1 |
Patienters upplevelse av att leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården : en intervjustudie / Patients experiences of living with disease demanding protracted contact with medical care : an interview studyHultén, Maria, Hjälm, Catarina January 2008 (has links)
Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet. Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande. Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation. / Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care. Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole. Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate. Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.
|
2 |
Att leva med ALS : En litteraturstudie / Living with ALS : A literature studyKindåker, Christoffer, Norberg, Madeleine January 2011 (has links)
Bakgrund: I dagsläget finns det relativt gott om studier om amyotrofisk lateralskleros (ALS) med en medicinsk utgångspunkt, som inriktar sig på att försöka finna en medicinsk behandling till sjukdomen, samt studier som belyser hur personer med ALS skattar sin livskvalitet. Dock finns färre studier som beskriver hur sjukdomen upplevs ur ett patientperspektiv. För att kunna bidra med stöd och hjälp till personer som drabbats av ALS behöver kunskapen hos olika vårdprofessioner och däribland sjuksköterskor utökas, både genom nya studier och genom syntetisering av tidigare genomförda studier inom området. Syfte: Studien syftar till att beskriva upplevelsen av att leva med ALS ur ett patientperspektiv. Metod: För att sammanställa och fördjupa tidigare kunskap om hur det är att leva med ALS gjordes en systematisk litteraturstudie över vårdvetenskapliga artiklar som innehöll tidigare forskning inom området. Resultat: Resultatet av föreliggande studie utgörs av tre teman som arbetades fram under dataanalysen. Det som var vanligast förekommande i resultatet var sorgen över att få en dödlig sjukdom och att inse att livet inte skulle vara för evigt. Även sorgen över att inte veta vad som skulle hända med de efterlevande genomsyrade resultatet. Trots sorgen över sjukdomen visade resultatet att de personer med ALS som ingick i de olika studierna ändå kunde finna glädje i livet. Glädjen över att ha sina anhöriga omkring sig och leva i ”nuet” var det som fick personerna att orka kämpa vidare och uppskatta livet. Sjukdomen genererade för flera av studiedeltagarna tankar kring döden. Vissa personer sade att de betraktade döden som en befrielse från den smärta och det lidande som sjukdomen medförde. Rädslan och osäkerheten över vad som skulle hända efter döden genererade för många personer en förhoppning om ett bättre liv någon annanstans. I resultatet framkom det även att vissa av studiernas deltagare accepterat döden som en naturlig del av livet. Diskussion: Sjuksköterskans förhållningssätt till personer som lever med ALS diskuteras med patientens livsvärld som utgångspunkt. Det kan antas att det finns lika många sätt att uppleva sjukdomen på som det finns människor i världen, eftersom varje individ har en unik livsvärld. Sjuksköterskans sätt att bemöta patienters reaktioner kan anses vara svårt eftersom man vid första mötet aldrig vet hur en person upplever sin sjukdom. För att få kunskap om patientens livsvärld bör sjuksköterskan vara öppen och aktivt lyssna till patientens tankar, känslor och erfarenheter som uppstått till följd av sjukdomen. / Background: Previous literature about ALS (amyotrophic lateral sclerosis) has mainly been performed from a medical point of view – the focus being on finding suitable methods for treating the disease. Several studies have also been performed to assess the quality of life among people with ALS. However there are fewer studies that describe how everyday life with the disease is experienced from a patient perspective. To provide sufficient support and assistance to people with ALS, various health care professions, including nurses, need to broaden their knowledge about the experiences from those who are the real experts, namely those who live their everyday lives with ALS. Aim: The study aims to describe the experience of living with ALS from a patient perspective. Method: To compile and deepen previous knowledge of what it is like to live with ALS, a systematic literature review of scientific articles has been done, that includes previous research in this area. Results: The result of this study consists of three themes that were developed during the data analysis. The most prominent theme included the sadness of getting a deadly disease and to realize that life would not last forever. Also the sadness of not knowing what would happen to loved ones after one’s own death was clearly a great concern to the participants as well. Despite the sadness over the disease, results show that participants in the various studies could still find happiness in life. The joy of having their families close and by living in the present they managed to keep up the struggle and still enjoy life. The disease generated a lot of questions about death and about value of life for those who participated in the studies. Some of the participants said that they regarded death as a relief from the pain and suffering brought about by ALS. Fear and uncertainty of what would happen after death was for some persons handled by creating hope for a better life elsewhere. The results also revealed that some of the participants accepted death as being a natural part of life. Discussion: Nurses attitudes towards patients with ALS are discussed, taken from the patient’s point of view. In accordance with a caring science perspective that appreciates the view of the patient as unique, there are as many ways to experience illness as there are people in the world. In order to gain knowledge about the patient’s life atmosphere, in this case everyday life with ALS, nurses need to be open and attentively listen to the patients’ experiences and feelings brought about by illness.
|
3 |
Patienters upplevelse av att leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården : en intervjustudie / Patients experiences of living with disease demanding protracted contact with medical care : an interview studyHultén, Maria, Hjälm, Catarina January 2008 (has links)
<p>Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården.</p><p>Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet.</p><p>Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande.</p><p>Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation.</p> / <p>Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened.</p><p>Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care.</p><p>Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole.</p><p>Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate.</p><p>Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.</p>
|
4 |
Upplevelser av värdighet hos kvinnor med ALSHaglund, Sara, Zakrisson, Josefin January 2018 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att bevara värdigheten hos patienter inom palliativ vård, vilket blir aktuellt vid sjukdomen ALS. Dock anser de att de saknar kunskap om palliativ vård vilket bidrar till svårigheter att vårda patienterna. Tidigare forskning visar anhörigas perspektiv på hur det är att leva med en partner som drabbats av sjukdomen, som visar sig i oro, rädsla och panikartade upplevelser. I arbetet används värdighet som ett vårdvetenskapligt begrepp som teoretiskt perspektiv. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med ALS upplever värdighet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys baserad på självbiografier. Resultat: Två kategorier som beskriver upplevelser av värdighet, viljan att leva samt begränsningar i livet. Resultatet visade att kvinnor upplever värdighet i samband med sin sjukdom tack vare sina vänner och familj som stöttar dem och sjukvård som hjälper till med hjälpmedel för att upprätthålla ett värdigt liv. Resultatet visade även motsatsen när kvinnorna upplevde sig nedvärderade, bortglömda och oviktiga i samband med sin sjukdom, vilket ansågs ovärdigt. Slutsats: Rak kommunikation, tydlig information och att se personen bakom sjukdomen var viktigast för att upprätthålla känslan av att vara värdig. Kvinnorna visade på styrka trots sin sjukdomsprogression, men också orkeslöshet. De kände tacksamhet över hjälpmedel och att människor accepterade dem som de är. / Background: The nurse have a responsibility to preserve dignity in patients in palliative care, which is current for the disease ALS. However they consider that they need more knowledge which contributes to difficulties to care the patients. Relatives' perspective of living with a partner who has affected by the disease, which turns out in anxiety, fear and experiences of panic. The nurse's perspective on dignity and experiences of caring patients in palliative care. This essay uses dignity as a care scientific concept as a theoretical perspective. Aim: To describe how women with ALS experience dignity. Method: Qualitative content analysis based on autobiographies. Result: Two categories describing experiences of dignity, the will to live and limitations in life. The women experience dignity associated to the illness because of the friends and family who supporting them and the healthcare who support with facilities to keep up a worthy life. The result also shows the opposite when the women experience devalued, forgotten and unimportant associated with the illness, which is considered unworthy. Conclusion: Straight communication, clear information and to treat the human she is was the most important to keep up the feeling of dignity. The women showed a strenght in their disease progression, but even when they lost the energy. They felt thankful for facilities and for people who accepted them as humans.
|
5 |
Patients’ perspective of digital healthcare : Social implications during a digital healthcare meetingMaparzadeh, Milad January 2021 (has links)
The purpose of this study was to gain a deeper understanding of the patient’s perspective regarding social interactions in video healthcare meetings. Social presence theory was used in the context of how video calls can result in vital aspects of social interactions disappearing and how that can affect the outcome of a doctor consultation in contrast to physical meetings. A qualitative method with semi-structured interviews was applied to this study. This study included 7 participants with similar age range from 26-36 years old including both genders. This study resulted in many different views and perspectives whereas some participants found it harder to communicate virtually whereas others did not think that social interactions was not even an important factor. The conclusion that could be made from this study is that virtual healthcare meetings are good depending on which context they are used for. Furthermore, the doctor cannot always get the full picture because the camera creates a psychological distance which makes it harder for the doctor to observe as much as he/she can in a physical setting which can lead to many signals and cues missing out.
|
6 |
Hemodialys ur patienters perspektiv : Erfarenheter från vardagen - en litteraturbaserad studie / Haemodialysis from patient’s perspective : Experiences from daily life – a literature based studySundberg, Anna January 2020 (has links)
Bakgrund: Hemodialys är en behandling som är aktuell vid kronisk njursvikt då njurarnas renande funktion ej längre fungerar och behöver ersättas. Behandlingen är tidskrävande och påverkar patienten både fysiskt och psykiskt. Patienten kan upplevda någon form av lidande och det är sjuksköterskans ansvar att främja hälsa och välbefinnande genom att förmedla kunskap och information samt att främja delaktighet och ta patientens autonomi i beaktande. Syfte: Beskriva patienters erfarenheter av sin vardag när de behandlas med hemodialys. Metod: Litteraturbaserad med grund i analys av kvalitativ forskning. Resultat: Ur analysen framkom två huvudkategorier; Hemodialysen styr vardagen och Anpassar till ett förändrat liv med sju tillhörande underkategorier. Slutsats: Restriktioner bidrog till svårigheter att hantera sin vardag. Behov av kunskap för att hantera vardagen var viktigt och sjuksköterskans bemötande påverkar patienten både positivt och negativt. Patienter erfar sin vardag olika och vissa hanterar den bra, upplever hälsa och meningsfullhet medan andra känner lidande och har ingen motivation för att kunna hantera vardagen. / Background: Haemodialysis can replace the filtration function of the kidneys when needed at end-stage renal disease. It is a treatment that causes suffering of different types and consumes a lot of time and has a physical and psychological effect. Knowledge, information, autonomy and participation are of importance for patients perceptions of wellbeing and the nurse has a supporting role. Aim: To describe patient’s experiences of their daily life when on haemodialysis. Method: Literature based with analysis of qualitative studies. Result: From the analysis two main categories emerged; Haemodialysis control daily life and Adapting to a different life, with seven subcategories. Conclusion: Restrictions in daily life was difficult to manage and the patients needed knowledge to be able to go through the day. The behaviour of the nurse had an influence on the patient, both positive and negative. Every patient experience their daily live different when on haemodialysis and some manage well and felt healthy while some suffered and felt illness and had no motivation.
|
7 |
Faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter på akutmottagning : en litteraturöversikt ur ett patientperspektivBäckström, Henrietta, Palmer, Ellinor January 2017 (has links)
På akutmottagningar världen över möts hundratusentals människor varje dag. Under dygnets alla timmar tar vårdpersonal emot patienter som upplever stort lidande och nöd. För att detta ska fungera behövs en välfungerande kommunikation där både sjuksköterska och patient förstår varandra. Den enskilde individen uppfattar inte alltid kommunikationen på så sätt som den var avsedd vilket är en risk för patientsäkerheten. Syftet med denna studie var att belysa vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter på akutmottagningar ur ett patientperspektiv för att få en djupare förståelse för hur vårdpersonal kan bemöta patienter på ett holistiskt och personcentrerat sätt. En litteraturöversikt valdes som metod och 16 kvalitativa och kvantitativa studier valdes ut med fokus på patientperspektivet. Artiklarna återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultatet visar sex faktorer som påverkar kommunikationen. Dessa faktorer är Stress och arbetsbelastning, Attityder, förhållningssätt och människosyn, Språklig förståelse, Icke-verbal kommunikation, Tid och tidsbrist samt Anhörignärvaro. Slutsatsen belyser vikten av för patienten adekvat och tillfredsställande information angående väntetider, triagering, rutiner och procedurer vilket bör prioriteras eftersom en väl fungerande kommunikation minskar lidande för patienten. Enkla åtgärder som att sjuksköterskan presenterar sig, inte använder fackspråk, låter patienten tala utan att bli avbruten, bemötas med respekt, omtanke och intresse. Den icke verbala kommunikationen i form av ögonkontakt, leende och uppmuntran genom fysisk kontakt ökar patientens välbefinnande. / In emergency departments worldwide, hundreds of thousands of people meet every day. Caregivers encounter patients who are experiencing great suffering and distress 24 hours a day. In order for this to work, a well-functioning communication is needed where both nurse and patient understand each other. The individual does not always perceive the communication as it was intended, which is a risk to patient safety. The aim of this study was to examine factors influencing communication between nurses and patients in the emergency department, from a patient perspective, to gain a deeper understanding of how healthcare professionals can respond to patients in a holistic and person-centered way. As method, a literature review of 16 qualitative and quantitative studies was conducted, focusing on the patient’s perspective. The articles were retrieved in the databases PubMed and CINAHL. The articles were analyzed using an integrative method of analysis. The result shows six factors that influences communication. These factors are: Stress and workload, Attitudes, approaches and humanity, Language comprehension, Non-verbal communication, Time and time constraints and Presence of relatives. The conclusion showed the importance of giving the patient adequate and satisfactory information on waiting times, triage call, routines and procedures. Which is something that should be prioritized since a well-functioning communication reduces the patient’s suffering. Simple actions like the nurse introduce themselves, do not use trade language, let the patient speak without being interrupted, treated with respect, care and interest. Non-verbal communication in the form of eye contact, smile ant encouragement through physical contact increases patient well being.
|
8 |
Patienters erfarenhet av tolk i mötet med sjukvårdspersonalWilhelmsson, Thea, Wengström, Sonja January 2023 (has links)
Introduktion: Migrationen till Sverige har ökat. För att migranter ska få tillgång till sjukvård på lika villkor används utbildade tolkar. Mötet mellan vårdpersonal och patient förändras när en tredje part närvarar. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att utföra personcentrerad vård vid tolkning. Syfte: Att utforska patienters erfarenheter av tolk vid möten med sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Använda databaser var PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och innehållet analyserades. Resultat: Resultatet analyserades till sex kategorier, samlade i två teman: relationer i vårdmötet samt tolkens förmåga, egenskaper och förutsättningar. Patienter ansåg att tolk var viktigt för god vård och för en bra relation med vårdpersonalen. Patienter förväntade sig att tolken översatte orden korrekt och att de skulle förmedla patienternas känslor. Patienter upplevde att tolkens förmåga att översätta varierade. Låg översättningskvalitet orsakade missförstånd och sämre vård. Skillnader i språk eller dialekt försvårade kommunikationen. Patienter kände att de var i en beroendeställing på grund av tolkbehovet. Intimiteten och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient minskade. Misstro mot tolkar grundade sig i osäkerhet över tystnadsplikt samt tolkens politiska, religiösa och kulturella bakgrund. Slutsats: Genom att förstå patienters erfarenheter av tolk kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för patienten. Det gör att sjuksköterskan kan tillgodose god och personcentrerad vård även vid tolkning. Vårdpersonalen behöver ta reda på patientens preferenser gällande tolk för att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Migration to Sweden has increased. Educated interpreters are used to provide equal access to healthcare for migrants. The meeting between healthcare personnel and patient changes when a third party is present. Nurses experience difficulties in providing person-centred care during interpreted meetings. Aim: To explore patients’ experience of using interpreters during meetings with healthcare personnel. Method: Literature review with 12 original articles with a qualitative approach. Databases that were used were PubMed, CINAHL, PsycInfo and Scopus. Quality assessment and analysis were conducted. Result: The result is presented in six categories organised into two themes; relationship in healthcare meeting and the interpreters’ ability, characteristics and conditions. Patients viewed interpreters as vital for good care and for good relations with healthcare personnel. Patients expected the interpreter to correctly interpret their words and to convey their feelings. Patients experienced that interpreters had mixed translation skills. Low quality translations resulted in misunderstandings and inferior care. Differences in language or dialect between patient and interpreter negatively impacted communication with healthcare personnel. Patients felt that their need for an interpreter meant that they were dependent on others. Intimacy and communication between patients and healthcare personnel decreased with interpretation. Distrust in interpreters was founded in insecurities of the interpreter’s professional secrecy and differences in political views, religion, and cultural background. Conclusion: By comprehending patients’ experiences of interpretation, nurses can better understand the patient. This can increase nurses’ ability to give person-centred care when interpretation is needed. Healthcare personnel have to ask patients about their preferences regarding interpretation to perform person-centred care.
|
9 |
Hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2 / How the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2Dag, Sara, Warsame, Ambiah January 2019 (has links)
Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats. Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2. Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach. Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned. Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.
|
10 |
Upplevelser av delaktighet : I vården utifrån patientperspektivYildirim, Frida, Qurioz Villalobos, Valeska January 2018 (has links)
Bakgrund: Kommunikation med vårdare ger förutsättning för patienter att vara delaktig i vården. Det är av stor vikt att relationen mellan patienter och vårdare byggs på tillit för att patienters behov och önskemål uppfylls. När patienter inte får möjlighet till delaktighet, kan det leda till ett onödigt lidande. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården. Metod: Tolv artiklar har analyserats utifrån en systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: När patienter var prioriterade av vårdare skapades en relation av förtroende. Lyhördhet är även en viktig egenskap, eftersom att patienter kan känna sig uppmärksammade i relationen med vårdarna. Med stöd av öppenhet och lyhördhet ökar förtroendet vilket medför till minskad oro för patienter. När vårdare skapar lämpliga miljöer för patienterna att vistas på medför det till att patienter känner motivation till delaktighet. Slutsats: Upplevelsen av delaktighet utgår utifrån patientperspektiv. Relationen till delaktighet byggs upp med stöd av förtroende och motivation från vårdare. Det är viktigt att vårdare är lyhörd vid varje vårdtillfälle för att patienters behov ska uppfyllas. Genom att vårdare uppmärksammar varje patients behov medför till ökad delaktighet. / Background: Having a communication with the caregiver gives the patient an option to participate. It is of importance that the relationship between the two is built on trust due to the needs and wishing of patients fulfils. Aim: The purpose of the thesis is to describe patient’s experiences of participation in care. Method: Twelve articles have been analysed in accordance with a systematic literature study by a descriptive synthesis. Result: A relationship built in confidence was created when the patients were prioritized by the caregivers. Another important attribute is being responsive, since the patients feels appreciated in relation with the caregivers. By being open and responsive the confidence increases which leads to a decrease in anxiety for the patients. When a suitable environment is created it entails that the patients feel the motivation for participation. Conclusion: The experience of participation is based on the patient's perspective. The relationship to participation is built on the basis of trust and motivation from the caregivers. It is important that the caregiver is responsive at every care opportunity to satisfy the needs. The caregivers pay attention to each patient's needs leads to increased participation
|
Page generated in 0.0913 seconds