No description available.

Syftet med denna studie är att ta reda på elevers attityder till matematik och om de kan senågon koppling mellan matematik i skolan och vardagen. För att uppfylla syftet har vi valt attgöra en enkätundersökning i två klasser i skolår 6. Resultaten ger bland annat en inblick i hureleverna tycker attityden till matematik är i klassen. Det visades inte minst att elevernaspersonliga åsikter överlag är att matematik är ganska roligt fast ibland jobbigt, medan den allmänna attityden utåt i klasserna är en annan. I bakgrund tittar vi på tidigare forskning och olika styrdokument för skolan, exempelvis vadde säger om attityder till matematik och vardagskopplingen i undervisningen. I bakgrundentar vi även upp olika faktorer som påverkar eleverna till deras attityder, exempel på dessafaktorer är familj, vänner och lärare.

Det föreliggande arbetet hade som syfte att studera unga vuxnas attityder till karriär, vilket preciserades till följande två frågeställningar: ”Vilken innebörd har karriär för unga vuxna?” och ”Vilken betydelse har olika påverkansfaktorer i unga vuxnas karriärval?” Undersökningen anknöt till tidigare forskning inom det valda området som har påvisat hur karriärbegreppet har förändrats, samt att det lyfte fram olika faktorer som har inverkat på unga vuxnas karriärval. Som teoretiska utgångspunkter användes Bourdieus fält, habitus och kapital tillsammans med teorin om careership utvecklad av Hodkinson och Sparkes. Det empiriska underlaget utgjordes av enkätsvar från sammanlagt 252 unga vuxna mellan 20 och 30 år. Resultaten från studien tydde på att karriärens innebörd till stor del har individualiserats, där flera av de främsta associationerna till karriär utgick från individen själv. Samtidigt gjordes det även vissa kopplingar till den traditionella organisatoriska karriären, som att avancera till högre positioner och sträva efter hög lön. De kvinnliga respondenterna lade större vikt vid inre omständigheter i sina val av karriär medan männen betonade yttre värden, även om de könsmässiga skillnaderna i regel var mycket små. Föräldrar var de personer som hade störst inflytande i karriärvalen, bland annat i sina roller som förebilder.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka samverkan mellan lärare i fritidshem och grundskollärare, genom att belysa olika påverkansfaktorer utifrån ett maktperspektiv. För att kunna besvara våra frågeställningar fann vi genom tidigare forskning påverkansfaktorer på samverkan utifrån ett maktperspektiv och vi kategoriserade dem i underrubriker i både tidigare forskning samt i analys och resultat. Påverkansfaktorer på samverkan som vi identifierade och utgick ifrån var utbildning till lärare, yrkesidentitet, skillnader mellan lärare i fritidshem samt grundskollärare, yrkesstatus, ledning/ styrning och slutligen en genomgång av samverkansbegreppet. Som metod valde vi att genomföra semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av utbildare på lärosäten, rektorer, grundskollärare samt lärare i fritidshem. Informanterna tillhörde fyra olika grundskolor samt två olika lärosäten. Resultatet visade framför allt att samverkan var mer komplex än vi tidigare kunnat föreställa oss. Vi fann många olika påverkansfaktorer på samverkan, där ingen faktor gick att utesluta och alla faktorer samspelade. Ett intressant resultat var att det rådde stor okunskap på fältet kring vad samverkan faktiskt var för någonting. Vi kom fram till att lärare i fritidshem hade en lägre status i relation till grundskollärare, vilket också inverkade på samverkan. Ett annat intressant resultat var att samverkan inte fanns med som ett undervisningsmoment i lärarutbildningarna, men ändå förväntades lärargrupperna samverka på fältet samtidigt som ledningen visade ett bristande intresse. Det var viktigt att skriva detta arbete då samverkan alltid kommer att vara viktig för skolans organisation där eleverna erbjuds en varierad undervisning, samtidigt som grundskollärares perspektiv på samverkan var ett orört forskningsområde.

Denna studie inriktar sig mot matematik och läsförståelse med fokus på textuppgifter för elever på mellanstadiet. PISA (Programme for International Student Assessment) är ett internationellt program där 15 åriga elevers kunskaper testas i dels matematik och läsförståelse. Resultatet från 2015 visar att elevers kunskaper i matematik och läsförståelse har förbättrats. Syftet med studien var att undersöka om resultatet i matematik och läsförståelse kan ha ett samband och i så fall vilka bakomliggande orsaker det kan finnas. Vi vill även undersöka vilka samband som kan finnas mellan lärande i matematik och läsförståelse med fokus på textuppgifter. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie där resultatet grundas på tio utvalda artiklar som analyserats. I den granskade forskningen identifierades ett sociokulturellt perspektiv. Forskningen har lyft bakgrundsfaktorer som kan påverka elevers resultat i matematik och läsning. Resultatet pekar på att läsning har en betydande roll för lärandet i matematik.

Vårt syfte med studien var att undersöka hur det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan serut, vilka faktorer som påverkar samt vad det finns för möjligheter och utvecklingsområden.Den metod som används i studien är semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade niostycken förskollärare. Vårt resultat visade att förskollärarna hade liknande arbetssätt ochmetoder för systematiskt kvalitetsarbete. I studien framkommer det att förskollärarna delsupplevde att arbetet fungerade bra men att det dels fanns många påverkansfaktorer somförsvårade arbetet, exempelvis nämns tid, förhållningssätt, barngrupp och personalbrist.Skillnader mellan arbetet hos privata och kommunala förskolor kring upplevelser av arbetetblir också tydliga.

Covid-19-pandemin orsakade en stor omställning i samhället där även skolväsendet blevpåverkat av dess följder genom bland annat inställd prao, digitala mässor och öppet hus. Vi vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetade med att ge grundskoleelevermöjligheten att genomföra ett välgrundat gymnasieval under pandemin. Studiensfrågeställningar är följande: “Hur arbetar vägledare med studie- och yrkesvägledning föratt ge grundskoleelever möjligheten att genomföra välgrundade gymnasieval?”, “Hurarbetar studie- och yrkesvägledare med yrkesbeskrivningar i vägledning med elever?”samt “Hur har pandemin påverkat vägledarnas arbetssätt?” Studien utgår från en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer. I analysenanvänds de teoretiska utgångspunkterna System Theory Frameworks of CareerDevelopment (STF), Cognitive Information Process (CIP) och Careership theory. Resultatet visar att vägledarna arbetar med att öka elevernas självkännedom ochyrkeskunskap genom samtal och övningar, men trots detta upplever de en lägresjälvkännedom hos eleverna som gjort gymnasieval under pandemin jämfört med tidigareår. Vägledarna håller i informationspass och övningar om gymnasieprogram och olikayrkesbeskrivningar för att vidga elevernas perspektiv och utmana eventuellaföreställningar. Trots att dessa informationspass är en viktig del i att hjälpa eleverna attgöra välgrundade gymnasieval så har de blivit färre under pandemin, som ett steg i attminska smittspridningen. Utöver färre pass ersattes praon med andra aktiviteter medkoppling till utbildning och arbetsliv och öppet hus samt gymnasiemässor digitaliserades. Ett nytt tillvägagångssätt som tillkom under pandemin var att digital vägledning blev mertillgängligt.

This is a qualitative study aimed at getting an idea of how preschool teacher students perceive physical activity linked to the preschool context, how they perceive factors that can affect preschoolers' ability to be physically active, and how they themselves imagine that they might work on this later when they come out to work. The study was conducted through semi-structured interviews with five preschool teacher students who are studying their final semester of preschool teacher education. The results of the study show that preschool teacher students imagine that the attitude, commitment and presence of educators are perceived as the factor that can affect the physical activity of preschoolers the most. But also that it is important that children are offered a variety of physical activities. This is so that they have the opportunity to create an interest in being physically active. The results also show that preschool teacher students have a perception that physical activity can occur both spontaneously in the free play and during planned activities. All informants also perceive that it is easier to be physically active outdoors because it is more allowed there than in preschool's, sometimes cramped, indoor premises. Results also show that the informants imagine that the forest and stay in the local area attract higher levels of physical activity. And the hilly and varied terrain that exists in the forest provides good opportunities for training on rough motor skills.

Genom att ställa ämnesdidaktiska frågor till samhällskunskapslärare på gymnasiet om både innehåll och mål i undervisningen om mänskliga rättigheter syftar detta examensarbete till att undersöka den outforskade beröringspunkt där det samhällskunskapsdidaktiska fältet och forskning om mänskliga rättigheter möts. Den ämnesdidaktiska frågan om innehåll omfattar påverkansfaktorer för urval som kan urskiljas i samhällskunskapslärares tal om sin undervisning om mänskliga rättigheter i kursen Samhällskunskap 1b. Som ett resultat av de påverkansfaktorer som lärarna gav uttryck för växte en underfråga fram, nämligen vilka mål som lärarna har med sin undervisning om mänskliga rättigheter. Den datainsamlingsmetod som används består av kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer med tre gymnasielärare i samhällskunskap. Resultatet analyseras i två steg där det första steget innehåller påverkansfaktorer i form av fyra dimensioner som beskrivs i Öberg (2016). Resultatet visar att den styrande dimensionen och den didaktiska dimensionen är framträdande hos samtliga lärare. Dessutom synliggörs att den personliga dimensionen är tydlig i en av lärarnas tal medan den samhälleliga dimensionen är det hos någon annan. I ett andra steg analyseras lärarnas mål med sin undervisning utifrån fyra perspektiv på Human Rights Education som återges i Adami (2014). Fält A som syftar till att skapa kosmopolitiska medborgare är mest närvarande i lärarnas tal. Resultatet visar dock att perspektiven är otillräckliga för att beskriva lärarnas mål vilket härleds till dess bristande koppling till en svensk skolkontext i allmänhet och till samhällskunskapsämnet i synnerhet. Snarare bör lärarnas mål med undervisningen förstås utifrån samhällskunskapsämnets tudelade uppdrag om kunskap och fostran.

Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft har påverkat ungdomars gymnasieval samt på vilka sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att möta denna problematik. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta informanter, fyra elever samt fyra studie- och yrkesvägledare. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) Careershipteori samt Parsons (1909) Trait- and factorteori. De begrepp som huvudsakligen använts är habitus, handlingshorisont, sociala faktorer, brytpunkter, omvärldskunskap, självinsikt och rationella val. Den tidigare forskningen visar att elever själva upplever att de saknar tillräcklig information och kunskap om arbetsmarknaden för att kunna göra välgrundade val samt att vägledningen i sin helhet är bristfällig eftersom den påbörjas sent i elevernas skolgång vilket ökar risken för fel- och omval. Utifrån vårt resultat framkommer det att ungdomar med kännedom om arbetsmarknaden till stor del påverkas av denna aspekt vid valet av gymnasium medan elever som saknar kunskaper om arbetsmarknaden främst utgår från sina intressen och den närmsta omgivningens åsikter. Det framkommer även att vägledning mot arbetsmarknaden är ett för komplext och omfattande arbete för att kunna genomföras av enbart studie- och yrkesvägledare utan förutsätter att även andra samhälleliga aktörer kontinuerligt samverkar med skolorna.