Syftet med studien var att undersöka om de gymnasieelever i årskurs 3 som uppgav att de försökte minska sin vikt hade ett högre Body Mass Index (BMI) än de som inte försökte minska sin vikt, samt undersöka vilka faktorer som påverkade gymnasieelevernas vilja att gå ned i vikt? Författarna använde en survey-metod i form av en enkätundersökning för att kunna jämföra variabler samt se orsakssamband och påverkansfaktorer. Enkäterna besvarades på den aktuella gymnasieskolan med respektive klassföreståndare närvarande. Studiens resultat baseras på tre gymnasieklasser i årskurs 3 och omfattar 52 elever, varav 35 flickor och 17 pojkar. Resultatet visade att den största andelen deltagare som ville minska sin vikt var de normalviktiga och anledningen var för att de ansåg sig själva som för tjocka. Det framkom att en stor del av flickorna som ville minska sin vikt även hade någon i omgivningen som försökte minska sin vikt, dock sågs ingen signifikant skillnad hos pojkarna. Vidare visade resultatet att det främst var tonårsflickor som tog till sig budskap från media och påverkades av modetidningar. Det framkom även att flickor oftast valde att banta för att förändra sitt utseende, vilket inte kunde påvisas bland pojkarna. Slutsatsen som författarna har kommit fram till är att ungdomar i dagens samhälle har en stor press på sig, där omgivningen är den största påverkansfaktorn och som i sin tur kan orsaka ohälsosamma levnadsvanor.

Andersson, O. (2012) Förhållandet till naturen och dess påverkansfaktorer. En kvalitativ studie beträffande tre generationers förhållande till natur och dess påverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi. Människans förhållande till naturen har präglat hela den mänskliga historien och den är nödvändig för vår överlevnad. I det moderna samhället har dock en distansering mellan människan och naturen skett och på många arenor arbetas det idag för att upplysa värdet i naturen och vilka positiva effekter den kan ha på oss människor. Denna studie syftar till att genom tolkning av livsberättelser undersöka vilket förhållande tre personer ur olika generationer har till naturen. Vilka påverkansfaktorer har bidragit till skapandet av detta förhållande och vad har de haft för inverkan på dessa tre personer? Faktorer som mentalitet, uppväxt och samhällutveckling är belysta i denna studie för att försöka skapa en djupare förståelse för hur vårt förhållande till naturen skapas.

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för människors erfarenheter av viktnedgång samt undersöka vilka påverkansfaktorer som är viktiga vid en livsstilsförändring. I bakgrunden presenteras litteratur och tidigare forskning om olika påverkansfaktorer som kan vara viktiga vid en livsstilsförändring. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjumetod, vilket betyder att vi har intervjuat fem individer i åldern 23-50 år. Dessa individer har gått ner mellan 10-53 kilo och gjort en livsstilsförändring på egen hand utan några medicinska ingrepp eller med hjälp av till exempel viktgrupper. Metoden valdes för att på bästa sätt nå en ökad förståelse för människors erfarenheter vid en livsstilsförändring med viktnedgång som följd. I resultatet har vi utifrån intervjupersonernas berättelser kommit fram till olika teman. Dessa teman speglar bland annat erfarenheter gällande en förändrad syn på livet, det sociala stödets betydelse, motivation och individernas egen drivkraft och tro på sig själv, något som har visat sig vara viktiga faktorer för våra intervjupersoners lyckade livsstilsförändring.

No description available.

Denna studie ämnar nå kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program på gymnasiet. Studien baseras på intervjuer med åtta elever från både studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgångspunkter som analysen bygger på är Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriärval. Studien visar att det framförallt är elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit påverkan på eleven, när denne gör sitt gymnasieval. Informanterna i studien menar att studievägledaren inte haft någon betydande roll i deras gymnasieval. Resultatet diskuteras i relation till den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Syftet med det här arbetet var att genom kvalitativ innehållsanalys av 173 elevtexter, skapa förståelse för ungdomars föreställningar om framtiden i en region med glesbygdsproblematik. Studiens frågeställning var: vilka påverkansfaktorer när det gäller geografisk rörlighet går att finna i ungdomarnas föreställningar och hur föreställs dessa faktorer påverka deras framtidsplaner? Vid analysen av ungdomarnas föreställningar skapades följande kategorier: utbildning, arbete, natur och miljö, rätt format, sociala relationer, personlig utveckling, nya upplevelser, samt trygghet. Påverkansfaktorerna som framkom i ungdomarnas föreställningar var brist på eller tillgång till dessa kategorier. Temat som framkom efter analysen av det underliggande mönstret hos kategorierna var möjligheter för individen. Resultatet diskuterades i ljuset av Zygmunt Baumans samhällsanalys, teorier om fostran av den ideala samhällhällsmedborgaren samt tidigare forskning om vad som påverkar ungdomars geografiska rörlighet. Utifrån den teoretiska referensramen samt tidigare forskning i bakgrunden skulle resultatet kunna förstås utifrån den moderna samhällskontext ungdomarna är en del av, där individer ständigt uppmanas att uppmärksamma och granska sina egna val och möjligheter och att sätta sig själva i centrum. / <p>Godkännande datum: 2017-06-30</p>

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare. Frågeställningarna handlade om vilka faktorer som påverkar valet av diet och vilka påverkansfaktorer förespråkare för populära dieter använder sig av vid marknadsföring. Tidigare forskning om dieter och matvanor visar att det finns “medicinska”, “sociala” och “kulturella skäl” som påverkar matvalen, men även andra faktorer som vi har kategoriserat som “personliga” och “övriga skäl”. Metoderna som användes till denna uppsats har varit enkätstudie och kvantitativ textanalys. Urvalet till enkäten har varit ett obundet slumpmässigt urval där populationen var studenter på Högskolan i Gävle. Resultatet från enkäten visar att det fanns sex stycken signifikanta påverkansfaktorer hos studenterna. Dessa var följande: “uppnå specifika mål”, “bli piggare”, “träning”, “bra argument för att dieten fungerar”, “tillgång och utbud” och “gå ner i vikt”. Resultatet från textanalysen visar att de påverkansfaktorer som de populära dieterna använder sig mest av är följande: “förebygga sjukdom eller av medicinska skäl”, “gå ner i vikt” och “bra argument för att dieten fungerar”.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.

<p>Den här uppsatsen redogör för en studie om ledningens roll vid postimplementering av</p><p>affärssystem. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som bidrar huruvida</p><p>postimplementeringen kommer bli ett prioriterat område i verksamheten. Studien syftade</p><p>också till att ta fram riktlinjer som kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av</p><p>postimplementeringen. Studien består av en teoretisk referensram, som är uppdelad i tre olika</p><p>dimensioner: ledning, organisation, system. Vi har i studien gjort en förstudie och en</p><p>huvudstudie. Syftet med förstudien var att kontrollera att studien var relevant och</p><p>genomförbar. Vi kunde i förstudien konstatera att alla företagen ansåg implementeringen</p><p>avslutad när systemet sattes i drift och användes i verksamheten. Den visade också</p><p>ledningens agerande var intressant att studera närmare, eftersom ledningen har en viktig</p><p>funktion under postimplementeringen. Resultatet av huvudstudien visade att ledningen på</p><p>vissa av företagen som undersöktes hade en rad olika brister när det gällde exempelvis</p><p>strategi, förändringsbenägenhet, utbildning och användarmedverkan. Vi fann i studien att de riktlinjer som vi kommit fram till kan vara behjälpliga för ledningen vid genomförandet av postimplementeringen.</p>

<p>Varför minskar barn och ungdomars lust och intresse att lära naturvetenskap i skolan med stigande ålder och varför väljer fler och fler ungdomar att inte fortbilda sig inom det naturvetenskapliga området? Detta är en problematik vi ställdes inför under vår lärarutbildning. Vilka attityder har ungdomar till den naturvetenskapliga undervisningen i skolan och på vilka sätt kan dessa attityder förbättras? Syftet med föreliggande C-uppsats har varit att undersöka och problematisera vilka attityder elever har till den naturvetenskapliga undervisningen i biologi och kemi, samt att undersöka vilka faktorer i skolan eleverna själva anser påverkar dessa attityder. Dessutom undersöks och problematiseras vad eleverna anser bör förändras i den naturvetenskapliga undervisningen för att skapa positiva attityder till dessa ämnen. För att undersöka detta genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med tio elever i årskurs nio, från två kommunala skolor i en medelstor svensk kommun i Mellansverige. Resultaten från intervjustudien visar att de flesta elever har övervägande positiva attityder till ämnena biologi och kemi och att det framför allt är faktorerna ämnesinnehåll, lärare och undervisningsmetoder som påverkar deras attityder. För att kunna förändra attityderna till att bli mer positiva, anser eleverna att det är viktigt att åstadkomma ett mer varierat ämnesinnehåll, att använda fler undervisningsmetoder samt att utveckla en mer välfungerande interaktion mellan lärare och elever.</p>