I studien deltog 51 personer som svarade på en enkät där syftet var att undersöka om det fanns samband mellan oförklarliga upplevelser och hur nöjd man är med livet. Inget samband fanns mellan oförklarliga händelser och livstillfredställelse. En signifikansprövning med Mann-Whitney gjordes som inte visade på någon skillnad i livstillfredsställelse mellan personer som varit med om oförklarliga upplevelser och personer som inte varit med om oförklarliga upplevelser. En signifikansprövning med oberoende t-test visade på en skillnad i livstillfredsställelse mellan kvinnor och män huruvida de varit med om ovanliga upplevelser. Kvinnor hade i större utsträckning varit med om ovanliga upplevelser än män. Ett korrelationstest visade på att det fanns en signifikant skillnad mellan livstillfredsställelse och 1 av de 15 påståendena i skalan för ovanliga händelser. Den som visade sig vara signifikant var ”Jag har haft en upplevelse av att vara i samstämmighet med min inre värld’. Vidare studier bör undersöka om frågorna som handlar om ovanliga upplevelser behöver formuleras om och om man skulle fått andra resultat om alla frågor som hör till Mystical Experience Scale Revised (MEQ30) skulle används. Det kan också handla om att deltagarna inte tror på ovanliga upplevelser eller att de inte utövar något som kan framkalla ovanliga upplevelser.

Idén till detta arbete kommer utifrån min sons önskan om att bli riddare. Syftet är att belysa och reflektera över hur studie- & yrkesvägledare hanterar elevers idéer om ovanliga yrkesval, i en tid när samhällsförändringar kan ändra förutsättningarna och utbudet för olika yrken. Första delen är en genomgång av tidigare forskning samt av användbara teoretiska utgångspunkter och begrepp. Den teoretiska delen behandlar främst utvalda delar av Anthony Giddens omfattande arbete. Sedan tas det intressanta begreppet gatekeeper upp från den statliga utredningen SOU 2003:77. Till sist behandlas Gerard Egans tankar om att i vägledningssamtalet uppmuntra och skapa förutsättningar för galna idéer. Undersökningen är uppdelad i två delar. Först en förundersökning i form av enkät till tio studie- & yrkesvägledare för att fånga in fler och för mig okända beståndsdelar. Efter det gjordes djupintervjuer med tre utbildade och erfarna studie- & yrkesvägledare med olika bakgrund och arbetsplatser. De främsta resultaten från enkäten var dels att svaren om ovanliga val visade tre mönster; Att det är snävt, att det låter konstigt och att inget kan anses vara ovanligt, samt dels att elevvårdarbetet kan skärma av vägledarens och elevens arbetsutrymme. När elever presenterar tokigt formulerade idéer, kan vissa vägledare ge en negativ respons. Intervjuerna visar istället att vägledarna är öppna och möjliggörande för det oväntade, att de utgår från elevens situation på ett neutralt och värderingsfritt sätt, men samtidigt att det lurar både yttre och inre begränsningar runt och hos vägledaren som kan utgöra hinder för eleven.

Syftet med studien var att genom textanalys granska språket i tre valda läroböcker inomämnet matematik, på gymnasial nivå, med tonvikt på deras läsbarhet. De tre valdaläroböckerna, Matematik 4000 Kurs C Blå, Matematik från A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende på deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, ämnesspecifika ord, sammansatta ord,långa ord, ordlängd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslängd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nämnda perspektiv. Huruvida de tre läroböckernasläsbarhet kan betraktas som god, beror på ett antal faktorer. Resultatet av studien visar blandannat att läroböckerna innehåller en del ord och termer, implicita orsakssamband samtmeningsbyggnad som kan vålla problem för en ovan läsare. Trots sin texttyp och sinvetenskapliga komplexitet, har läroböckerna i vissa avseenden en god läsbarhet. Exempelvisvisade LIX för texterna att Matematik 4000 och Tal & Rum är medelsvåra, medan Matematikfrån A till E är lättläst.

Research shows that individuals who had negative encounters in healthcare had significantly less contact with healthcare. Ehlers-Danlos syndrome is a challenge to diagnose and treat. Studies have shown that individuals with Ehlers-Danlos syndrome for these reasons avoid healthcare with the risk of worsening of their own health, something that can depend on negative encounters. The purpose of this study is to give a descriptive overview of how people with Ehlers-Danlos syndrome experience encounters in healthcare. The research questions are “Do individuals with Ehlers-Danlos syndrome experience good access to healthcare?” and “How do individuals with Ehlers-Danlos syndrome experience encounters in healthcare?” An electronic survey was distributed through social media via Ehlers-Danlos national association in Sweden. The number of respondents was 521 of an estimated number of 814 adult individuals with Ehlers-Danlos syndrome in Sweden. The results show that 477 individuals have experienced offensive or reducing behavior from treating physicians. The majority report bad encounters and low availability in healthcare. The result also shows that it takes approximately 15,28 years to diagnose the condition. / Forskning har visat att individer som upplever negativt bemötande inom vården har mindre vårdkontakt. Ehlers-Danlos syndrom är en utmaning för vården att diagnostisera och behandla vilket en studie visar fört med sig att patienterna undviker vården med sämre hälsa som följd, något som kan bero på erfarenheter av negativt bemötande. Syftet med denna studie är att ge en beskrivning av hur individer med Ehlers-Danlos syndrom upplever bemötande inom primärvården. Två frågeställningar formulerades: Upplever individer med Ehlers-Danlos syndrom god tillgänglighet av vård? och Hur upplever individer med Ehlers-Danlos syndrom bemötande inom primärvården?  En elektronisk enkät skickades ut via sociala medier till patientgrupper med Ehlers-Danlos syndrom där Ehlers-Danlos Riksförbund bistod i distribueringen. Antalet som svarade var 521 stycken av ett estimerat antal om 814 vuxna individer med Ehlers-Danlos syndrom i Sverige. Resultatet visar att 477 individer någon gång upplevt kränkande eller förminskande bemötande av behandlande läkare. Majoriteten rapporterar dåligt bemötande och låg tillgänglighet av tider till primärvården. Resultatet visar dessutom att genomsnittstiden för diagnos ligger på 15,28 år.

Bakgrund: Covid-19 pandemin slog emot världen i början av 2020 och har påverkat marknaden kraftigt. Hela länder har genomfört restriktioner och nedstängningar till viss del, vilket har lett till stora problem för SMEs som är en av de mest utsatta grupperna. Att hantera risker som uppstår under kriser är av stor vikt för företag, inte minst SMEs, som EUs marknad till 99 procent består av. Diskussioner gällande dynamiska förmågor och möjligheten att nyttja dessa för att anpassa sig till en förändrad marknad är därav väldigt aktuell. Syfte: Syftet med studien ämnar till att skapa förståelse och bygga en uppfattning om hur riskhantering och dynamiska förmågor inom företag kan kombineras för att hantera kriser. Därtill ämnar studien analysera huruvida en kris eller en stor händelse leder till en organisations lärande och förändring. Genomförande: Studien genomfördes genom en kvalitativ flerfallsstudie, där vi undersökte fem fallföretag genom semistrukturerade intervjuer. Alla intervjupersoner hade en högt uppsatt position inom företagen och hade därmed en god överblick i styrningen och strategin. Urvalet av både fallföretag samt dess intervjupersoner skedde målstyrt med ett heterogent urval. Slutsats: Studiens resultat visar att det finns en tydlig avsaknad av riskhantering hos SMEs och att detta till största del beror på resursbrist samt tidsbrist. Alla svarande företag lyfter att de har klarat sig bra till följd av de snabba beslutsprocesserna, flexibiliteten och närheten inom organisationen, vilka kan klassas som dynamiska förmågor. Lika viktigt är lärdomarna och erfarenheten företagen har samlat på sig under krisens framfart, men framförallt medvetenheten den har skapat hos företagen. / Background: The Covid-19 pandemic struck the world in the beginning of 2020 and have had a major effect on the market. Countries have implemented extensive restrictions and to some extent lock downs, which has led to issues for SMEs that are one of the most vulnerable types of businesses. Managing the risks that arise during a crisis is of huge importance for companies, not the least SMEs, that make up 99 percent of EUs market. Discussions regarding dynamic capabilities and the opportunity to use these to adapt to the marketchange, is therefore a current subject. Purpose: The purpose of the study aims to create understanding and gain knowledge in regard to how risk management and dynamic capabilities within companies can be combined to deal with crises. It further aims to analyse whether a crisis or major event will lead to organizational learning and change. Completion: The study was conducted as a qualitative multi-case study, where we investigated five case businesses through semistructured interviews. All respondents held a high position within the company and had a good overview and knowledge of the strategy and management of the business. The selection was goal-oriented, and both the case companies and their respondents were a heterogeneous selection. Conclusion: The result of the study shows that there is a clear absence of risk management in SMEs which largely depend on resource scarcity and lack of time. All answering companies highlight that they have managed well due to the quick decision-making process, the flexibility and the proximity within the organisation, which can be categorized as dynamic capabilities. Equally important is the knowledge and experience the companies have gathered during the crisis, but above all the increasing awareness it has created within the companies.