The purpose of this study is to examine the context in which the swedish Social Democratshave used the concept of solidarity and the inclusion of the concept. The method used is asmaller model of conceptual historical method and the material is the party programs from1960, 1990, 2001 and 2013. First through a synchronous analysis to distinguish the contextand then through a diachronic analysis to compare contexts in each party program with eachother. The results of the survey show that the concept of solidarity is used more frequentlyand in more contexts than was the case during the 1960s program. Even those who are to beincluded in solidarity increase from a class focus to a focus on the outside world. Furthermorethe theories of Durkheim, Liedman and Stjernø are used to explain why these contexts andinclusions have expanded.

No description available.

This thesis examines the ideas shaping Swedish drug policy through an analysis of theofficial party programs of the parliamentary parties. The results indicate distinctideological orientations among seven out of eight parties, influencing their approachesto drug-related issues. Social Democrats and Moderates demonstrate a certain balancebetween ideological and scientific considerations, while Sweden Democrats and theLeft Party emerge as clearly ideological and scientific, respectively. The Centre Partycontributes a pragmatic dimension by balancing ideological principles with practicalmeasures to address drug-related challenges. The study underscores the importance ofunderstanding and integrating both ideological and scientific perspectives to formulateholistic and effective strategies for managing drug-related issues.

This essay has examined potential ideological change in the Swedish party, the Sweden Democrats. This has been done by examining the changes made to the party platforms adopted by the party from 1989 until the latest one, which at the time of writing was adopted in 2019.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.</p>

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra.

Miljöpartiet de Gröna är ett parti som på relativt kort tid etablerat sig i svensk politik. Mellan 1982 och 2013 har de antagit nio program som var och ett definierar vilken politik de velat föra vid respektive antagningstillfälle. Den här studien avser att undersöka på vilka sätt historia brukas i dessa program samt hur bruket förändras över tid. Studien är en kvalitativ textanalys som utgår från Karlssons typologi för historiebruk. Resultatet av undersökningen visar på ett utbrett pedagogisk-politiskt bruk och ett fåtal exempel på ideologiskt- existentiellt- och moraliskt bruk. Historia brukas framförallt i inledningen av stycken men även när den egna rörelsen ska beskrivas. Programmen bär spår av sin samtid och det finns trender i hur vissa historiebruk till- och avtar där det tydligaste är en ökning av ideologiskt historiebruk i de två yngsta programmen.

Den här studien undersöker Sametingets möjligheter att driva de politiska frågor som de samiska partierna går till val med. Studien tar upp vilka frågor som de samiska partierna vill lyfta i Sametinget och hur de vill genomföra partiprogrammet. Studien går också igenom vilka lagar, förordningen och regleringsbrev som Sametinget behöver förhålla sig till i sitt arbete, dels som myndighet och som folkvalt organ. Studiens fokus är på relationen mellan vad de samiska partierna vill göra genom Sametinget och möjligheterna utifrån rådande lagar och förordningar ur ett postkolonialt teoretiskt perspektiv. Vad som framkommer i studien är att mandatet Sametinget fått är svagt i relation till vad de samiska partierna vill kunna genomföra. Studien kommer fram till att en utredning bör tillsättas för att undersöka möjligheten till ökat mandat för Sametinget.

Under den senaste tiden har det debatterats kring att Socialdemokraterna har kommit närmare högerpartierna i Sverige. Syftet med studien är att undersöka vad Socialdemokraterna har för ideologi idag och om partiets ideologi har förändrats under 2000-talet. Genom att tillämpa en beskrivande idéanalys av Socialdemokraternas valmanifest och partiprogram under 2000-talet, undersöks vilka socialistiska, liberala och konservativa drag det går att se hos Socialdemokraterna idag. Analysen av Socialdemokraternas ideologi utgår ifrån valda kategorier och grundar sig i teoretiska ramverk, som består av de klassiska ideologierna socialism, liberalism och konservatism. Studiens slutsats är att det går att se stora socialistiska drag hos Socialdemokraterna idag, men även vissa liberala och konservativa drag. Undersökningen visar även att Socialdemokraternas ideologi inte har förändrats under 2000-talet.

Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.