Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen. Resultatet av min studie visar att Folkpartiets invandrarpolitik 1990 espektive 1997 utmärks av den kulturella, den inkluderande och den generella dimensionen viket innebär en identitetspolitik. Under åren 2003,2007 och 2009 betonas den kulturella, den inkluderande och den selektiva dimensionen, vilket tyder på en mångkulturell politik. Undersökningen visar att Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009.

<p>Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle".</p><p>A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP).</p><p>MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent.</p><p>The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.</p>

Following changes in society and other influences, the ideology of political parties can evolveover time. For example, theories exist claiming that all parties in Sweden strive towards the"middle". A good example of a political party in Sweden which recently has gained entry toparliament is the Swedish Green Party (Miljöpartiet, MP). MP was initially influenced by a green ideology (ecologism) which started as a globalmovement stating that no other ideologies shared their concerns about the environment. Thegoal of the ideology was to, via an increased influence within the political system and throughsmall-scale production, increases both natural values and people's well being. By becomingelected into parliament it is plausible that the ideology of MP could have changed due to theinfluence of for example, the realities that parliamentary every day represent. The aim with this essay was to study the changes in MP's party program from the yearof 1994 and the most recent, to see if any changes have occurred related to MP's officialideology. The study was conducted using a comparative text analysis. Moreover, since thetraditional right/left-scale is relatively coarse, four different sets of scales have been used tospecify what "right" and "left" on the traditional scale actually means. By combining the foursets of scales it was concluded that changes have occurred to the ideology of MP.

This thesis examines Folkpartiets (FP) view of the Swedish school from 1990 until 2014. During this time, the media depicts Folkpartiet (FP) as increasingly conservative. Quotes from their party programs and election manifestos during this period is analysed to try to find out if this is indeed the matter. The thesis is predominantly qualitative and both the Swedish school and Folkpartiets (FP) history is described. In the theoretical part describes also both the liberalism and the conservatism as ideologies. In terms of results it appears that Folkpartiet (the Liberal Party) has changed in a more conservative direction. Alternatively is a discussion if it can be about a more social liberal orientation instead.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

Denna uppsats studerar utvecklingen av begreppet frihet i Folkpartiets partiprogram mellan 1967-1997. Undersökningen tar hänsyn till partiprogram och program om näringslivspolitik samt utbildningspolitik. Det olika sammanhang som frihet presenteras i relateras till tre typer av frihet och idealtyper om socialliberal och nyliberal frihet.Förändringen av synen på frihet går till en viss del från en frihetssyn där alla skall ha möjlig¬het att förverkliga sin egen potential till en frihetssyn där Folkpartiet anser att individerna skall få spendera sina egna resurser efter eget huvud. Trenden är en övergång från en socialliberal politik till en nyliberal politik. De tendenser där detta blir tydligast är i synen på friskolorna och åsikterna om hur befolkningen bör bli beskattade och vilket syfte som beskattningen har. Igenom hela perioden håller Folkpartiet vissa värden konstanta. Folkpartiet förespråkar in¬dividens rätt mot olika organisationer och att marknadsekonomi är önskvärd men inte perfekt.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Frågan om LSS kom att bli en av de hetaste frågorna inför valet 2018. Sparkraven på LSS blev hårt kritiserat när det ledde till att många människor förlorade sin rätt till personlig assistans. Domar som har påverkat tillämpningen av LSS har gjort tolkningen hårdare och många av partierna vill reformera LSS för att stärka rätten till personlig assistans. Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera de politiska partiernas (Vänsterpartiet, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna samt Sverigedemokraterna) ståndpunkt i frågan om LSS. Uppsatsens frågeställningar har varit: hur vill partierna att LSS ska fungera? Vilka åtgärder föreslår partierna? Finns det några likheter mellan partierna? Uppsatsen utgår ifrån de olika partiernas partiprogram och studien har gjorts genom en textanalys av dessa. Grunden för empirin var frågorna som ställdes till partiprogrammet, för att finna partiernas ståndpunkt i LSS-frågan. Partiernas officiella hemsidor har använts, samt partiprogram som har laddats ner från partiernas hemsidor i PDF-form. Slutsatsen som kan dras är att partierna i mångt och mycket har liknande ståndpunkter i frågan om hur LSS skall fungera, även om frågan verkar vara mindre viktig för ett parti som står ut i studien. Partier på samma sida i den politiska dimensionen har ståndpunkter som liknar varandra mer än partier som är på motsatt sida, men det finns förvånande nog mer likheter än skillnader mellan partierna.

Vårt samhälle präglas av demokrati och politik. Sveriges riksdag och regering styrs av politiska parti som, vart fjärde år, ställer upp på val för att få så många röster som möjligt från väljarna. Ett steg i detta är att partierna sammanställer valmanifest och partiprogram för att förmedla sina ställningstaganden och sin ideologi. Denna kandidatuppsats riktar in sig på just dessa valmanifest och partiprogram. En idéanalys genomförs på socialdemokraternas partiprogram och valmanifest, mellan 1990-2010, för att undersöka ideologi och ställningstaganden inom arbetsmarknadsfrågan.

Detta är en studie av diskriminering och inkludering i partiprogram. Syftet med studien är att undersöka om, och i så fall hur, normer utifrån kön, sexualitet och familjebildning reproduceras i partiprogram i Sverige år 2018. Metoden som används är genderism, och fyra sorters könsdiskriminering undersöks (heterokönande, ciskönande, tvåkönande och reprokönande). Det studeras också om det förekommer inkludering. De texter som analyserats är utvalda avsnitt ur Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas, Moderaternas och Feministiskt initiativs partiprogram. Resultaten visar att Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna innehöll mest diskriminering, Moderaterna lika delar diskriminering och inkludering och att Feministiskt initiativ inte hade någon diskriminering alls. Slutsatsen är att normer reproduceras i tre av de fyra undersökta partierna, och att alla partier innehåller någon form av inkludering.