Bakgrund: Många kvinnor utsätts för partnervåld och många söker vård för skadorna. Sjuksköterskor kommer vara bland de första som kommer i kontakt med kvinnan och har en stor möjlighet att identifiera partnervåld. I och med att partnervåld är ett komplext ämne så är det intressant att se hur sjuksköterskor upplever att möta kvinnor som utsätts för partnervåld. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa kunskap om sjuksköterskors upplevelser av mötet med kvinnor som utsätts för partnervåld. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Till resultatet användes 11 kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Genom analysen kunde 2 huvudkategorier identifierades; Känslor och Hinder. Under Kategorin Känslor identifierades 3 subkategorier; Känslor kring situationen, Påverkan på omvårdnad och Påverkan på privatliv. Under kategorin Hinder identifierades 3 subkategorier; Arbetsplatsen, Sjuksköterskans egna kunskaper och När kvinnan inte vill ha hjälp. Slutsats: Resultatet visar på att man behöver se över rutinerna i verksamheterna, samt utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal om partnervåld. / Background: Many women are exposed to partner violence and many seek treatment for the injuries. Nurses will be among the first to come into contact with the woman and have a great opportunity to identify partner violence. As intimate partner violence is a complex subject, it is interesting to see how nurses experience meeting women who are exposed to intimate partner violence. Purpose: The purpose of the literature review is to compile knowledge about nurses' experiences of meeting women who are exposed to intimate partner violence. Method: A literature study with a qualitative approach. For the result, 11 qualitative articles were used which were quality checked and analyzed. Results: Through the analysis, 2 main categories could be identified; Emotions and Obstacles. Under the category Emotions, 3 subcategories were identified; Feelings about the situation, The impact on nursing and The impact on personal life. Under the category Obstacles, 3 subcategories were identified; The workplace, The nurse's own skills and When the woman does not want help. Conclusion: The result shows that there is a need to review the routines in the operations, as well as training for health and medical personnel about intimate partner violence.

Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor utsatta för våld i nära relation upplever omgivningens reaktioner på våldet samt vilken betydelse det sociala nätverket haft för våldets utveckling. Studien baseras på fem semistrukturerade djupintervjuer med kvinnor som har erfarenhet av våld i nära relation. Resultaten, som analyserades med narrativ analysmetod och tolkades utifrån symbolisk interaktionism och uppbrottsprocessmodellen, visar att kvinnorna berättat om våldet för familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater samt formella kontakter såsom polis, oftast i anslutning till en allvarlig våldshändelse. I merparten av fallen upplevde kvinnorna att de blivit bemötta med stöttande och hjälpande reaktioner som också bidragit till att kvinnan lyckats bryta upp från den våldsutsatta relationen. Några av kvinnorna upplevde dock bemötande av tystnad eller avståndstagande; i dessa situationer har ett absolut uppbrott inte ägt rum. Sammantaget tycks alltså reaktioner och stöd från den sociala omgivningen ha stor, och ibland avgörande, betydelse för om våldet fortsätter eller ej. / The purpose of this study was to examine if and how victims of domestic violence disclose their experiences to their social network, how the social network responds to the violence and the significance of the network responses relative to the evolvement of the violence. The study is based on five semi-structured interviews with women who have been exposed to different forms of domestic violence. The results, which were analysed using a narrative analysis and interpreted by symbolic interactionism and the theory of the leaving process, shows that women disclose their experiences about domestic violence to both informal and formal contacts. Disclosure often happened in the aftermath of a serious violent incident. In the majority of cases, women experienced supportive reactions that also contributed to the final break up from their relationships. Some of the women, however, experience negative attitudes and rejection, in these situations an absolute break-up was not completed.

Föreliggande studie undersökte förekomsten av milt partnervåld bland studenter samt om det förelåg en interaktionseffekt mellan kvinnliga och manliga studenter vad gäller uppfattningen av allvarlighetsgraden till partnervåld samt studentens egen historia av partnervåld. Två vinjetter beskrev ett scenario av partnervåld som graderades utifrån Opinions of Domestic Violence Scale samt fjorton frågor om beteenden inom partnervåld. Deltagarna var 476 studenter från ett mellanstort universitet i Sverige. Resultatet indikerade på att manliga studenter är mer utsatta för milt partnervåld medan kvinnliga studenter begår mer milt partnervåld. Vidare visade resultatet att manliga studenter som hade varit utsatta för partnervåld uppfattade våldet som allvarligt, men som mindre allvarligt än manliga studenter som varken varit utsatta eller förövare av partnervåld, samtidigt som kvinnliga studenter uppfattade våldet som allvarligt, oavsett om de hade varit utsatta, förövare, både utsatta och förövare eller varken utsatt eller förövare av partnervåld. Studiens resultat diskuteras utifrån tidigare forskning samt Gender schema theory. Praktiska implikationer diskuterades som understryker att vidare kunskap inom området bör implementeras. / The present study examined the frequency of mild partner violence among students, as well as the interaction between female and male students regarding the perception of the severity of partner violence together with the students’ own history of partner violence. Two vignettes described a scenario of partner violence and were graded according to the Opinions of Domestic Violence Scale along with fourteen questions about behaviours within partner violence. The participants were 476 students enrolled at an average sized university in Sweden. The results indicated that male students generally were more victimized of mild partner violence, while women perpetrated more mild partner violence. Furthermore, the results also showed that male students who had been victims of partner violence perceived partner violence as severe, but less severe compared to male students that had been neither victims nor perpetrators of partner violence, while female students perceived the violence as more severe, regardless if they had been victimized, perpetrators, both victimized and perpetrators or neither victimized nor perpetrators. The study’s results were discussed based on previous research as well as Gender Schema Theory. Practical implications were discussed which conclude that further education is needed within the area.

Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om psykisk ohälsa var mindre förekommande hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Frågeställningarna var; för grupperna fysiskt aktiva kvinnor och ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld skiljde sig (1) grad och symtom av Post traumatiskt stress syndrom (PTSD)? (2) grad och symtom av depression? (3) grad och symtom av stress? Metod Urvalet var 97 kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Kvinnojourer kontaktades via mail och stödgrupper för våld i nära relationer kontaktades på Facebook. Data samlades in via en digital anonym enkät som innefattade tre validerade enkäter; PCL-5 för PTSD, MADRS-S för depression och PSS-10 för stress, samt fem egenkonstruerade frågor och två utav Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet. Grupperna fysiskt aktiva och ej fysiskt aktiva analyserades. Graden av PTSD, depression och stress utvärderades ifrån totalpoängen på PCL-5, MADRS-S och PSS-10. Symtomen utvärderades utifrån de enskilda frågorna. Resultat Medelvärdet på PCL-5 för fysiskt aktiva var 39.3, och 44.9 för ej fysiskt aktiva (p=0.14). Medelvärdet på MADRS-S var 20.2 för fysiskt aktiva, och 22.1 för ej fysiskt aktiva (p=0.43). Båda medelvärdena klassades som “hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet varat mer än två veckor” enligt gränsvärden. Medelvärdet för fysiskt aktiva på PSS-10 var 22.1, och 23 för ej fysiskt aktiva (p=0.53). Tre symtom visade signifikanta skillnader mellan grupperna, mindre symtom rapporterades av de fysiskt aktiva kvinnorna. Symtomen för PTSD var; “problem att minnas den stressfulla upplevelsen” (p=<0.02) och “förlust av intresse i aktiviteter som du brukade njuta av” (p=<0.05). För stress var symtomet; “känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv” (p=<0.05). Slutsats Graden av PTSD, depression och stress skiljde sig inte hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. P-värdet var 0.14 på PCL-5, två frågor hade signifikant skillnad och skillnaden mellan medelvärdena var större än MADRS-S och PSS-10. Den psykiska sjukdom som var närmast att påvisa signifikant skillnad var PTSD, där fysiskt aktiva hade lägre medelvärde.

Partnervåld innefattar våld i nära relationer i en partnerrelation. Tidigare forskning kring partnervåld fokuserar främst på våldet gentemot kvinnor, med manliga förövare. Manliga offer utsatta för partnervåld diskuteras sällan, och forskningen om ämnet är begränsat. Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i attityder och bedömningar gjorda av socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med partnervåld, och om dessa påverkas beroende på om den våldsutsatta personen är en man eller en kvinna. För att undersöka skillnader användes en kvantitativ vinjettmetod med tillhörande enkätfrågor. Två separata respondentgrupper har besvarat enkätfrågorna utifrån vinjetter som är uppdelade i två delar. I vinjetterna introduceras varje respondent för ett heterosexuellt par med en problematik av partnervåld. Vinjetterna är identiska med undantaget att karaktärernas kön är utbytta. Resultatet visar att i den våldsutsatta mannens situation bedöms våldet vara mindre allvarligt, att det finns mindre risk för fortsatt våld i relationen samt att den våldsutsatta mannen i lägre utsträckning är i behov av individuella insatser. Respondenterna ansåg även oftare att den våldsutövande kvinnan är i behov av individuella insatser jämfört med den manliga våldsutövaren. Teorier använda för att tolka resultatet innefattar socialkonstruktivism och genusteori. Studien kan tillföra perspektiv för ämnet om våldsutsatta män, och belyser att bedömningar om våldsutsatta kan skilja sig åt beroende på genus. / Domestic partner violence is violence in a partner relationship. Earlier research on domestic partner violence mainly focus on the violence against women, with male perpetrators. Male victims exposed to partner violence are rarely discussed, and research of the subject is limited. The purpose of this study is to investigate attitudes and assessments made by social workers who in their work encounter domestic partner violence, and if the social workers are affected depending on whether the person exposed to partner violence is a man or a woman. A quantitative vignette method with accompanying survey questions were used to investigate differences. Two separate groups of respondents answered survey questions based on vignettes divided into two parts. The respondents are each introduced in the vignettes to a heterosexual couple with a problem of partner violence. These vignettes are identical except for the characters’ genders which have been swapped. The result reveals that violence towards the victimized man is considered less serious, that there is less risk of continued violence in the relationship and that the victimized man is in less need of individual interventions. Respondents also considered to a lesser extent that the female perpetrator needed individual interventions compared to the male perpetrator. Social constructivism and gender theory are the theories used to interpret these results. The study can add perspectives about the subject of male victims and highlight that assessments of people exposed to partner violence may differ depending on the victim’s gender.

Syftet med studien är åskådliggöra hur myndigheter, publika medier och medmänniskor skriver om och talar kring män som utsätts för våld i nära relationer, att beskriva den verklighet som dessa män befinner sig i och vad som behövs för att åstadkomma en attitydförändring.Metoden baserades på en narrativ analys utifrån vetenskapliga och populärvetenskapliga artiklar samt texter från publika medier från SocIndex och Google. De teoretiska utgångspunkterna har varit bland annat normer gällande kön, jämställdhet, konsekvenser av utsatthet för våld samt viktimologi. Utifrån det angivna syftet anser vi att narrativ analys är en passande metod eftersom intresset ligger i att studera hur språket, ordval och hur individer framställs och framställer sig själv som sociala och kulturella varelse.Resultatet presenterar attityder kring kvinnors våld mot män i nära relationer. Kapitlet inleds med en genomgång av de dominerande attityderna, vilka är att män inte kan vara offer och att kvinnor inte kan vara förövare. Vidare redovisas hur dessa attityder kan få för negativa konsekvenser för våldsutsatta män och avslutningsvis presenteras att dessa män bör inkluderas i jämställdhetsarbetet för att nyansera inställningen kring våld i nära relationer.Diskussionen inleds med en sammanfattande slutsats utifrån resultatet. Vidare presenteras reflektioner som berör bland annat hur synen på våld i nära relationer behöver förändras, främst genom jämställdhetsarbete samt att begreppet ”partnervåld” anammas. Detta för att öka förståelsen kring att såväl en man som en kvinna kan använda våld i nära relationer.

Bakgrund Våld mot kvinnor, vilket innefattar intimt partnervåld (även benämnt våld i nära relationer) är ett erkänt globalt problem där cirka var tredje kvinna blir utsatt någon gång i livet. Många av dessa kvinnor har kontakt med hälso- och sjukvården under tiden de blir utsatta oavsett om det är direkt relaterat till våldet eller ej. Där har hälso- och sjukvården ett ansvar att bemöta och behandla dessa kvinnor på ett tillfredsställande och evidensbaserat sätt som upplevs emotionellt stärkande och hjälpande av den utsatta kvinnan. Syfte Syftet var att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av processen kring berättandet om intimt partnervåld för hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes i syfte att sammanställa existerande forskning i ämnet. Datainsamlingen gjordes i september 2021 genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av inkluderade artiklar gjordes via Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Dataanalys gjordes i tre steg utifrån en integrerad modell där huvudteman och underteman identifierades. Resultat Under analysen av de 15 inkluderade artiklarna så återfanns tre huvudteman: upplevelse av barriärer som försvårar berättande, upplevelse under berättande om IPV samt upplevelse av förbättringsmöjligheter efter berättande. Dessa tre teman belyser olika aspekter av kvinnors upplevelse innan, under och efter berättande om intimt partnervåld för hälso- och sjukvårdspersonal. Slutsats Kvinnorna som deltagit i studierna hade många liknande upplevelser av att berätta om intimt partnervåld för hälso- och sjukvården. Många kvinnor beskrev att de upplevt mångabarriärer för att berätta om våldet och att de hade positiva och negativa upplevelser kring hur de blivit bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. För hälso- och sjukvården finns detstora möjligheter till förbättring i området och förslag på hur detta kan göras nämns även av kvinnorna. / Background Violence against women, one aspect of which is intimate partner violence, is a globally recognized problem which approximately one third of all women will be exposed to during their lifetime. Many of these women are in contact with the health care system during the abuse, regardless if they are seeking help for something directly related to the violence or something else. The health care system has an obligation and responsibility to treat these women in a satisfactory and evidence-based way that the women experience as emotionally strengthening and aid-providing. Aim The aim was to illustrate the battered woman's experience of the process surrounding disclosure of intimate partner violence to health care personnel. Method The method of choice was a non-systematic literature review to compile previous research of the subject matter. The collection of data was made in September 2021 through using the databases PubMed and CINAHL. The quality of the included articles was examined using Sophiahemmet University’s template for quality assessment. Data analysis was made using an integrated method where main themes and subthemes were identified. Results During the data analysis of the 15 included articles three main themes were identified: the experience of barriers hindering disclosure, the experience of disclosing intimate partner violence and the experience of opportunities for improvement after disclosure. These three themes illustrate different aspects of women’s experience before, during and after disclosure of intimate partner violence to health care personnel. Conclusions The women who participated in the studies shared many similar experiences related to disclosing intimate partner violence in health care settings. Many women described how they had overcome many different barriers to be able to disclose the violence and that they had both positive and negative experiences when it came to how health care personnel reacted and processed this information. Many improvements can be made in this area within the healthcare system and the women had different suggestions on how these improvements could be made.

Partnervåld med dödlig utgång mot en kvinna utgör ungefär 20-30 procent av alla mord i Sverige och under 2019 resulterade våldet i att 16 kvinnor dödades. Forskningsläget är idag tudelat angående om förövare av dödligt partnervåld ska behandlas som en separat grupp från andra förövare av dödligt våld. Syftet var därmed att jämföra män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med, specifikt gällande typ av våld och psykisk störning. Studien har använt en tvärsnittsdesign med ett retrospektivt förhållningssätt där ett urval på totalt 160 domar använts från år 2015 till 2020. Resultatet visade en signifikant skillnad där män som dödat sin kvinnliga partner/ex-partner använde reaktivt våld i högre utsträckning jämfört med män som dödat en annan person som de inte hade en parrelation med som istället övervägande använde instrumentellt våld. Gällande psykisk störning fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Sammanfattningsvis bidrar det faktum att grupperna skiljer sig åt gällande typ av våld till forskningsläget genom att ge en indikation på att de bör särskiljas. / Intimate partner violence with a deadly outcome against a woman constitutes approximately 20-30 percent of all homicides in Sweden, during 2019 the violence resulted in 16 women being murdered. Research today is considered to be divided regarding whether perpetrators of intimate partner homicide should be considered a separate group from other perpetrators of deadly violence. The purpose of this study was therefore to compare men who have murdered their female intimate partner/ex-partner with men who have murdered another person they didn’t have an intimate relationship with, specifically regarding type of violence and mental disorder. The study used a cross sectional design with a retrospective approach and a sample of totally 160 verdicts from 2015 to 2020. The results showed a significant difference where men who have murdered their female intimate partner/ex-partner used reactive violence to a greater extent compared to men who have murdered another person that they didn’t have an intimate relationship with, who instead predominantly used instrumental violence. Regarding mental disorder there were no significant differences between the groups. In conclusion, the fact that the groups differ in type of violence contributes to the research field by giving an indication that they should be distinguished.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka könsskillnader i motiv och tillvägagångssätt hos förövare av dödligt partnervåld i heterosexuella parrelationer. En kvantitativ forskningsmetod användes i denna icke-experimentella tvärsnittsstudie, där data samlades in från ett urval av svenska domstolars domar, det vill säga tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolens domar publicerade i en juridisk databas. Ett urval av N = 49 domar granskades med hjälp av ett kodschema, varav n = 30 domar hade en manlig förövare och n = 19 domar en kvinnlig förövare. De erhållna datan analyserades genom ett chi2-test for independence. Resultaten indikerar att kön hos förövare av dödligt partnervåld var signifikant relaterat till motiv till det dödliga våldet där tidigare utsatthet för partnervåld skiljde sig åt signifikant mellan män och kvinnor, men inte till tillvägagångssätt i det dödliga våldet. Slutsatser som drogs av denna studie var att motiv till dödligt partnervåld skiljer sig åt med anledning av förövarens könstillhörighet, medan tillvägagångssätt i dödligt partnervåld var samma oavsett könstillhörighet. / The purpose of the present study was to examine gender differences in motives and methods among perpetrators of lethal partner violence in heterosexual relationships. A quantitative design was used in this non-experimental cross-sectional study, in which data were collected from a sample of the legal cases of Swedish courts, also the legal cases of district courts, courts of appeal and the Supreme Court published in a judicial database. A sample of N = 49 legal cases were examined by means of a coding scheme, including n = 30 legal cases consisting of male perpetrators and n = 19 legal cases of female perpetrators. The obtained data were analyzed by using a chi-square test for independence. The results indicate that the gender of perpetrators in lethal partner violence was significantly related to motives for the lethal violence, in which prior exposure to intimate partner violence differed significantly between men and women, but not to methods of the lethal violence. Conclusions drawn from this study were that the motives for lethal partner violence differed because of the perpetrator's gender, while the methods of lethal partner violence were the same regardless of gender.

Syfte/frågeställningar: Studiens syfte är via en scoping-review diskutera och analysera olika perspektiv på äldre kvinnors våldsutsatthet av en manlig partner. För att specificera syftet och tydliggöra vilka ämnen arbetet är avgränsat till har följande frågeställningar formulerats: På vilket sätt är äldre kvinnor en särskilt utsatt grupp när det kommer till våld i nära relationer? Hur hanteras äldre kvinnors våldsutsatthet av professionella aktörer i jämförelse med unga kvinnors våldsutsatthet? Hur behöver hjälp och stöd utformas för att lyckas bemöta äldre våldsutsatta kvinnors behov?Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar olika målgrupper. Vissa målgrupper beskrivs vara särskilt sårbara, däribland äldre kvinnor. Dessa är sårbara bland annat till följd av egna och andras värderingar, som försvårar uppbrott och möjlighet till adekvat stöd. Mörkertalet gällande mäns våld mot kvinnor är stort, samtidigt som det konstateras att våld mot äldre kvinnor är ett växande problem.Metod: Genom en scoping-review undersöks det befintliga forskningsfältet för manligt partnervåld mot äldre kvinnor.Resultat: Studien resulterar i fyra olika huvudteman med två eller tre underteman. Funna huvudteman är: (1) Ett försummat kunskapsområde, (2) En multipel utsatthet som kräver en intersektionell analys, (3) Föråldrade föreställningar och förväntningar, (4) Attityder och bemötande.Konklusion: Äldre kvinnor är en särskilt utsatt grupp som behöver bemötas och ges insatser utifrån olika aspekter som följer av att vara äldre och att vara kvinna. Det framhålls också att äldre kvinnor är en mindre prioriterad grupp inom forskning och hos professionella, i jämförelse med yngre kvinnor utsatta för våld av en manlig partner. Mer kunskap behövs om målgruppen, men kunskap behövs också hos målgruppen själv, bland annat gällande våldsdefinitioner och befintlig hjälp. / Purpose/Questions: The purpose of this study is to discuss and analyze different perspectives on older women´s exposure to violence, perpetrated by a male partner. In order to specify our purpose and to clarify what topics this study is delimited to, following questions were defined: In which ways are older women a particularly vulnerable group regarding domestic violence? How is older women's exposure to violence handled by professionals, in comparison to younger women´s exposure to violence? What does help and support need to consist of in order to meet older women´s needs, when exposed to violence?Background: Domestic violence is a serious problem in society which affects different groups of people. Some groups are particularly vulnerable, including older women. These women are vulnerable among reasons such as their own and other people's values, which obstruct the possibility to break free and acquire adequate support. Men´s violence against women is a problem where the hidden statistics are stated, despite this it is assumed to be a growing problem.Method: Using a Scoping review the field of research regarding male partners violence on older women is examined.Result: The study finds four different main-themes consisting of two or three subthemes. The developed main-themes are: (1) A neglected area of knowledge, (2) A multiple exposure which demands an intersectional approach, (3) Outdated beliefs and expectations, (4) Attitudes and treatment.Conclusion: Older women are a particularly vulnerable group who needs to be treated and given support based on different aspects following being old and being a woman. It is emphasized that old women are less prioritized in research and by professionals, in comparison with younger women who are violently perpetrated by a male partner. The knowledge concerning older women and violence needs to be expanded, while old women themselves need to be enlightened, such as current definitions of violence and available support.