Detta arbete syftar till att undersöka hur blå-grön infrastruktur kan användas som en metod för översvämningsskydd vid hamnomvandlingar av industriområden som en del i att öka städers resilience. Forskningsdesignen som används är en fallstudie av fenomenen blå-grön infrastruktur och urban flooding. Arbetets teoretiska ramverk utgörs av non-equilibrium-paradigmets syn på begreppet resilience. Resilience definieras här som ett system som påverkas av externa och interna processer samtidigt som det har en förmåga till kontinuerlig anpassning samt en fortlöpande funktionalitet. Av arbetets analys framkommer att vid implementering av blå-grön infrastruktur är helheten större än summan av delarna. Det är därför centralt att alla delar av det blå-gröna infrastruktursystemet fyller en funktion i sig själva så väl som i förhållande till varandra. Detta är den viktigaste aspekten som måste uppfyllas om blå-grön infrastruktur ska kunna möta de krav som urban flooding och havsnära exploatering ställer. / This studie aim to investegate how blue-green infrastructure can be used as a method for urban flood-prevention in redevelopments of former harbors as a part of increasing the resilience capacity of urban areas. The method is a case study of the fenomenon blu-green infrastructure and urban flooding. The studies theoretical framework is the non-equilibrium paradigm view of resilience. In this studie resilience is viewed as a system that is influenced by internal and external processes as well as retaining the capacity of constant adaptation and functionality.  As a result of the studies analysis it is shown that when implementing blue-green infrastructure the idea of that the whole is bigger than total of the parts is vital. The system that aims to cope with urban flooding has to be functional as a cohesive system as well as in the separate parts. This is the most important idea if blu-green infrastructure is to be useful in coping with the consequences of urban flooding as well as ensuring a more resilient future.

<p>I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.</p>

I uppsatsen ger vi en överblick av Kina som värdland för svenska direktinvesteringar. Kinas komparativa fördelar enligt grundläggande handelsteori är naturtillgångar, låg arbetskrafts-kostnad samt stor marknad. De komparativa fördelarna blir till lokaliseringsspecifika fördelar vid företagens val mellan export och direktinvestering. Vid direktinvestering etablerar företaget dotterbolag för verksamhet i värdlandet. Av stor vikt för företaget är värdlandets förmåga att kunna erbjuda en gynnsam miljö för företagsspecifika fördelar. Vår studie tyder på att Kinas ekonomiska reformer sedan 1979 har bidragit till rikt inflöde av utländska direktinvesteringar vilka gynnat Kina som land. Vår slutsats är att marknadens storlek och låg arbetskraftskostnad hittills är de främsta orsakerna till att Kina är ett attraktivt värdland för svenska företags direktinvesteringar.

<p>Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.</p>

Fokus i denna studie utgörs av specialpedagogik, och studien syftar till att undersöka hur några grundskollärare uppfattar kunskapsområdet specialpedagogik. Undersökningen bygger på tre frågeställningar, vilka bidrar till att belysa grundskollärares uppfattningar om kunskapsområdet ur olika aspekter. Specialpedagogik utgör ett komplext ämnesområde, som kan förstås utifrån flera olika perspektiv. Inom specialpedagogisk forskning existerar bland annat tre olika paradigm, utifrån vilka den specialpedagogiska verksamheten kan förstås. Betraktarens förståelse ter sig olika beroende på val av paradigm, och detta till följd av olika förklaringsmodeller och interventionsförslag. Vidare kan specialpedagogik förstås i relation till ”vanlig” pedagogik/klassundervisning, men förhållandet mellan dessa två former av pedagogik kan problematiseras. Som teoretiskt avstamp använder vi bland annat tankar från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Foucaults diskursbegrepp. För att undersöka hur grundskollärare kan uppfatta specialpedagogik har vi genomfört fokusgruppssamtal, vilket är en forskningsteknik som handlar om att genom gruppinteraktion insamla data. I fokusgrupperna får deltagande informanter diskutera kring ett på förhand givet ämne; i vårt fall har det givna ämnet utgjorts av specialpedagogik. Inom ramen för denna undersökning har vi genomfört två fokusgruppssamtal. Resultatet från fokusgruppssamtalen har kategoriserats utifrån en analysmodell, bestående av tio olika kategorier vad gäller uppfattningar om specialpedagogik. Vårt resultat visar att specialpedagogik kan uppfattas på flera olika sätt. Många uppfattningar som informanterna gav uttryck för i samband med fokusgruppssamtalen kan dock härledas till ett individfokus i förhållande till specialpedagogik. Samtidigt gav informanterna uttryck för uppfattningar som lyfter fram miljöbetingelser inom specialpedagogiken. Dessa uppfattningar var dock betydligt färre än de som kan relateras till ett individfokus.

<p>Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. </p><p>Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. </p><p>Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.</p>

Bakgrund: På grund av bl a globalisering har förutsättningar för internationell verksamhet förändrats. Det är idag lättare att ta kontakt med andra länder vilket kan vara nödvändigt för att hålla en verksamhet vid liv. Även mindre företag ges möjligheter att etablera sig internationellt, trots att tillgång till resurser kan tyckas begränsa deras internationaliseringsprocesser. Syfte: Att undersöka mindre, teknikbaserade företags val av organisationsform vid internationalisering, vilka motiv som ligger bakom en internationalisering samt hur man väljer vilken utländsk marknad för en etablering. Resultat: Det som framkom från intervjuer gjorda med fyra företag belägna i Mjärdevi Science Park, Linköping, analyseras med hjälp av den referensram som baseras på vedertagna teorier kring företags internationaliseringsprocesser. Det visade sig att mindre, teknikbaserade företags inställning till internationalisering inte påverkades av dess litenhet och begränsade resurser. Liten hemmamarknad, starkt nischad produkt samt viljan att följa befintliga kunder var några av orsakerna till denna typ av företags internationalisering.

Syftet med studien är att undersöka den specialpedagogiska kompetensen att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och kollaborativt i elevhälsoteamsmöten (EHT-möten) samt hur den kompetensen förhåller sig till biomedicinska, patogenetiska samt kategoriska perspektiv och insatser för elever i skolsvårigheter. Studien har en kvalitativ ansats genom etnografiskt inspirerade observationer av fem EHT-möten och semistrukturerade kvalitativa intervjuer med fem specialpedagoger på fem grundskolor i Stockholm. De teoretiska utgångspunkterna som tillsammans med empirin ligger till grund för kunskapskonstruktionen, är det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet på orsaker till skolsvårigheter, samt det salutogenetiska och patogenetiska perspektivet på hälsa. Resultatet visar att stor del av EHT-mötena ägnas åt att diskutera enskilda elevärenden, diagnoser och åtgärdande insatser. Resultatet pekar även på att specialpedagogerna är i uppdrag som gör att den specialpedagogiska kompetensen inte kommer till sin rätt i EHT-mötena. Inkluderingsarbetet och det hälsofrämjande arbetet överskuggas av det biomedicinska paradigmets patogenetiska och åtgärdande perspektiv som dominerar i EHT-mötena, vilket gör att insatserna på sin höjd blir förebyggande.

Is a meme just a humorous composition made to make people laugh, or does it have potential to connote something more? This became the question that gave this article life and emerged when the official Twitter account of Ukraine posted memes mid-war. In order to examine whether a meme has potential to connote something more this article studied memes with the questions RQ1: Do memes function as a multimodal tool for intermediation of narratives and societal discourses on the official Twitter account of Ukraine? RQ2: Which semiotic choices in language and visual communication mainly appear in the memes?  RQ3: How do the main semiotic choices in the memes interact with each other? RQ4: Are, for Ukraine, societal discourses and/or narratives present within the memes? Four memes were collected from the official Twitter account of Ukraine and analyzed with a multimodal critical discourse analysis. Drawing on Fisher's narrative paradigm, this article argues that the use of a meme can be seen as storytelling. In order to investigate the nature of a meme and to understand how a meme can mediate discourse, we draw on Shifman and critical discourse in our analysis. Linking our analysis to former research is done to help the reader understand the multifaceted nature of a meme. The result of this study shows that a meme in this particular case can be used as a multimodal communicative tool for storytelling and the mediating of social discourses, therefore further studies on the subject of memes are recommended.

John Warden är en inflytelserik luftmaktsteoretiker som låg bakom koalitionens luftkampanj mot Irak 1991. Han menar att luftmakt bör användas för att slå ut motståndarens motståndskraft genom att rikta anfall mot kritiska tyngdpunkter. Han illustrerar tyngdpunkterna genom att måla upp motståndaren som ett system bestående av fem ringar som visar hur systemet bör angripas. Shaun Clarke menar att småstater inte kan använda Wardens luftmaktsteori eftersom det kräver stor massa och därför en stormakts resurstillgångar. Han lanserar därför SPOT-paradigmet som en väg för småstaten att anamma strategisk bombning på ett resurseffektivt sätt. Denna studie prövar Wardens och Clarkes förklaringskraft genom en fallstudie på Israels luftmaktsutövande under operation Protective Edge 2014, för att se om Clarkes påstående är giltigt och om SPOT-paradigmet är användbart för småstaten.Studien visar att femringsmodellen har låg förklaringskraft på Israels nyttjande av luftmakt. Man har i huvudsak inte följt Wardens rekommendationer. SPOT-paradigmet har däremot hög förklaringskraft och studien förefaller stärka teorin i småstatens luftanfall mot en svagare motståndare.