Antalet människor som känner sig stressade idag stiger i takt med det ökade tempot och de höga kraven både i samhället och inom arbetslivet. Därför är det viktigt att identifiera framgångsrika sätt att motverka och reducera stress. Syftet med denna studie var att undersöka individer som bedöms arbeta i en stressfylld miljö men som inte anses påverkas negativt av stress. Vi ville undersöka vad dessa människor gör och hur de tänker när de hanterar en stressfylld situation på arbetsplatsen. Vi ville också undersöka vilka andra faktorer som påverkar deras förmåga att hantera stress samt hur de lärt sig att hantera stressfyllda situationer. Som datainsamlingsmetod har vi använt oss av intervjuer och vår studie baseras på sex stycken respondenter, vi gjorde ett bekvämlighets- samt snöbollsurval. Resultatet visar att dessa personer skapar struktur, accepterar situationen, behåller lugnet och tänker positivt för att klara av stressfyllda situationer i sin yrkesroll. Faktorer som påverkar deras förmåga att hantera dessa situationer visade sig vara synen på stress, personliga egenskaper, det sociala nätverket och graden av separation mellan arbete och fritid. Resultatet visar också att respondenterna lärt sig hantera stressfyllda situationer väl genom erfarenheter samt att de, till viss del, alltid haft den förmågan.

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen. Vidare syftar uppsatsen till att utforma ett prestationsmätningssystem för kundklagomålsprocessen.Uppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätnings­system av kundklagomålsprocessenUppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätningssystem avför kundklagomålsprocessen. Uppsatsens huvudsyfte är att beskriva och gentemot tidigare forskning utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin. Ett delsyfte är att, utifrån existerande forskning, för kundklagomålsprocessen identifiera och skissera ett prestationsmätningssystem. Metod: Uppsatsen bygger på en i huvudsak på en deduktiv ansats och har genomförts i form av en fallstudie av fem företag inom försäkringsbranschen. En forskningsmetod bestående av telefon­intervjuer samt enkät har använts. Resultat, slutsatser: Den mätning som utförs avseende kundklagomålsprocessen inom försäkringsindustrin är påtagligt icke-finansiell och präglas av en nästan fullständig avsaknad av finansiella mätetal. Detta medför att mätningen förvisso ger ett gott underlag avseende vad som bör göras men samtidigt brister i att redovisa resultatet av vad som faktiskt gjorts. Att mätningen fått denna utformning beror enligt studien på ett stort antal faktorer, utan att någon specifik sådan gått att isolera. Ett alternativt angreppssätt till prestationsmätningen hade varit ett kundklagomålsorienterat balanserat styrkort, vilket återfinns i ramverket som redovisas i uppsatsens kapitel 4. Det balanserade styrkortet kan lämpligen användas som prestations­mätningssystem för kundklagomålsprocessen­. Studien ger stöd åt att kundklagomålsprocessen mäts avseende följande perspektiv inom försäkringsindustrin: innovation- och lärande, det interna perspektivet och kundperspektivet. Dock följs inte kostnader upp i någon större utsträckning avseende kundklagomålsprocessen och inte heller den finansiella nyttan.­Gällande påverkansfaktorer ger studien vid handen att organisationsstrukturen, organistationskulturenorganisationskulturen, använd teknologi, den externa miljön och storleken på företaget, men även själva affärsverksamhetens natur, är av betydelse för pre­stationsmätningens utformning.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter. Detta bland annat genom de signifikanta nivåskillnaderna som kan uppstå i en inkluderande matematikundervisning. Slutsatser som dragits i studien är att det behövs mer forskning på området, men även att de utmaningar läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter är väldigt individuellt. / This systematic literature review has an interest to investigate how inclusion affects students in mathematic disabilities. The purpose of this study is to highlight the challenges that teachers face with including students with mathematic disabilities. This also leads to an interest to investigate the relationship between concepts of inclusion and students in mathematic disabilities. Results show that many researchers are in favor of inclusion, but argues that teachers need more skills in the subject. It also demonstrates that inclusion doesn’t fit all students in mathematic disabilities. This particular by the significant differences in levels that can occur in an inclusive mathematic class-room. Conclusions made in this study are that more research is needed, but also that challenges teacher’s face with inclusion of students with mathematic disabilities is very individual.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka några pedagogers uppfattning om vilka olikafaktorer som kan påverka barns benägenhet att samarbeta och på vilket sätt dessa faktorer påverkar. Sommetod för att samla in data till studien har fyra pedagoger intervjuats. De berättar om i vilka situationerde sett barn samarbeta. Undersökningen redogör för olika faktorer som påverkar barns förmåga attsamarbeta. Dessa är miljön, gruppidentitet, kommunikation, tillit, gemensamt mål samt de vuxnasförhållningssätt. De olika påverkansfaktorerna samverkar med varandra men den övergripande faktornför barn är de vuxnas förhållningssätt då det är detta förhållningssätt som skapar förutsättningarna för deandra faktorerna. Undersökningen tar också upp skillnader mellan pedagoginitierat samarbete ochbarninitierat samarbete samt jämför pedagogernas erfarenhetsbaserade kunskap med denforskningsbaserade kunskapen.

Vaccination av typiska barnsjukdomar världen över, har som enskild innovation räddat miljoner människor de senaste 200 åren. Trots detta är anti-vaccin rörelsen ett växande fenomen. Syftet med föreliggande litteraturöversikt var att kartlägga faktorer som påverkar föräldrar i deras beslut om att vaccinera sina barn. 18 vetenskapliga artiklar analyserades och utgjorde grunden för resultatet. Med stöd av Rogers teori (1995) om spridning av innovationer kategoriserades resultatet i tre teman: Innovationens karaktär, Kommunikationskanalen och Det sociala systemet. Några av de vanligaste orsakerna till att föräldrar valde att vaccinera sina barn var att de följde normen och/eller kände en rädsla för de vaccinpreventivbara sjukdomarna. Framträdande faktorer till att föräldrar valde att avstå barnvaccination var rädsla för biverkningar och bestående men, samt att barnet ansågs för litet och hade ett alltför sårbart immunsystem. En informationsaspekt genomsyrade samtliga studier och det främsta problemet bedömdes vara bristfällig- och opålitlig information från myndigheter och vårdpersonal. Som sjuksköterska behöver man därför vara öppen för att ta del av de faktorer som ligger bakom föräldrars tankar om barnvaccinationer för att på så sätt kunna hjälpa dem ta adekvata beslut. / Vaccination of typical childhood diseases in the world has as an intervention itself saved millions of people the last 200 years. Despite this the anti-vaccine movement is a growing phenomenon. The aim of this review was to map out the different factors affecting parents in their decision-making regarding childhood vaccination. 18 peer reviewed articles were analyzed and constituted the basis for the result. From this three themes emerged, all of them with inspiration from Rogers (1995) Diffusion of Innovation theory. The themes are: The Innovation, Communication Channels and A Social System. Some of the reasons for why parent choose to vaccinate their children were following a tradition/norm and/or a fear of the vaccine preventable diseases. The most prominent factors to why parents chose to refrain from childhood vaccinations were a fear of side effects and permanent disability as well as the belief that an infant is too young and its immune system is too vulnerable. An information aspect permeated all studies and the primary problem seemed to be inadequate and unreliable information from authorities and health care providers. Therefore, as a nurse, there is a need to be open to take part of the factors behind parents’ childhood vaccination beliefs to be able to help them make an adequate decision.

<p>Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och när konsumenterna går till olika shoppingcentrum är det lika viktigt med en bra upplevelse som med själva handlandet. Det läggs ned mycket tid på att få rätt butiksmix i stadskärnan och externa köpcentrum. Under de senaste årtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskärnan. Det är därför viktigt att stärka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt är att känna till kundernas behov och önskemål för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.</p><p>Uppsatsen har som mål att ta reda på vad det är konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte själva handlandet i sig. Vi vill få fram faktorer som kan beskriva hur en handelsplats blir attraktiv med avseende på atmosfär och tillgänglighet. Med andra ord hur ser konsumenten på atmosfären och tillgängligheten runt själva stadskärnan och det externa köpcentrumet. Valet föll på en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var bäst lämpad för ändamålet blev fokusgrupper. Med fokusgrupper ges uttömmande svar då det diskuteras både fördelar och nackdelar med olika centrum. Grupperna delade vi in i ungdomar, barnfamiljer och parförhållanden utan barn, grupperingarna gjorde vi med tanke på att de troligen har olika värderingar beroende på vilket stadie de är i livet.</p><p>Det som kan utläsa av undersökningen är att atmosfär har en stor betydelse för både stadskärnan och externt köpcentra speciellt när konsumenterna vill kombinera handlandet och umgänget med vänner och familj. De viktigaste faktorerna som har kommit fram är att torget spelar en stor betydelse och de efterfrågar fler aktiviteter och gröna oaser med bänkar där man kan sitta i lugn och ro och koppla av. Det visade sig ha stor betydelse var någonstans i livet konsumenten befinner sig. De som lever utan barn tänker mer på det kvalitativa och njutningsperspektivet. Medan de som har barn tänker mer på att det ska vara enkelt att handla när barnen är med. Ungdomarnas syn var att ha någonstans att ”hänga på”. Tillgänglighet däremot är något som tas för givet och gav inte så stora diskussioner. Det som gavs mest uppmärksamhet var Öppettider, Utbud av butiker samt Restauranger, Caféer och toaletter. En bra kommentar som vi fick av en respondent var:</p><p>”I externa köpcentrum går jag om jag vill ha effektiv shopping och till en stadskärna går jag om jag vill ha ett socialt umgänge”</p>

I den här undersökningen syftade vi till att fånga en grupp mäns upplevelser av det digitala fenomenet #metoo. Vad har dessa män upplevt för svårigheter i samband med #metoo samt hur de har upplevt att #metoo har påverkat dem. Informanterna i studien valdes via ett strategiskt urval. Alla informanter är manliga studenter som läser eller har läst på universitetsnivå och kan komma att arbeta med sociala insatser i framtiden. Insamlingen av material inhämtades via en fokusgrupp om fyra personer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i denna studie visade att de manliga informanterna upplevde att det finns strukturer i samhället som gör att män beter sig på ett sådant sätt som föreligger #metoo. Informanterna upplevde att #metoo har gjort så att de har rannsakat sig själva och sitt eget beteende. De upplevde även att de behövde förändra sig själva samt hade tankar om hur de skulle gå tillväga, dock så upplevde de svårigheter med att göra detta själv. I vår analys undersökte vi närmare varför de upplevde sådana svårigheter till förändring och kopplar in tre olika teorier för att få möjligheten att analysera på olika nivåer. Våra slutsatser i denna studie är att det kan vara komplext att vara man och ta ställning för kvinnorättsfrågor i ett samhälle som är under strukturell förändring samt att informanterna påverkades av #metoo i sociala medier mer än vad de själva trott. Vidare är vår slutsats att informanterna hade svårt att se sin egen delaktighet i upprätthållandet av maktstrukturer. Informanterna var inte beredda på att riskera sina sociala eller samhälleliga fördelar för att visa medhåll för #metoo. Även om de såg hur deras beteende kunde vara en del av problematiken #metoo belyser så lade de större vikt på att det är andra män som borde nås av #metoo´s budskap.

Den föreliggande systematiska litteraturstudien behandlar matematiskt begåvade elevers skolsituation i grundskolan. Studien syftar till att undersöka hur matematiskt begåvade elever egentligen undervisas och vilket reellt stöd de får i sin akademiska progression. Matematiskt begåvade elever undervisas vanligtvis genom inkluderande eller exkluderande undervisning. De olika undervisningspraktikerna har olika fördelar och nackdelar och påverkar både begåvade elever och normalbegåvade elevers akademiska progression och personliga utveckling, men på olika sätt. / The systematic literature study processes mathematically talented students' school situation in elementary school. The study aims to investigate how mathematically talented students are actually taught and what real support they receive in their academic progression. Mathematically talented students are usually taught through inclusive or exclusive teaching. The different teaching practices results in different advantages and disadvantages and affect both talented students and the normal progressive students' academic progression and personal development, but in different ways.

På senare år har det skett en förändring av medielandskapet. De traditionella medierna har fått konkurrens i form av de sociala medierna som snabbt har växt fram och börjat ta plats. Detta har även ställt nya krav på hur företag framställer och hanterar sin kriskommunikation i samband med kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som idag är av betydelse för svenska företag i kriskommunikation genom sociala medier. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie. Studien grundar sig dels i en teoretisk modell inom kriskommunikation samt ett antal påverkansfaktorer på kriskommunikation i sociala medier. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med experter inom krishantering och kriskommunikation. I studien framkom ett antal centrala faktorer som företag idag bör beakta vid kriskommunikation genom sociala medier. Dessa faktorer är ägarskap av egna kanaler och budskap, tidspress på kriskommunikation, en låg trovärdighet samt ett hätskt medielandskap. Genom att ha kännedom av faktorerna kan företag lyckas bättre med sin kriskommunikation genom sociala medier.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning undersöka hur elever med begåvning för matematik kan stödjas genom utformning av undervisningen. Inom denna forskningsöversikt studeras området undervisningspraktikens utformning för matematiskt begåvade elever. Att begåvade elever inom ämnet matematik behöver stöd och hjälp för att utvecklas råder det ingen tvekan om. Däremot existerar det olika åsikter för hur undervisningen skall bedrivas för att gynna de begåvade eleverna. Studiens metod är litteraturstudier, följd av textanalys där objektiva värden prioriterats. Utifrån den systematiska litteraturstudiens resultat presenteras två huvudkategorier för elevutveckling, nämligen undervisningsmetodik och påverkansfaktorer. Forskningsöversikten beskriver vidare nödvändigheten av att de båda huvudkategorierna samspelar i undervisningen av matematiskt begåvade elever. Det konstateras mestadels positiva resultat i utvecklingen av matematiskt begåvade elever, med några negativa invändningar vilket poängterar vikten av vidare forskning inom området begåvning och begåvningsutveckling. Slutsatsen är att undervisningspraktiken med fördel kan utformas med stöd av undervisningsmetodik och påverkansfaktorer. / The purpose of the study is through previous research examining how gifted students in mathematics can be supported through the development of teaching. In this research review, the areas of teaching practice design for mathematically gifted students are examined. There is no doubt that gifted students in mathematics need help and support to develop. However, there exist different views of how teaching should be conducted for the benefit of the gifted students. The study's methodology is a literature review, combined with text analysis in which objective values are prioritized. Through a systematic literature review, study results presented two main categories of student development, teaching practice and influencing factors. The research review describes the necessity of the two main categories interacting in teaching of mathematically gifted students. It is found mostly positive results in the development of mathematically gifted students, with a few negative objections, which emphasizes the importance of further research in the area of giftedness and their development. The conclusion is that teaching practice can advantageously be designed with the support of teaching practice and influencing factors.