2011 was the first year the majority of the American public were in favor of same-sex marriage—a nine point (and largest year-to-year) increase from 2010. That year gave the LGBTQ community a crucial win in the hard-fought cultural war over government validation of same-sex relationships. Not so coincidentally, 2010 saw mass media, specifically network television, depict same-sex relationships like never before. New shows like Modern Family, Glee and The Good Wife hit their ratings zenith alongside stalwarts like Grey’s Anatomy, Desperate Housewives and House. But were the relationships depicted diverse in terms of roles, race, class and gender? Or did they resemble the heteronormative ideal of the white, upper middle-class relationship and family? Through a discourse analysis of popular, scripted network television shows from the 2010-2011 season, I found the depictions to powerfully create a “normal” same-sex relationship towards a heteronormative ideal. Both the same-sex women and men’s relationships were heteronormative in that their statuses and roles within the relationship adhered to the classic masculine/feminine binary. However, the same-sex women’s relationships were queerer, exhibiting sexual fluidity and labels beyond gay and straight. Still, the women maintained Western, feminine appearances supporting Laura Mulvey’s male gaze. The same-sex men’s relationships fully supported Jasbir Puar’s notion of the “exceptional homosexual.” Beyond their roles, the men’s relationships were heteronormative by being same-raced/white, upper-class, and, in two out of the three couples, having children. Ultimately, all the depictions exemplified Monique Wittig’s frustration that historical “discourses of heterosexuality oppress us in the sense that they prevent us from speaking unless we speak on their terms.”

In der vorliegenden Synopse werden drei veröffentliche Publikationen gebündelt. Die Experimente tragen zur aktuellen wissenschaftlichen Diskussion über die positiven oder negativen Auswirkungen sozialer Entitäten und sozialer Hinweisreize in digitalen Lernmedien bei. Zunächst werden die theoretischen Grundlagen zusammengefasst. Weiterhin werden die Methoden, die zentralen Ergebnisse und auch die Implikationen und Limitationen diskutiert. Die bisherige und vor allem aktuelle Literatur zu diesem Forschungsschwerpunkt hat inkonsistente Ergebnisse hervorgebracht (z.B., Dinçer & Doğanay, 2017; Mayer & DaPra, 2012; Stull et al., 2018; Wang et al., 2018; Wilson, 2018). Klassische kognitive Lerntheorien wie die Cognitive Load Theory (CLT; Sweller, 1994; Kalyuga, & Singh, 2016) und die Cognitive Theory of Multimedia Learning (Mayer, 2014a) postulieren einen negativen Einfluss zusätzlich implementierter sozialer Entitäten auf Lernprozesse. Zusätzliches visuelles Material muss zwangsläufig zusätzlich zu dem eigentlichen Lernmaterial verarbeitet werden, wodurch eine kognitive Überlastung resultieren kann (Sweller et al., 2011). Soziale Entitäten wirken somit tendenziell ablenkend und sollten nicht implementiert werden. Andere Theorien, wie die Social Agency Theory (Mayer et al., 2003) oder die Cognitive-Affective-Social Theory of Learning with Media (CASTLM; Schneider et al., 2018b) postulieren im Gegensatz positive Einflüsse sozialer Entitäten und Hinweiszeichen auf Lernprozesse. Verfügbare kognitive Ressourcen werden nicht automatisch zur Schemakonstruktion genutzt (Huk & Ludwigs, 2009). Stattdessen aktivieren erst affektive, motivationale und auch soziale Prozesse diese Ressourcen. Soziale Entitäten können somit lernförderlich implementiert werden, da durch Prozesse der sozialen Identifikation, parasozialen Kommunikation sowie der affektiven und motivationalen Stimulation, Lernprozesse positiv beeinflusst werden können. Trotz dieser inkonsistenten Befundlage sind soziale Entitäten in zahlreichen Lernmedien integriert. Sichtbare Dozierende befinden sich in vielen Massive Open Online Courses (MOOCs; z.B., Hernandez et al., 2013). Zusätzlich zu Lehrvideos sind soziale Entitäten, wie beispielsweise pädagogische Agenten in interaktiven Lernmedien enthalten (Lin et al., 2013). Neben vollständigen Figuren, sind simplere soziale Hinweiszeichen, wie beispielsweise sichtbare Hände vor allem in Demonstrationsvideos integriert (Fiorella et al., 2017). Neben den empirischen Inkonsistenten besteht somit allerdings eine große praktische Relevanz. Mit experimentellen Untersuchungen muss der Forschungsschwerpunkt aufgegriffen und weiter ausdifferenziert werden. Die inkludierten quantitativ-experimentellen Studien werden in Tabelle 1 zusammengefasst. Im Weiteren wird die Methodik der Untersuchungen kurz zusammengefasst. Hierzu werden Probanden, Designs der Studien, Materialen und Messverfahren der abhängigen Variablen skizziert. Wie auch bei den anschließenden Ergebnissen ist die Beschreibung stark komprimiert, um Redundanzen mit den enthaltenen Artikeln zu vermeiden. So werden in der Synopse jene relevanten Kernergebnisse präsentiert, welche später im Fokus der Diskussion stehen. Neben Lernergebnissen werden hierbei auch kognitive, soziale und affektive Variablen untersucht, um einen detaillierten Einblick in den Lernprozess zu erlangen. Daraus leiten sich die folgenden Implikationen, Limitation und zukünftigen Forschungsprozesse ab. Es konnte experimentell festgestellt werden, dass durch gezielte Veränderungen des Designs, der Präsentation oder des Verhaltens von sozialen Entitäten Lernprozesse gefördert werden können. Dies spiegelt sich nicht nur in den Lernergebnissen wieder, auch Prozessvariablen wie bestimmte Facetten der parasozialen Interaktion konnten gezielt beeinflusst werden. Somit konnten Grundannahmen und Implikationen der Social Agency Theory und CASTLM experimentell gestützt werden. Die Wirkmechanismen sozialer Hinweisreize in Instruktionsvideos konnten herausgearbeitet werden und somit wurde durch theoriegeleitete experimentelle Methodik ein essentieller Beitrag zur gegenwärtigen Diskussion bezüglich sozialer Entitäten in multimedialen Lernumgebungen erbracht. Darüber hinaus können aus den Untersuchungen unmittelbare praktische Implikationen zur Gestaltung sozialer Entitäten abgeleitet werden. Die vorliegende Synopse zielte darauf ab zu untersuchen, wie soziale Entitäten möglichst effektiv in Lernumgebungen integriert werden können. Sie untersucht allerdings nicht ob eine grundlegende Integration sinnvoll ist, da keine Kontrollgruppen ohne Entitäten untersucht wurden. Diese bisherige Einschränkung ist eine Forschungsherausforderung gegenwärtiger und zukünftiger Projekte des Autors. Weiterhin sind die einbezogenen Studien der Synopse Grundlage weiterer Forschungsprojekte zu Effekten von Perspektive, Stimme und Verhaltensweisen von Personen und pädagogischen Agenten in Lehr-/Lernszenarios.

Problemformulering och syfte: En forskare tror att virtuella influencers har en ljus framtid, vilket kan innebära att mänskliga influencers roll påverkas. Dessutom säger forskning att det finns en problematik i fenomenets trovärdighet, faktumet att overkliga aktörer inte uppfattas trovärdiga ser vi kan utgöra ett problem för användandet av virtuella influencers. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur virtuella influencers agerar på Instagram, hur specialister inom influencer marketing ser på detta fenomen och hur kunskap, nätverk och parasociala relationer påverkar trovärdigheten hos en influencer. Metod och material: I den här studien har två metoder använts. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på två virtuella influencers Instagramkonton; lilmiquela och bermudaisbae. Resultatet från innehållsanalysen har använts för att vidare undersöka studiens frågeställningar genom fyra intervjuer. Huvudresultat: Studiens resultat visar att (1) virtuella influencers beter sig som verkliga människor på Instagram, (2) trovärdigheten kan vara en utmaning hos virtuella influencers, beroende på hur ärlig kommunikationen är runt de overkliga och verkliga faktorerna och (3) specialister inom branschen har en nyfiken inställning till virtuella influencers och kan tänka sig att arbeta tillsammans med virtuella influencers.

This essay intends to examine the phenomenon of virtual influencers on Instagram and contribute with a fundamental knowledge within a relatively unexplored field of research. By studying the comment sections of three virtual influencers with authenticity and parasocial relationships as the theoretical starting point the essay aims to contribute with insights about participation. The comment data is examined through a combined method of a quantitative and qualitative content analysis. The entirety of the material is coded quantitatively to map the main characteristics of the comments. Qualitative tools then enable a further and deeper analysis of the comments categorized as longer and they are coded a second time. The result of the two code schemes is presented using charts and tables. These describe the type of participation that occurred and the thematization and categorization of the longer comments. Examples that represent different attributes and angles of the categories and subcategories are broken down into components as a final step of the analysis.  The results of the study include signs of parasocial relationships in a variety of forms. Compliments, conversation starters and friendly questions are in some instances openly conscious of the fact that the influencer is not a real person, and some are not. Certain friendly comments strengthened the influencers’ authenticity, and a few questioned their actions with references to previously communicated preferences. Although there were a few participants who pointed at the influencers’ persona, most of the comments regarding authenticity revolved around their physical form or existence. Signs of hatred, fear and anger occurred in this fraction of the comments. / Denna studie ämnar undersöka deltagande riktat till fenomenet virtuella influencers och bidra med grundläggande kunskap inom ett relativt outforskat område. Genom att studera kommentarsfälten på tre virtuella influencers Instagramkonton med fokus på parasociala relationer och autenticitet ger studien en inblick i hur deltagandet ser ut när allt är på låtsas. Kommentarerna analyseras genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Det första steget är en kvantitativ kartläggning av samtliga kommentarer för att ge en övergripande bild av deltagandet. Vidare analyseras de längre kommentarerna djupare genom kvalitativa verktyg för att belysa tecken på parasociala relationer och föreställningar om autenticitet.  Resultaten visar tecken på parasociala relationer i ett flertal former. Komplimanger, inbjudningar till konversation och vänskapliga frågor kommuniceras från skribenter som i vissa fall uppvisar vetskap om att influencern är en fiktiv karaktär och i vissa fall inte. En del vänskapliga kommentarer stärker influencerns autenticitet och en del hänvisar till tidigare uttalanden och ifrågasätter kontoinnehavarna. Även om en del kommentarer gällande autenticitet rörde karaktärernas persona relaterade de flesta till deras fysiska (icke-)existens. Bland dessa kommentarer förekom tecken på hat, rädsla och ilska.

Syftet med denna studie är att utveckla en förståelse för mottagarnas upplevelse av företags samarbeten med influencers. Forskningsfrågorna för studien är: Hur upplever mottagarna behovstillfredsställelsen när företag samarbetar med influencers? och Varför uppstår en parasocial relation mellan mottagarna och företag? Det teoretiska ramverket är uses and gratifications samt parasocial relation. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod, som baseras på fyra fokusgrupper med tre respondenter i varje grupp med en abduktiv forskningsansats. Resultaten av studien kommer fram till att mottagarna upplever att de tillfredsställer identitets-, förströelse- , underhållnings-, samt informationsbehov genom samarbeten mellan influencers och företag på Instagram. Resultaten visar vidare att en parasocial relation kan uppstå mellan mottagaren och influencern om kriterierna relaterbarhet, samhörighet, trovärdighet samt autenticitet uppfylls i samarbetet.

The beauty community on YouTube is a popular outlet for influencer generated video content. Beauty YouTubers provide their viewers with makeup-related videos from tutorials to the latest trends on the platform. As a result, the influencers have gained high subscriber counts that generate revenue through advertisements and brand partnerships. The influencers create relationships with their subscribers that lead to loyalty in the form of video views and merchandise purchasing. This study provides a content analysis of common characteristics within 10 popular beauty YouTubers’ videos examining the strategies used by the influencers. The top five videos from each beauty YouTuber were selected resulting in a total of 50 videos analyzed. Parasocial Interaction and Framing theories were the theoretical frameworks for this study. The results of this study indicated a series of commonly used characteristics within the most popular videos posted by the top beauty influencers on YouTube.

Syftet med denna uppsats är att med en deduktiv utgångspunkt undersöka vad som bidrar till att urvalsgruppen idag skapar en parasocial interaktion med influencers på YouTube samt vad följderna av detta blir. I genomförandet av denna uppsats har en kvantitativ metod och två kvalitativa metoder använts som utgjort grunden för de empiriska data. Den kvantitativa metoden utgjordes av en webbenkät genomförd av 102 personer med fokus på faktorer som kan stärka en parasocial interaktion. De kvalitativa metoderna utgjordes av en djupintervju och en fokusgrupp. De båda kvalitativa metoderna hade fokus på att fördjupa förståelsen för varför en parasocial interaktion uppstår och vilka egenskaper som är viktiga att en influencer besitter för att en åskådare ska fortsätta sitt följarskap. Utifrån insamlad teori och empiri kunde likheter och skillnader lyftas fram som sedan ledde fram till uppsatsens slutsatser. Slutsatserna visade att det finns olika faktorer som bidrar till att en parasocial interaktion uppstår hos en åskådare och vad påföljderna av detta blir. Det som skapar en parasocial interaktion hos en åskådare är rörligt innehåll, att influencern skapar ögonkontakt och verbalt uttryck, att innehållet i video-klippen är egenproducerat, att personliga och känsliga ämnen tas upp samt kontinuerligt uppdatering. Påföljderna av detta blir att en influencer kan påverka en åskådares beslut och åsikter då en influencer kan ses som en förebild. Dessutom kan en influencer i många fall ses som en faktisk och verklig vän som en åskådare kan känna medlidande och positiva känslor för. / The purpose of this paper is to investigate, with the help of an deductive method, what contributes to the target group creating a parasocial interaction with influencers on YouTube and what the consequences of this will be. In the implementation of this essay, one quantitative method and two qualitative methods have been used which formed the basis for the empirical data. The quantitative method consisted of a web survey conducted by 102 people focusing on factors that can strengthen a parasocial interaction. The qualitative methods consisted of one in-depth interview and one focus group. The two qualitative methods focused on deepening the understanding of why a parasocial interaction occurs and which characteristics are important for an influencer to possess in order for a spectator to continue following the influencer. Based on collected theory and empirical data, similarities and differences could be highlighted which then led to the conclusion of the thesis. The conclusions showed that there are various factors that contribute to develop a parasocial interaction with a spectator and what the consequences of this will be. What creates a parasocial interaction of a spectator is motion picture, the influencer makes eye contact and use verbal expression, the content of the video clips is self-produced, that personal and sensitive topics are addressed and continuous updating. The consequences of a parasocial interaction are that an influencer can influence a spectator's decisions and opinions as an influencer can be seen as a role model. In addition, an influencer can in many cases be seen as an actual and real friend as a spectator can feel compassion and positive feelings for the influencer.

The purpose of this study is to investigate the motives of young women choosing to interact with Swedish female influencers on Instagram, and these young womens, the followers, attitudes to sponsored material. The theories chosen as relevant for this study are “parasocial theory” as well as “perceived interconnectedness”. Both theories subject the relationship between a media personality and their fans. A content analysis was chosen to look at the difference in likes and comments on influencers sponsored as well as non-sponsored posts on Instagram. Furthermore, to increase the understanding, a survey was sent out to a collection of the followers who had commented on the relevant posts. This provided knowledge regarding followers' attitudes towards sponsored as well as non-sponsored posts. This empirical material was then analyzed using the method of content analysis. The main results of the study showed that the non-sponsored posts uploaded by the influencers were more appreciated by their followers, since 1 these non-sponsored posts generated more likes and comments from the followers. Furthermore, the respondents to the survey replied that they were often supportive of the influencers, and followed them as well as commented on their posts when they were inspired by them, wanted to support them, wanted to make their own opinions heard, or when the posts felt genuine and personal. The results are important as well as relevant for future studies, as well as for both influencers and companies willing to use influencers for marketing.

Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Diversity training continues to be an important research domain because of its practical application in modern organizations. However, research regarding best methods remains inconclusive, and little work has investigated non-demographic trainee characteristics as boundary conditions of diversity training effectiveness. The goal of this study is to test the efficacy of integrating two diversity training methods, perspective taking and media contact, specifically for resistant trainees who are high in social dominance orientation (SDO). In a sample of 373 participants, I test a proposed three-way interaction between these variables such that the effect of perspective taking on racial bias and intergroup anxiety will be enhanced by a media contact video condition, and this integration of training methods will be particularly beneficial for high SDO individuals. This hypothesis was largely unsupported, as integrating perspective taking and media interventions did not lead to lower racial bias or intergroup anxiety. Counter to expectations, the media contact video revealed a harmful effect on racial bias for those low in SDO. However, when combined with a perspective taking writing task, this harmful effect was mitigated. Supplemental analyses reveal that in the media contact video condition, the effect of SDO on racial bias was explained by a mediating mechanism, parasocial connection. Trainees high in SDO formed more negative parasocial connections with the speaker in the media contact video condition. However, those low in SDO formed strong positive parasocial connections with the speaker, and in turn, this positive parasocial connection led to lower racial bias. Implications, future research, and limitations are discussed.

No description available.