<p>Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964,</p><p>1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram.</p><p>Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska</p><p>skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i</p><p>läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på</p><p>annat sätt var beroende av jorden.</p><p>Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska</p><p>historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när</p><p>det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som</p><p>Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad</p><p>närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken.</p><p>Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla</p><p>analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan</p><p>framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då</p><p>mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven</p><p>möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.</p>

Detta arbete är en komparativ studie av fyra historiska läromedel i årskurs 7-9 utgivna, 1964, 1978, 1989 samt 2005. I relation till detta har även läroplanerna analyserats och lyfts fram. Avsikten har varit att undersöka hur den vanliga människan framträder i det historiska skeendet i läromedel samt om eventuella förändringar kan ställas i relation till förändringar i läroplanerna. Avgränsningen har varit 1800-talet och de människor som brukade eller på annat sätt var beroende av jorden. Resultatet visar en förändring i tid delvis baseras på förändringar i det akademiska historiebruket. De äldre läroböckerna med tillhörande läroplaner lämnar mycket att önska när det gäller framträdandet av den vanliga människan. Läroboken från 1989 beskriver precis som Lgr80 utvecklingen utifrån människan och då är den vanliga människan i högsta grad närvarande som en faktisk aktör genom den målande beskrivning vilken präglar läroboken. Den senast utgivna läroboken i denna studie, som utkom 2005 lyfter genom sitt enkla analyserande sätt fram män, kvinnor och barn. Det sätt genom vilket den vanliga människan framträder i detta läromedel anammas av det didaktiska greppet historiemedvetande då mycket av stoffet, genom rikliga bilder på och frågor om vanliga människor ger eleven möjlighet att forma sin egen uppfattning om historien.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare kan hantera konflikter som sker mellan elever i skolan, men även att undersöka lärares syn på konflikthantering och hur eleverna kan lära sig att förebygga och lösa konflikter utan att ta hjälp av lärare. Det är viktigt att eleverna får ett bra skolklimat för att kunna gå vidare med sina studier. Konflikter är vanliga i skolan därför är konflikthantering en förutsättning för en bra skola. Lärarens hantering av konflikter spelar en stor roll för att det ska ge positiva konsekvenser och konstruktiva resultat. Metoden som användes i denna undersökning var semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. En av dem hade inte lärarlegitimation men har erfarenhet, och andra lärare hade lärarlegitimation. Metodansatsen var fenomenologisk. I delar av analysen användes Cohens konfliktpyramid. Resultatet visar att alla lärare har samma innebörd av sin beskrivning av begreppet konflikt. Lärarna upplever att konflikter som en naturlig sak och vanliga förekommande under vardagen, vilka bör hanteras och inte undvikas. Modeller som lärarna använder är TORA, Lågeffektivt bemötande och lika behandlingsplanen för att hantera konflikter. Även om ingen av lärarna nämner Cohens konfliktpyramid använder de sig av liknande struktur.

Strömmande musik över internet är nu vanligt att använda i Sverige. Denna medieteknologiska förändring har medfört att olika betalningsmodeller för att lyssna på inspelad musik har vuxit fram. Tidigare forskning om användning av inspelad musik och olika lyssningssätt i form av aktiv och passiv lyssning ger mig skäl att anta att grupper av lyssnare lyssnar på musik med olika motiv. Syftet är att med en webbenkätundersökning jämföra vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik för att bidra med kunskap om sambanden mellan betalningsvilja, lyssningssätt och musikformat. Frågeställningen är: Finns det någon skillnad mellan vanliga lyssnares och musikartisters betalningsvilja för inspelad musik? Resultatet visar att betalningsviljan för att lyssna på inspelad musik är större hos musikartister än vanliga lyssnare. Båda grupperna använder strömmad musik mest, men betalningsviljan är större för fysiska format. Musikartister lyssnar aktivt till skillnad mot vanliga lyssnare som lyssnar passivt.

The purpose of this essay is to examine which of new words presented in Nyordslistan are established in the language since 2012. Source text for this essay are seven Nyordslista published between 2012 and 2018. The study analyses the frequency of the new words in newspapers and on Twitter using two databases, Mediearkivet and Korp. The new words are divided in following categories: established words, common words, rare words and dead words. The analysis shows that 17 words from the lists are established in the newspapers and 16 are established on Twitter. 12 of those are mutual for both newspapers and Twitter. The rest of the established new words are still established but not in both forums. Common words contain 38 and 22 new words respectively. The biggest category is rare words; more than 50% words from each Nyordslista end up being rare and not established. Dead words is a small category that contains few words from Nyordslista 2012 to 2014 (with one word from 2015).  It’s determined in the theory chapter that frequency, distribution and meta signals are of great importance for determine the degree of establishment of the new word. Meta signals are used to introduce the word and its spelling, meaning and conjugation to readers in order to establish familiarity with the word and to ensure that the word is used in the same way by all readers. This is clearly evident in this study that established words frequency the year they are presented in Nyordslista contain below 30% meta discussion about the word while the frequency of common words contains between 30 and 80% meta discussion. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka av de svenska nyorden som har etablerat sig i svenska tidningar samt Twitter sedan 2012. Uppsatsens källmaterial är nyordslistor som publicerats av Språkrådet mellan åren 2012 och 2018. Studien bygger på analys av nyordens frekvens i svenska tidningar samt Twitter med hjälp av Mediearkivet samt Språkbankens Korp. Undersökningen visar att 17 respektive 16 nyord har etablerats i tidningar respektive Twitter. 12 av dessa ord är gemensamma för båda källorna. De resterande etablerade orden är etablerade fast i varsitt forum. Kategorin vanliga ord innehåller 38 nyord i svenska tidningar respektive 22 nyord på Twitter. Den utan tvekan största kategorin är sällsynta ord. Mer än hälften av de ord som presenteras i Nyordslistan slår aldrig igenom och etableras utan används sporadiskt under året. Det är inte många ord som ingår i kategorin döda ord, speciellt inte från senare års nyordslistor, det är främst från 2012 till 2014 som de döda orden kommer från.  Teorikapitlet i uppsatsen fastställer att spridning och användningsfrekvens är väsentliga för ordens etablering i svenskan. Metasignaler används för att introducera orden, dess stavning, böjning och betydelse. Det märks tydligt i undersökningen av metadiskussion; hos de etablerade orden utgör metadiskussionen under 30% av ordets frekvens det året som ordet introducerades i Nyordslistan medan vanliga ord har en stor andel ord med metadiskussion, mellan 30–80%.

The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave?   The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented?   165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling.   The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium. The paradigms behind are the opposites life – death and good – evil.    The deceased is represented as a victim in a mythic sense. The most important qualities of a victim are youth, innocence and goodness. The victim is framed as a person we could sympathise and identify with. The mourners in the texts praise the victim and sanctify the place where the victim died with candles, roses and notes. The mourners are essential to the story; they create identification and an identity that include us as readers in a community and a discourse of mourning and mourners. The ordinary people who appear as mourners in the texts are relatives and close friends of the victim, but also mourning tourists, media chosen friends and anonymous women who are represented, in a stereotypical way, as the professional female mourner who weep over the deceased. In some texts celebrities appear as mourners of ordinary people, and they personalize how the distinction between public and private is erased in popular journalism. They also might give a kind of legitimacy to the way media frame the story about ordinary people mourning the innocent victim.   Some texts had a partly diverging story. If the victim, in some aspect, could not be framed as innocent the paradigm good – evil became problematic. When victims or mourners had foreign origin the contrast us – them was added.  In some texts the ethical code for Swedish journalists was disregarded, mainly by publishing information on ethnicity or by interviewing children and people in shock

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är ett aktuellt ämne i skolor världen över och denna studie kan vara av intresse för lärare, specialpedagoger, skolledare och lärarutbildare. Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera lärares erfarenheter och uppfattningar av användningen av IKT för elever i behov av särskilt stöd som går i vanliga klasser, och att finna sambandet mellan IKT och inkludering. Vidare identifierades omständigheter och strategier för att göra arbetet med IKT mer inkluderande. En enkätstudie genomfördes med 92 lärare och kvalitativa intervjuer gjordes med fyra lärare i tre olika kommuner i norra Sverige. Resultatet indikerade att IKT användes för elever i behov av särskilt stöd i alla åldersgrupper, vanligast användes datorn för skrivande och ordbehandling. IKT skulle kunna användas för att kompensera för olikheter och bidra till inkludering för elever i behov av särskilt stöd, men då behöver undervisningen anpassas med tanke på elevers behov samt att tekniken bör integreras med pedagogiken. Uppfattningarna om vad inkludering innebär varierar och inkludering ses huvudsakligen som kunskapsmässig, vilket kan leda till både social och fysisk exkludering. Undervisningen i vanliga klassrum anpassades inte alltid för alla elevers behov och IKT verktyg användes ofta av elever i exkluderande miljöer. För att göra IKT användningen mer inkluderande behöver kunskap till lärare, utrustning och tid. Implikationer för praktiken är att lärare behöver mer utbildning i att använda IKT för elever i behov av särskilt stöd och att specialpedagogen bör ses som en handledare för lärarna. Förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara fler liknande studier eller studier om möjligheterna med en-till-en för elever i behov av särskilt stöd. / Information and communication technology (ICT) is a current issue in schools around the world and this study may be of interest to teachers, special education teachers, school leaders and teacher educators. The aim of this study was to describe and analyze teachers’ experiences of and perceptions on information and communication technology (ICT) use for students with special educational needs (SEN) in general educational settings and to find the relationship between ICT and inclusion. In addition to that, conditions and strategies in order to make ICT use more inclusive were identified. A questionnaire survey was carried out with 92 responding teachers and qualitative interviews were made with four teachers. The results indicated that ICT was used for SEN students in all age groups, most commonly the computer was used for writing and word processing. ICT could be used as a way to bridge the gap to inclusion and compensate for differences and contribute to inclusion of students with special needs but in order to do that teaching should be adapted to students’ needs and pedagogy ought to be integrated with technology. Though, the perceptions of what inclusion is differs and inclusion is mainly seen as didactic, which can lead to social and physical exclusion. Teaching in mainstream classrooms was not always adapted to all students’ needs and assistive technology was often used by students in exclusive settings. In order to make the use of ICT more inclusive, teachers need knowledge, equipment and time. Implications for teachers and teacher educators are that teachers should become more educated about ICT for SEN and that special education teachers should be seen as supervisors for teachers. Suggestions for further research could be more similar studies or studies about the possibilities with one-to-one for students with special educational needs.

<p>The aim of this Master thesis was to examine news journalism covering expressions of mourning related to violent or unexpected deaths. What rituals for mourning are brought out in media and do media present guidance to how mourners should behave?</p><p> </p><p>The questions examined were: What characterised news events that leaded to texts on expressions of mourning? How was grief framed? Which narrative patterns were there in the texts? How was the deceased represented? How were the mourners represented?</p><p> </p><p>165 texts, from Swedish daily newspapers, covering 93 different news events were analysed. The methods were mainly discourse analysis with focus on identities and relations, but also semiotic analysis with focus on staging and symbols and narrative analysis with focus on patterns for storytelling.</p><p> </p><p>The result showed that a news story about ordinary people expressing their feelings of grief has elements of melodrama. The news story is based on the myth of the victim, and formed as a typical story where equilibrium is disturbed when the inconceivable happens and the mourners can by their actions restore equilibrium. The paradigms behind are the opposites</p><p>life – death and good – evil. </p><p> </p><p>The deceased is represented as a victim in a mythic sense. The most important qualities of a victim are youth, innocence and goodness. The victim is framed as a person we could sympathise and identify with. The mourners in the texts praise the victim and sanctify the place where the victim died with candles, roses and notes. The mourners are essential to the story; they create identification and an identity that include us as readers in a community and a discourse of mourning and mourners. The ordinary people who appear as mourners in the texts are relatives and close friends of the victim, but also mourning tourists, media chosen friends and anonymous women who are represented, in a stereotypical way, as the professional female mourner who weep over the deceased. In some texts celebrities appear as mourners of ordinary people, and they personalize how the distinction between public and private is erased in popular journalism. They also might give a kind of legitimacy to the way media frame the story about ordinary people mourning the innocent victim.</p><p> </p><p>Some texts had a partly diverging story. If the victim, in some aspect, could not be framed as innocent the paradigm good – evil became problematic. When victims or mourners had foreign origin the contrast us – them was added.  In some texts the ethical code for Swedish journalists was disregarded, mainly by publishing information on ethnicity or by interviewing children and people in shock</p>

Advertising and media creates and maintains standardized norms and beauty ideals for how women should look and it is often not realistic or representative of ordinary women. Consumers are now demanding representation of women who differs from the unreachable ideals and show how ordinary women actually look. Despite various companies try to include different types of women, they are met with criticism. It becomes clear that it is difficult for companies to represent ordinary women. Instead of using models to represent “ordinary” women Cellbes has their customers as models. How these women are portrayed and perceived and whether they differ from the traditional portrayal of women in advertising is examined in our study. This is with the aim of examining how "ordinary" women are communicated and understood from a consumer-cultural perspective, based on the commercial female representation that addresses women with "ordinariness" as a selling point.A critical discourse analysis combined with a netnographic case study have been applied as the design of the study. The gathered material consists of advertising images with associated texts and comments as well as a discussion in chat format. The material has been collected through screenshots from Cellbes’ website, Facebook and Instagram as well as from a focus group. The result was thematized from the identified discourses regarding the female representation. The themes identified are the following: solidarity, ambassadors, bodies, age, motherhood, exclusion and the reality effect. Within the various discourses, the result was analyzed and discussed related to previous research and the theoretical framework. "Ordinary" women are portrayed in commercial use with meaning-bearing signs that indicate their "ordinarity". Cellbes establish women in reality by letting their personalities appear in the images. Cellbes portrays “ordinary” women as larger and older than previous norms and ideals, which the viewers of the images appreciate and can partially identify with. To some extent, viewers are still influenced by the traditional portrayal, as they willingly identify themselves with models that are younger than themselves. Cellbes portrays "ordinary" women more deviant than the viewer's perception of ordinary women. In order for the representation to be accepted by the viewers it is necessary to highlight one, different from the traditional portrayal, attribute at a time. / Reklam och media skapar och upprätthåller normer och skönhetsideal för hur kvinnor ska se ut. Skönhetsidealen som massmedia har förmedlat är ofta inte realistiska eller representativa för “vanliga” kvinnor. Konsumenter efterfrågar nu kvinnor som strider mot de ouppnåeliga idealen och visar upp hur “vanliga” kvinnor ser ut. Trots olika företags försök att inkludera olika typer av kvinnor möts de av kritik. Det blir tydligt att det finns en svårighet för företagen att representera “vanliga” kvinnor. Istället för att använda modeller som ska representera den “vanliga” kvinnan har företaget Cellbes använt sig av konsumenter som fått agera modeller. Hur dessa kvinnor framställs och uppfattas samt om det skiljer sig från den traditionella framställningen av kvinnan i reklam undersöks i vår studie. Detta med syftet att utifrån den kommersiella kvinnliga representationen som vänder sig till kvinnor, med “vanlighet” som försäljningsargument, undersöka hur “vanliga” kvinnor kommuniceras och förstås ur ett konsumentkulturellt perspektiv.En kritisk diskursanalys i kombination med en netnografisk fallstudie har tillämpats för studiens utformning. Det bearbetade materialet består av reklambilder med tillhörande texter och kommentarer samt en diskussion i chattformat. Materialet har samlats in genom skärmdumpar från Cellbes hemsida, Facebook och Instagram samt från en fokusgrupp. Resultatet tematiserades utifrån identifierade diskurser gällande den kvinnliga framställningen. De teman som identifierats är följande: gemenskap, ambassadörer, kroppar, ålder, moderskap, exkludering och realitetseffekten. Under de olika diskurserna analyserades och diskuterades resultatet utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. “Vanliga” kvinnor framställs kommersiellt med meningsbärande tecken som tyder på deras “vanlighet”. Cellbes förankrar kvinnorna i verkligheten genom att låta deras personligheter synas i bilderna. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor som större och äldre än tidigare normer och ideal, vilket betraktarna av bilderna uppskattar och delvis kan identifiera sig med. I viss mån präglas betraktarna fortfarande av den traditionella framställningen då de gärna identifierar sig med modeller som är yngre än de själva. Cellbes framställer “vanliga” kvinnor mer avvikande än vad som stämmer överens med betraktarnas egna uppfattningar av “vanliga” kvinnor. För att framställningen ska accepteras av betraktarna gäller det att framställa ett, från den traditionella framställningen, avvikande attribut i taget.

Denna uppsats inriktar sig på rekvisitet verksam i betydande omfattning (verksamhetsrekvisitet) i relation till ”vanliga anställda” i personalägda fåmansföretag. Det framgår i förarbetena att verksamhetsrekvisitet anses vara uppfyllt när delägarens arbetsinsatser har stor betydelse för vinstgenereringen. Den avgörande faktorn här är om delägaren genom arbetsinsatser genererat intäkter till företaget. Arbetsinsatser av ”vanliga anställda”, dvs. anställda utan någon ledarbefattning eller utan kvalifikationer för företagets kärnverksamhet, anses i vanliga fall inte generera vinster till företaget. Det avgjordes dock några rättsfall där domstolen ansåg att ”vanliga anställda” var verksamma i betydande omfattning. Det är därför relevant att utreda om domstolens bedömningar i de här rättsfallen avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet. Uppsatsens syfte är att utreda om domstolens bedömningar i rättspraxis som berör rekvisitet ”verksam i betydande omfattning” i relation till ”vanliga anställda” i personalägda företag avviker från lagstiftarens syfte bakom rekvisitet. Lagtexten ger ingen förklaring till hur verksamhetsrekvisitet ska tolkas. I uppsatsen läggs därför vikt vid analysen av förarbeten för att fastställa motivet till lagstiftningen. För att uppnå uppsatsens syfte görs därefter en jämförande analys av praxis med förarbetena. Författaren finner att domstolens bedömningar avviker från syftet bakom verksamhetsrekvisitet beträffande ”vanliga anställda” i personalägda företag. Uppsatsen visar att domstolen stegvis har slutat ta ställning till om arbetsinsatser av sådana anställda har någon betydelse för vinstgenereringen. Domstolen betraktar ”vanliga anställda” som aktivt verksamma utan att ge övertygande skäl till sitt avgörande. Det visas även att domstolens avgöranden påverkar framtida bedömningar i likartade mål. / This thesis focuses on the criterion significantly active in relation to ordinary employees in employee-owned private companies. Shareholders in close companies are considered to be significantly active when their undertakings are essential for the company’s profit. The decisive factor here is whether the shareholders contribute profits to the company. Ordinary employees usually are not concidered to generate profits to the company. Nevertheless, there have been several legal cases in which the Court stated that ordinary employees were significantly active. The question that arises is if the Court’s judgement in these cases deviates from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees. The purpose of this thesis is to investigate whether the Courts’s judgement in the case law that concerns the criterion “significantly active” in relation to ordinary employees in employee-owned private companies deviates from what the legislator meant with this criterion. The law does not provide any guidance to how the criterion shoud be interpreted. The thesis is based therefore on the comparative analysis of the preparatory work with the relevant case law in order to answer the purpose of this thesis. The conclusion made in this thesis is that the Court’s judgement does deviate from what the legislator meant with the criterion “significantly active” concerning ordinary employees in employee-owned private companies. The analysis shows that the Court does not take into consideration whether such employees’ contribution is profitable to the company. The Court states that ordinary employees are significantly active without giving any convincing justification for its decision. Furthermore, the Court’s decisions affect future judgements in similar cases.