hypoteser. Förslagför kommande forskning är att manipulera hur den sociala informationen gesför att göra det mer tydligt för deltagarna.

Denna studie har som syfte att få en förståelse för vilka aspekter av stress det finns bland studenter som läser fristående kurs på Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings Universitet. Studien undersöker hur studenter upplever stress samt vilken omfattning inre och yttre stressorer påverkar studentens studieliv. Studien tillämpar först en kvalitativ metod som sedan följs av en kvantitativ metod. Studien nyttjar två olika förhållningssätt, inledningsvis är studien induktiv och sedan kompletteras studien deduktivt. Studien består av nio kvalitativa intervjuer där fyra informanter representerar enheterna CSN, Studentbostäder, Studenthälsan samt Studievägledning vid Linköpings Universitet och fem informanter är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studien består även av en enkätundersökning av 72 informanter som är studenter som läser fristående kurs på Linköpings Universitet. Studiens resultat är uppdelade i en kvalitativ och en kvantitativ del för att sedan analyserats och diskuterats i relation till varandra. I resultatet framgår att det både finns yttre samt inre stressorer som bidrar till att en student som läser fristående kurs upplever stress.

Bakgrund: Varje år diagnostiseras mer än 9000 personer med bröstcancer i Sverige. En vanlig upplevelse är förlust av kontroll samt rädsla inför framtiden. Kvinnors existens påverkas till följd av sjukdom och biverkningar av behandling. Genom stöd kan kvinnor hantera oro, sorg och rädslor som uppkommer. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer upplevde sitt dagliga liv efter diagnos och behandling. Metod: En litteraturbaserad studie med nio kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom tre kategorier; Osäkerhet efter diagnosen, Relationernas betydelse och När livet får en ny innebörd, samt sju underkategorier. Konklusion: Kvinnor som drabbas av bröstcancer var en grupp med ökad risk för psykisk ohälsa, där osäkerhet och ett informationsbehov inte tillgodosågs. Sjukdomen gjorde att kvinnor genomgick olika former av kriser och behov av stöd var viktigt samt nödvändigt för vissa kvinnor för att orka kämpa vidare. Stöd från sjukvården och hög patientdelaktighet kunde leda till en känsla av kontroll och minskad sårbarhet. Sjukdomen gjorde även att kvinnor upplevde att livet fick en ny innebörd och blev mer värdefullt. / Background: In Sweden, more than 9000 people are diagnosed with breast cancer annually. A common experience are a loss of control and fear of the future. Furthermore, the cancer affect women's whole existence and side effects from treatment are common. With support, women are able to cope with anxiety, grief and fears that arise. Purpose: The aim of this litterature-based study was to examine how women with breast cancer experienced their daily life after diagnosis and treatment. Method: A litterature-based study with nine qualitative articles. Result: Three categories revealed; The uncertainty of the diagnosis; The meaning of relationships and When life gets a new meaning, and seven subcategories. Conclusion: Women with breast cancer were a group exposed to a greater risk of developing mental illness, where uncertainty and the need for information were unmet. The disease lead women to undergo a variety of crisis's and the need for support were important and necessary for some women in order to fight the disease. Support from healthcare and high patient-involvement facilitates and lead to a sense of control and reduced vulnerability. The disease could also cause women to experience a new meaning in life and that it became more valuable to them.

Inledning: Under år 2004 beslutade BFN om att genomföra flera ändringar i sitt normgivningsarbete med syftet att få fler företags redovisning att harmonisera med den internationella utvecklingen. Beslutet resulterade i utvecklingen av K-regelverken. K3 beskrivs som huvudregelverket och är principbaserat vilket ställer högre krav på utövarna eftersom osäkerheten i hur reglerna ska appliceras och tolkas är större. Syfte: Studien ämnar öka förståelsen för hur institutionella strukturer kan ge förklaringar till hur revisorer och redovisningskonsulter arbetar givet osäkerhetsaspekten i det principbaserade K3-regelverket. Metod: En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två redovisningskonsulter har genomförts. Intervjuerna spelades in och har i efterhand transkriberats för vidare analys. Intervjuerna genomfördes utifrån en upprättad intervjuguide i strävan efter så lika förutsättningar som möjligt. Empiri: Primärdata har samlats in genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med revisorer och redovisningskonsulter som är verksamma på redovisningsbyråer av varierande storlek. Den gemensamma nämnaren för intervjurespondenterna är deras förståelse och erfarenhet av K3-regelverket vilket utgör grundstenen för intervjuernas utformning och innehåll. Slutsats och diskussion: Studien har visat att den institutionella teorin kan ge förklaringar till hur redovisningskonsulter och revisorer hanterar osäkerhet som uppstår till följd av K3- regelverkets principbaserade utformning. Det har framkommit att revisorer och redovisningskonsulter på många sätt både påverkas av, men också bidrar till det institutionella trycket som har format och fortsätter att forma redovisningsbranschen . / Introduction: In 2004, BFN decided to implement several changes in its standard-setting work with the aim of getting more companies' accounting to harmonize with international development. The decision resulted in the development of the K-regulations. K3 is described as the main regulation and is principle-based, which places higher demands on practitioners because the uncertainty in how the rules are to be applied and interpreted is greater. Purpose: The study aims to increase the understanding of how institutional structures can explain how accountants and accounting consultants work given the uncertainty factor in the principle based K3 regulation. Method: A qualitative study in the form of semi-structured interviews with two auditors and two accounting consultants has been conducted. The interviews were recorded and have subsequently been transcribed for further analysis. The interviews were conducted on the basis of an established interview guide in an effort to create as equal conditions as possible. Empirics: Primary data has been collected through qualitative interviews with two auditors and two accounting consultants who work at accounting firms of different sizes. The common denominator for the interviewees is their understanding and experience of the K3 regulation which is the cornerstone for the design and content of the interviews. Conclusion and discussion: The study has shown that the institutional theory can provide explanations for how accounting consultants and auditors handle uncertainty that arises as a result of the K3 regulations' principle-based design. It has emerged that auditors and accounting consultants are in many ways both influenced by, but also contribute to, the institutional pressure that has shaped and continues to shape the accounting industry.

Holmen Paper Braviken använder sig av ett så kallat preliminärt utlastningsdatum i sin planeringsprocess av produktion och transport. Det preliminära utlastningsdatumet bestäms i dagsläget endast utifrån det datum som kunden önskar att få sin order levererad samt transporttid till kunden. Eftersom det preliminära utlastningsdatumet i dagsläget bestäms utan att ta hänsyn till produktionen eller kundorderns egenskaper kan det i vissa fall leda till att kundordrar blir försenade eller produceras i förtid. Effekterna av detta blir ökade kostnader för förseningar samt lagring. Studien syftar till att förbättra planeringsprocessen genom att ta fram en metod för att beräkna ett preliminärt utlastningsdatum som minimerar lagrings- och förseningskostnader. Syftet besvarades genom analys av insamlade data från historiska data, intervjuer samt litteraturstudier. Utifrån Holmens nuvarande planeringsprocess bör Holmen inkludera en tidsmarginal på två dagar i beräkningen av preliminära utlastningsdatum. Tidsmarginalen beräknas genom att först beräkna en säkerhetstid utifrån den önskade servicenivån. Därefter beräknas kostnaderna för olika tidsmarginaler inom den beräknade säkerhetstiden. Avslutningsvis väljs den tidsmarginal som genererar lägst kostnad ut. Utifrån studien rekommenderas Holmen Paper Braviken att se  över sin planeringsprocess och överväga om det är lönsamt att ändra på processen utifrån ett kostnadsperspektiv. För att förbättra leveransprecision och minimera kostnader kopplade till förseningar och kapitalbindning, bör Holmen själva föreslå ett leveransdatum till kund utifrån ett preliminärt utlastningsdatum som beräknas med avseende på kapacitetsbegränsningar och resurser. Holmen bör även se över att eventuellt kombinera lager- och kundorderstyrd produktion. Genom att applicera de föreslagna åtgärderna kan precisionen öka, antal dagar i lager och förseningskostnader minska och på så sätt kan processerna effektiviseras ur ett kostnadsperspektiv. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>