<p>Abstract</p><p>C-level in Political Science by Christoffer Odén, vt-08</p><p>“Traditionalism versus Modernism. The Ideology Debate in Left-Socialist Party Today”</p><p>Instructor: Mats Lindberg</p><p>The purpose with this essay is to describe the ideology debate in Left-Socialist Party between traditionalists and modernists. This essay have the following questions: 1 ) What are the differences between traditional and modern politics in the Left-Socialist Party? 2 ) What is similar between traditional and modern politics in the Left-Socialist Party? My method is to analyse the Left-Socialist Party programme from 2004 and analyse a programme from the modernist organisation Vagval Vanster. Then I shall compare the political views between those programmes. My results show that there are many differences but also similarity. For example the traditionalism wants to keep their political views and wait on the citizens to realise that a better world is possible. The modernists seek to renew their political views beacause they believe that no party has a self-value. The big similarity between the two groups are that they think the present society is unjust and not democratic enough. I think this essay has been very stimulating and I was suprised of some of the differences between the two groups.</p>

No description available.

No description available.

De senaste decennierna har svensk politik präglats av såväl straffutvidgningar som straffskärpningar. Detta är något som står i bjärt kontrast mot den förhållandevis återhållsamma straffpolitik som Sverige historiskt sett har fört. Forskning tyder emellertid på att strängare straff kan få oönskad effekt. Mot bakgrund av detta ville vi undersöka hur olika partier resonerar i straffrättsfrågan. Utifrån frågeställningen: “Vilka underlag använder politiker sig av för motivera kriminalpolitiska åtgärder med avseende på straffrätten?” Är studiens syfte att undersöka huruvida det skiljer sig i hur kriminalpolitiska åtgärder rättfärdigas beroende på parti. De partier som granskas är Centerpartiet, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. För att åskådliggöra hur politiker själva resonerar kring kriminalitet skärskådas ett antal motioner som väckts av ledamöter från dessa riksdagspartier. Motionerna i fråga behandlar påföljder för mord, misshandel och sexualbrott. Detta är en kvalitativ studie där arbetet skett induktivt och där en konventionell innehållsanalys har tillämpats. Analysarbetet har skett mot bakgrund av Anthony Giddens struktureringsteori och Ulrich Becks teori om Risksamhället. Dessa teorier har dessutom kompletterats med två teorier om straff samt en teori om legitimitet. Utifrån resultatet kan det sägas att samtliga undersökta partier har det gemensamt att deras förslag hänvisar till en anonym allmänhet. Trygghet är en central fråga och samtliga partier betonar vikten av att allmänheten hyser tillit till rättssystemet. Det råder även samstämmighet bland partierna kring att brottsoffret ska stödjas. Synen på gärningspersonen skiljer sig emellertid åt och straffutvidgningar respektive straffbegränsningar kan generellt härledas till den straffrättsteori partierna bekänner sig till. Alla partier utom Vänsterpartiet vill, i varierande grad, se straffskärpningar och de skäl som anges tar ofta avstamp i straffvärdesresonemang och hänvisningar till den allmänna rättskänslan samt återupprättelse för brottsoffret. Vänsterpartiet ser hellre att man arbetar preventivt och då de ser kriminalitet som en följd av ett social misslyckande föreslås ofta lösningar som syftar till att åtgärda problem i samhället eller hos individen själv till exempel vad gäller det psykiska måendet. För att legitimera sina förslag hänvisar de olika partierna, om än i varierande grad, till statistiska källor.

Den här uppsatsen handlar om partipolitiken inom den svenska kulturdebatten med avstamp i Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010. Syftet är att undersöka om kopplingen mellan partipolitik och kulturjournalistik blivit starkare eller inte samt hur Sverigedemokraterna framställs i kulturdebatten 2018 jämfört med 2010. Detta besvaras med hjälp av frågeställningar som undersöker om andelen artiklar som omnämner politiska partier eller dess företrädare ökat, om omnämnanden av respektive politiskt parti ökat eller minskat, vilka ämnen som diskuteras samt hur Sverigedemokraterna diskuteras inom kulturdebatten. Det teoretiska ramverket för uppsatsen utgår från offentlighetsteori (Ferrees et al. 2002), retorik som teori (Vigsø 2010), definitioner av kultur (Fornäs 2012), samt definitioner av kulturjournalistik (Sandström 2010, Nørgaard Kristensen och From 2015). Studien innehåller en kvantitativ och en kvalitativ del. 200 artiklar från Aftonbladets och Dagens Nyheters kultursidor har analyserats med hjälp av kvantitativ innehållsanalys. Vidare har 13 artiklar som i olika utsträckning handlar om Sverigedemokraterna analyserats med hjälp av en kombination av Peter Berglezs (2010) kritiska diskursanalys och Vigsøs (2010) retoriska analys för att undersöka den tematiska och schematiska hierarkin, retoriktyp och appellform. Analysen visar att andelen artiklar som omnämner politiska partier inte förändrats från 2010 till 2018. Däremot har riksdagsvalet som diskuterat ämne ökat. Andelen artiklar med omnämnanden av Sverigedemokraterna har tiodubblats. De mest diskuterade ämnena 2010 var klass, ideologi och journalistik, år 2018 var riksdagsvalet, rasism och utrikespolitik mest diskuterat. Sverigedemokraterna diskuteras främst med retoriktyperna deliberativ och forensisk retorik samt med pathos som huvudsaklig appellform, följt av logos. Den huvudsakliga tematiken i artiklarna utgår ofta från att ställa Sverigedemokraterna i dålig dager. De framställs som manipulativa, populistiska, främlingsfientliga och som en samhällsfara.

<p> </p><p>Kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfärdats som utdöende på grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmärksammat att kristdemokratiska partier förändrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.</p><p>Syftet med uppsat­sen är att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.</p><p>Några av de slutsatser som dragits efter en jämförelse av programanalyserna, är att partiet har tunnat ut den från början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gått från att framhålla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhället till att i stället betona vikten av en allmängiltig etik som värdegrund i samhällets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats även om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.</p><p> </p><p> </p>

Studiens syfte är att undersöka vilken typ av ärenden som de sittande oppositionspartierna i Västerbottens regionfullmäktige väljer att framföra i fullmäktige och vilka kategorier de olika ärendena tillhör. Fallstudien syftar även till att undersöka vilka partier som framför flest ärenden och vilka kategorier de ärendena tillhör. De frågeställningar som studien ska besvara är: Vilka kategorier inom hälso- och sjukvården är de som lyfts mest frekvent? Vilka partier är mest aktiva med att framföra olika ärenden som berör hälso- &amp; sjukvården? Vilka kategorier är viktigast för vardera parti? Studien har genomförts i form av en fallstudie av Region Västerbotten. För att kunna analysera det insamlade materialet har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag använts. Materialet som legat till grund för studien har utgjorts av motioner, skrivna frågor och interpellationer från deaktivt sittande oppositionspartier i regionfullmäktige under perioden 2019-2021. Resultatet visar att det parti som framför flest ärenden är Moderaterna med 58 st ärenden. Denkategori som de initierat flest ärenden inom är den som handlar om vårdkön. Resultatet visar även att det parti som framfört minst antal ärenden under den undersökta perioden är Centerpartiet, som endast initierat 30 st ärenden med flest ärenden inom kategorin tillgänglig &amp; jämlik vård inomregion/landet. Studiens resultat visar på att den kategori som är vanligast förekomna är resurser med 32 st framförda ärenden. Den kategori som är vanligast förekomna efter resurser och som även handlar om hälso- och sjukvårdsfrågor är tillgänglig &amp; jämlik vård inom region/landet.

På många gymnasieskolor bjuds politiska partier in för att sprida information om deras ideologi och program. I läroplanen för gymnasieskolan står det om skolans värdegrund och fostransuppdrag. Utbildningen ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna (Skolverket:b, 2011). Syftet är att undersöka vilka dilemman som kan uppstå i möten mellan grundlagens yttrandefrihet och skolans värdegrund. Undersökningens material består av texter där gymnasieelever resonerat om politiska partiers närvaro i skolan. För att uppnå syftet och möjliggöra att mina frågeställningar kan besvaras fick elever skriftligen besvara en ämnesrelevant fråga. Elevtexterna bearbetades och kompletterades med intervjuer från personer inom professionen. Jag intervjuade en lärarstudent, en lärare och en rektor. Elevtexterna bearbetades i en argumentationsanalys och jämfördes med intervjupersonernas svar. Resultatet visade att det finns två olika ståndpunkter med olika argument. De argument som talar för partipolitisk närvaro på skolan syftar på att skolan ska vara öppen för alla, vi ska värna om yttrandefriheten. Argumenten mot partipolitisk närvaro handlar om att skolan ska vara en trygg plats. Vissa partier bidrar med orolig stämning bland eleverna. I intervjuerna framgick det att det finns tydliga riktlinjer att utgå från men att frågan är komplex. Skolans värdegrundsuppdrag och värnande om de mänskliga rättigheterna strider mot demokratins rätt att yttra sig och parti- och föreningsfrihet. För vidare forskning hade det varit intressant att studera vilka effekter det skulle innebära att öppna upp dörrarna för alla partier.

In a representative democratic state such as Sweden there have been considerable clear changes in terms of forms for political aggregation during the last 50 years. This essay points out major changes concerning the formation of how parties work and formulate their messages. This study highlights how professional consultants and communicators have caused an alteration in the way political arguments and how policies are formulated within parties. Policy professionals are people who are employed to mediate useful information, their commission affects politics deeply. This group of people are either employed within organizations without having any formal mandate through seats in the parliament or are frequently hired and sometimes founded by different governmental agencies or even political parties. One consequence is that the role of parties and the democratic ideals has been affected. The party representatives have become more professional themselves. Possibly at the expense of the vitality of the party organizations, which is in line with the sharp drop in the number of party members which has been witnessed since the beginning of the 21st century. One effect may be further strengthening of the party elites in terms of more top-down management with more interaction and career opportunities in both the party organization and its communication bureaus interchangeably. This study wants to highlight how this change has occurred and which effect it causes to the party system and their role in a representative democracy.

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer undersöka svenska kyrkans roll i dagens samhälle samt vilken roll kyrkan kan tänkas fylla i framtiden. Dessutom syftar uppsatsen till att fördjupa kunskapen om kulturen i samhället och hur den påverkar synen på svenska kyrkan. Frågeställningarna är: “Vilken roll anser intervjupersonerna att den svenska kyrkan har i samhället?”, samt “Vilken roll anser intervjupersonerna att svenska kyrkan bör ha i samhället?”. För att svara på frågeställningarna har kvalitativa öppna intervjuer använts. I intervjuerna användes fyra frågeområden: partipolitik, relationen till svenska kyrkan, svenska kyrkans position i samhället och medlemskapet i svenska kyrkan. Intervjuresultatet har analyserats med hjälp av Clifford Geertz teori: “Religion as a cultural system”. Resultatet av undersökningen visar att de sociala och kulturella aspekterna av svenska kyrkan har en symbolisk betydelse för intervjupersonerna. De ansåg även att svenska kyrkan bör spela en social och kulturell roll i samhället.