Bakgrund: Kvinnors brottslighet utgör endast en minimal del av brottsligheten som existerar,eftersom det i regel är män som begår brott. Detta speglas av brist på kunskap om kvinnligaförövare. Syfte: Syftet med uppsatsen är att belysa det studerade ämnet och på så sätt ökauppmärksamheten i samhället för kvinnliga mördare. Metod: En systematisk litteraturstudieutfördes om de gemensamma faktorer kvinnliga mördare har. Resultat: Kvinnor mördar somsvar på mäns våld i en relation, oftast i självförsvar. Ett flertal av de kvinnliga förövarnadödar en intim partner, i en nödsakad situation, som ett alternativ till att inte själv blimördade. De tenderar att lida av psykisk ohälsa, mörda i det gemensamma hemmet ochanvända kniv som mordvapen. Slutsats: Kärnan i ett proaktivt tillvägagångssätt är detförebyggande arbetet innan det dödliga våldet blir ett alternativ. Med kunskapen i hand är detav stor vikt att inledningsvis fokusera på partnervåld. Det är uppenbart att den kvinnligaförövaren agerar i rädsla och i självförsvar, vilket gör dem till egna beskyddare närrättsväsendet misslyckas. / Background: Crime committed by women constitutes a minimal part of the overall crimerate. Generally, men are the ones committing majority of crimes. This is reflected by a lack ofknowledge of female perpetrators. Purpose: The purpose of the study is to highlight thesubject studied and thus increase the overall attitude towards female murderers in order toclear up the confusion when solving these cases. Method: A systematic literature study wasconducted to investigate the common denominators among the female perpetrators. Result:Women commit murders in response to men's violence, usually in a relationship and inself-defense. The majority of the female perpetrators kill their intimate partner in fair of notbeing the victim of murder them selves, the motive strictly self-defense. The femaleperpetrators hold some common denominators; mental illness, the crime happen in thecommon home and a knife is usually the murder weapon of choice. Conclusion: The essenceof proactive approach is the preventative work ahead of the crime committed. With theknowledge at hand, law enforcement need to focus on partner violence. It is obvious that theperpetrator act in fear and in self-defense, making them their own protectors when the lawenforcement fails them.

Syftet med denna studie var att undersöka upplevelser hos kuratorer som arbetar med kvinnor utsatta för partnervåld kring vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts. Deltagarna bestod av sex kuratorer som arbetar på uppdrag från socialtjänsten och på kvinnojourer i mellersta Sverige med våldsutsatta kvinnor. I studiens resultat hittades fyra huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Rädsla och bestod av två subteman: rädsla för sin egen säkerhet och rädsla för barnens säkerhet. Det andra temat var Kontroll och bestod av två subteman: mannens kontroll och kvinnans kontroll. Det tredje temat bestod av Psykologiska dilemman som i sin tur bestod av fem subteman: skuld och skam, sympati och medlidande, underskattning av våld, kvinnan ej redo, och hopp om förbättring. Det sista huvudtemat var Praktiska svårigheter och bestod av subteman: gemensamma barn, kvinnans tillgång till hjälp, och ekonomi. Dessa teman förklarar faktorer till vad det är som påverkar kvinnors val att stanna kvar hos en våldsam partner. Teorin om normaliseringsprocessen har använts för att förklara potentiella faktorer till varför kvinnor stannar kvar hos en våldsam partner. / The aim of this study was to examine the experiences of counselors, who work with woman who have been victims of intimate partner violence, about why woman decide to stay with an abusive partner. A qualitative approach with semi-structured interviews was conducted. The participants consisted of six counselors working within the social services and at women´s shelters in central Sweden with abused women. Four main themes with associated subthemes were found in the study's result. The first main theme was Fear and consisted of two subthemes: fear for their own safety and fear for children's safety. The second theme was Control and consisted of two sub-themes: the man's control and the woman's control. The third theme was Psychological dilemmas, which in turn consisted of five subthemes: guilt and shame, sympathy and compassion, underestimation of violence, the woman not ready, and hope for improvement. The last main theme was Practical Difficulties and this the meconsisted of subthemes: common children, women's access to help, and finances. These themes explained factors that affected women's choices to remain with a violent partner. The theory of the normalization process has been used to explain potential factors as to why women remain with a violent partner.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka poliser inom ingripandeverksamhets (IGV) upplevelser av kvinnans inställning till att medverkai utredningen, baserat på initiala brottsplatsförhör, i partnervåldsärenden.Vidare var syftet även att undersöka hur IGV-poliser upplever att manbör arbeta för att motivera kvinnor till att medverka i utredningen. SjuIGV-poliser intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide somsedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Med hjälp av analysenidentifierades fyra teman samt åtta subteman. Resultatet påvisade attkvinnors inställning till att medverka i utredningen var negativalternativt ambivalent. Den negativa inställningen berodde till stor del pånormalisering av våldet samt misstro till polis och rättsväsende. Denambivalenta inställningen grundade sig i rädsla för våld samt ovisshetkring exempelvis rättsprocessen. Resultatet till den del av studien somsyftade till att förklara hur poliser upplever att de bör arbeta för attmotivera kvinnor till medverkan i utredningen påvisade att strategiersamt uppträdande är de mest centrala delarna. De strategier som ansågsmest centrala var patrullens uppbyggnad samt avskildhet. Att ha tålamodsamt den förhörsteknik som används under förhöret var de viktigastefaktorerna rörande hur man bör uppträda för att motivera kvinnor attmedverka i utredningen. Normaliseringsprocessen användes för attförsöka förklara kvinnors inställning till att medverka i utredningen. / The aim of this study was to examine police officer’s experiences ofwomen's attitudes towards participating in an investigation, based on theinitial crime scene hearing, in cases regarding domestic violence.Furthermore, the aim was also to investigate how police officer’s thinkthey should work to motivate women to participate in the investigation.Seven police officers were interviewed using a semistructured interviewguide. The results were analyzed using thematic analysis. Four themesand eight sub-themes were identified. The result showed that women'sattitudes toward participating in an investigation was either negative orambivalent. The negative attitude were due to normalization of theviolence and mistrust to the police and the legal system. Theambivalence attitude was caused by fear of repeated victimization anduncertainty concerning for example the legal proceeding. In terms ofhow police officer’s think they should work to motivate women toparticipate in the investigation, showed that strategies and appearancewere the two most central parts. There were two strategies that wereconsidered as most central. These were the structure of the patrol anddetachment. To have patience and how the hearing proceeds were seenas the most important factors regarding how to appear to be able tomotivate women to participate in the investigation. The Normalizationprocess were used as an explanation regarding women's attitudestowards participation in an investigation.

Att vara utsatt för partnervåld kan medföra konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan, och även att innebära att påverkas på olika sätt. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse kring kommunala enhetschefers uppfattning om sin roll och om arbetsgivaransvar när det gäller anställdas utsatthet för partnervåld. En kombination av kvantitativ och kvalitativ metod har använts och data samlades in genom en webbenkät och semistrukturerade intervjuer som analyserades i deskriptiv, bivariat respektive tematisk analys. Studien visade att partnervåld upplevs av enhetschefer som ett svårt ämne och att avsaknaden av reglering i lagstiftning och fastställda rutiner kring hur dessa ärenden ska hanteras gör att det blir upp till varje enskild enhetschef att avgöra hur det hanteras. Resultatet har sedan diskuterats i förhållande till tidigare forskning, lagstiftning och systemteori. / Being subjected to partner violence can have consequences for both physical and mental health, and also to be affected in different ways. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of municipal unit managers 'perceptions of their role and of employer responsibility regarding employees' exposure to partner violence. A combination of quantitative and qualitative method has been used and data were collected through a web survey and semi-structured interviews which were analyzed in descriptive, bivariate and thematic analysis. The study showed that partner violence is perceived by unit heads as a difficult subject and that the lack of regulation in legislation and established routines around how these matters are to be handled, makes it up to each individual unit manager to decide how it is handled. The results have since been discussed in relation to previous research, legislation and system theory.

På grund av en relativt liten mängd forskning om våld i ungas parrelationer, var syftet med denna litteraturstudie att undersöka vad tidigare forskning identifierat gällande ungdomar och unga vuxnas våldsutsatthet, oavsett deras sexuella identitet. Studiens frågeställningar berör vad tidigare forskning belyst om ungas erfarenhet och hantering av fenomenet samt vad formellt och informellt stöd bör ta hänsyn till i bemötande av målgruppen. Den valda metoden för att samla in det empiriska materialet var en scoping review, för att ge en överblick över fenomenet och för att identifiera kunskapsluckor. Studieresultatet visade att ungdomar och unga vuxna bland annat erfar fysiskt, psykiskt, sexuellt, latent, materiellt och systematiskt våld i sina relationer. Målgruppens hantering av partnervåldet visade att de oftare vänder sig till informellt snarare än formellt stöd, bland annat på grund av rädsla för stereotypt bemötande. Tidigare forskning redogjorde för olika typer av insikter om hur professionella och andra vuxna kan förebygga och identifiera fenomenet i syfte att stödja målgruppen. Identifikationen har bland annat innefattat att fenomenet bör tas på större allvar från professionella och andra vuxna. I avslutande diskussion beskrevs vikten av en medvetenhet kring att stereotypa föreställningar bland professionella och andra vuxna kan bidra till att våldet förbises och osynliggörs. / Due to a relatively small amount of research on violence in young people's couple relations, this literature review was aimed to investigate what previous research has identified about adolescents and young adults' exposure to violence, regardless of their sexual identity. The question formulations of this study concerns what previous research has illustrated regarding young people's experience and management of the phenomenon, and what formal and informal support should take into account in the personal treatment of the target group. The chosen method for collecting the empirical material was a scoping review. This to provide an overview of the phenomenon, and to identify knowledge gaps. The study results showed that adolescents and young adults experience physical, mental, sexual, latent, material and systematic violence in their relationships. The target group's management of the partner violence showed that they more than often turn to informal rather than formal support, partly due to fear of stereotypical treatment. Previous research reported on different types of insights on how professionals and other adults can prevent and identify the phenomenon in order to support the target group. The identification has included, among other things, that the phenomenon should be taken more seriously by professionals and other adults. The concluding discussion described the importance of an awareness that stereotypical societal beliefs among professionals and other adults can contribute to the violence being made invisible and overlooked.

Bakgrund Partnervåld innebär att en person på något sätt våldför sig på eller skadar personen den har en romantisk relation med. Våldet kan ske på olika sätt, men den aktuella litteraturöversikten utgick från det fysiska våldet. Risken att utsättas för partnervåld är högre i en HBTQ-relation än i en heterosexuell relation. Därför är det av vikt att som sjuksköterska vara medveten om problematiken samt veta vilken typ av hjälp HBTQ-personer kan behöva till skillnad från heterosexuella personer. Genom kartläggning av kunskapsluckor i det aktuella ämnet genererades viktig kunskap för sjuksköterskans profession. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur fysiskt partnervåld i en HBTQrelation påverkar den utsattes hälsa och beteende samt vilka hanteringsstrategier som personen kan tillämpa. Metod Den aktuella studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Artiklarna som inkluderades var av både kvalitativ och kvantitativ design. De inhämtades från två olika databaser med hjälp av anpassade sökord i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en bedömningsmatris modifierad av Sophiahemmet Högskola. Därefter utfördes en integrerad analys för att presentera och analysera resultatet. Resultat Resultatet i den aktuella litteraturöversikten beskriver hur den psykiska hälsan påverkades hos HBTQ-personer som utsatts för partnervåld samt vilka hanteringsstrategier en våldsutsatt HBTQ-person använde sig av. Resultatet lyfter även vikten av det sociala stödet som den våldsutsatta upplevde och hur det påverkade HBTQ-personen i sitt hjälpsökande. Slutsats Eftersom HBTQ-personer som utsätts för partnervåld upplever mer psykisk ohälsa samt har ett mindre socialt stöd, har sjuksköterskan ett ansvar att bemöta denna grupp på ett anpassat vis. Med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa en tillitsfull relation till patienten. Därmed kan sjuksköterskan föra en konversation om partnervåld och psykisk ohälsa, och därigenom stödja patienten i dennes hanteringsstrategier. / Background Intimate partner violence refers to when a person in any way violates or harms another person, who they are in a romantic relationship with. There are many different types of violence, but this literature review focused on physical violence. It is more frequent to be subjected to intimate partner violence in an LGBTQ relationship, than in a heterosexual relationship. Therefore, it is of importance that the nurse is aware of the problem and knows what type of help LGBTQ persons can need, that differs from the needs of heterosexuals. By identifying the current knowledge gaps in this area, important information for the nurse’s profession was generated. Aim The purpose of this literature review was to investigate how physical intimate partner violence in an LGBTQ relationship affects a person's health and behavior, and what coping strategies can be used by the person. Method This study was a non-systematic literature overview based on 19 scientific articles. The included articles were of both qualitative and quantitative design. They were gathered from two different databases by using specific search words in different combinations. The scientific articles were examined using an evaluation matrix modified by Sophiahemmet Högskola. Then an integrated analysis method was used to obtain and analyze the result. Results The results in the current literature review describe how the mental health of an LGBTQ person was affected by intimate partner violence and what coping strategies a victim of intimate partner violence was used. The result also highlights the importance of social support and how it affected the person's help-seeking behavior. Conclusions Since LGBTQ persons who have been victimized by intimate partner violence suffer more from mental illness and have less social support, the nurse has a responsibility to meet this group in an adapted way. With person-centered care, the nurse can build a trusting relationship with the patient. By doing so the nurse can enable a conversation about intimate partner violence and mental illness, and thus support the patient's coping strategies.

Men's violence against women in couple relationships is a global growing social problem that occurs in all countries regardless of religion, social class or social and economic conditions. The United Nations (UN) is constructing men's violence against women as a global pandemic that is constantly on the rise, and as the most widespread and socially accepted violation of human rights. Violence maintains individual positions of power and is thus a violation of women's human rights.The purpose of this qualitative study was to investigate how women exposed to violence describe their experiences of violence in hetrosexual relationships, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship. The study was based on the documentary series Våldsam kärlek",(”Violent love”) which depicts the subjective experiences of violence by four women exposed to violence. Theories about the gender power perspective, the normalization process and the breakup process were applied in the study for a deeper understanding for the subject. The results from the study show that men's violence against women involves physical, psychological and sexual violence, where violence escalates gradually. The results from the study show that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem som får stora konsekvenser på både samhälls- och individnivå. Konsekvenserna är stora både för hälsa och ekonomi. Studien syftar därför till att undersöka och analysera vad socialtjänsten kan bistå med för stöd ur ett ekonomiskt perspektiv till våldsutsatta kvinnor samt hur samhället i stort kan motverka negativa långsiktiga ekonomiska konsekvenser för dessa kvinnor. Sex intervjuer genomfördes med sju kommunalt anställda socionomer som arbetar inom den kommunala individ- och familjeomsorgen med inriktning på våldsutsatta kvinnor. Det insamlade empiriska materialet analyserades sedan med hjälp av tematisk analys, där materialet sorterades under olika teman. I studien har ett genusteoretiskt perspektiv använts, då det är relevant för att förklara samhälleliga strukturer och normer som i sin tur kan ge en ökad förståelse för våld mot kvinnor och de förutsättningar män och kvinnor har utifrån genus. De slutsatser som kunnat dras av studien är att våldsutsatthet ofta får långtgående negativa konsekvenser på den utsattas ekonomi och att konsekvenserna ibland blir enorma och bestående resten av livet. Socialtjänsten kan bistå dessa kvinnor på flera sätt ekonomiskt. Några viktiga stöd som kan bidra till ekonomisk självständighet och gynna individernas ekonomi på lång sikt är att socialtjänsten kan finnas till som praktiskt stöd genom att informera, hänvisa och samverka. Det är även av stor vikt att arbeta med att begripliggöra och bearbeta våldet, eftersom arbete med mental hälsa och självständighet kan bidra till en ekonomisk självständighet. Studien visar även att samhället behöver göra betydligt mer för att möta kvinnornas behov ur ett ekonomiskt perspektiv. Ökad kunskap om våld i nära relation samt ökat ansvarstagande av olika samhällsaktörer kan bidra till att förbättra stödet för våldsutsatta kvinnor och motverka långtgående negativa konsekvenser på deras ekonomi.

Tidigare forskning rörande partnervåld har i stor utsträckning fokuserat på mäns våld mot kvinnor, emellertid beskrivs våld inom HBTQ-gemenskapen ske i samma utsträckning. Syftet med vår studie var att undersöka hur partnervåld inom HTBQ-relationer har framställts i tidigare forskning. Vår studie avsåg även att undersöka vilka faktorer som kunde ha en påverkan på offers möjligheter att söka och få hjälp från samhället. Baserat på en allmän litteraturstudie, har 14 artiklar valts ut. Vi har analyserat dessa artiklar inom det teoretiska ramverket för intersektionalitet. Resultatet visar att våld i HBTQ-relationer beskrivs på liknande sätt som våld i heterosexuella relationer, dock med vissa signifikanta skillnader. Exempelvis kan sociala faktorer såsom heteronormativitet och homofobi ligga till grund för att våld uppstår i HBTQ-relationer. Resultatet påvisar även att HBTQ-individer upplever hinder till uppsökande av hjälp, utifrån samhälleliga könsnormer.

Media kan genom sin gestaltning av offer påverka hur samhället ser på offer vilket i sin tur kan påverka människors rädsla för brott. Studier har visat att rädslan tenderar att öka när offret framställs som en vanlig person. Studier visar också att de offer som anses vara ideala offer lättare får mer medial uppmärksamhet och sympati av läsaren. Stor medial uppmärksamhet får också mord, särskilt med säregna drag, exempelvis där gärningspersonen är en kvinna.  Studiens syfte var att undersöka hur offer för dödligt partnervåld framställs i media samt hur framställningen skiljer sig beroende på om offret är man eller kvinna.  Studiens teoretiska utgångspunkt var Christies teori om det ideala offret samt gestaltningsteorin. Metoden bestod av kvalitativ tematisk analys där datan bestod av totalt 119 artiklar från Aftonbladet, Expressen och Dagens Nyheter. 91 av artiklarna avsåg kvinnliga offer och 28 artiklar avsåg manliga offer. Efter insamling och kodning av materialet kvarstod sex teman; Det “vanliga” offret som levde ett “vanligt” liv, Det utsatta offret, Offret som inte ville leva med gärningspersonen, Offret som (delvis) ansvarig för sin utsatthet, Det underlägsna offret och Fåtalet offer som sökt hjälp. Resultatet visade att kvinnor som offer i större utsträckning än män beskrevs vara svaga, vara upptagna med en respektabel aktivitet vid dådet samt vara utsatta för våld i olika form av sin gärningsperson även innan dådet, och de gestaltades även som rädda för gärningspersonen. Det framkom även avseende manliga offer att de var fysiskt svaga jämfört med sin kvinnliga gärningsperson, men att de trots det inte framställdes som ideala offer. Generellt framställdes kvinnor som ideala offer i större omfattning än manliga offer.