Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är ett vanligt förekommande problem som kan komma att påverka den patientnära vården. Sjuksköterskan har ett stort ansvar gällande patienterna, och en ökad arbetsbelastning äventyrar därmed patientsäkerheten och kan leda till förödande konsekvenser för patienterna. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hur arbetsrelaterad stress kan påverka den patientnära vården.     Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och utgick från elva kvalitativa artiklar. Artiklarna samlades in under våren 2020 via databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. De utvalda artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs (2017) analysmodell för allmänna litteraturöversikter. Resultat: Resultatet visade tre huvudteman som tydligt poängterade hur den patientnära vården påverkades: Bristande teamarbete, Otillräcklig närvaro, Bristande vårdkvalité. Slutsats: Det råder inga tvivel om att patienterna påverkas negativt av den arbetsrelaterade stressen. Konsekvenserna resulterade i att patientvården ofta uteblev och att patienternas säkerhet äventyrades. Studiens fynd visade att arbetsrelaterad stress medförde ett lidande hos patienter och sjuksköterskor. Det är viktigt att problemet belyses för att båda parternas hälsa ska upprätthållas och således resultera i en patientsäker vård.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009.Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära. Flera studier visar att sjuksköterskan använder största delen av tiden på uppgifter som inte är i direkt kontakt med patienten. För att öka vårdkvaliteten arbetas det idag på flera sjukhus i Sverige med utgångspunkt i modellen patientnärmre vård. Huvudmålet är att den enskilda patientens behov sätts i centrum samt att sjuksköterskan med sin omvårdnadskompetens får mer tid tillsammans med patienten. Studiens syfte är att kartlägga hur sjuksköterskans tid är fördelad under ett arbetspass i relation till patientnära och icke-patientnära vård. Metoden var strukturerade observationer där den tid sjuksköterskan använde på olika arbetsuppgifter mättes. Totalt observerades tio arbetspass, sex dagpass och fyra kvällspass. Av resultatet framgår det att största delen av tiden användes på dokumentation och rapportering. Det framgår även att 72,5 % av tiden användes på icke-patientnära uppgifter och 27,5 % av tiden användes på patientnära arbetsuppgifter. / Grøndal, B & Jönsson, C. Patient focused care. Observations of the nurse daily work. Degree Project, 15 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.Work of registered nurses consists of many different tasks which are either indirect or direct care. Many studies indicate that nurses use most of their time on tasks which do not include direct contact with patients. To increase the quality of care many hospitals in Sweden work with the model of patient focused care. The main goal is to focus on the patient’s individual needs and that the nurse with her competence spends more time with the patient. The aim of this study is to map out how nurses’ time during work hours is divided between direct and indirect care. The method was structured observations. The amount of time that the nurse spent on different tasks was measured. In total, ten shifts were observed, six day shifts and four evening shifts. The result shows that most time was spent on documentation and reporting. It even shows that 72.5 % of the time was spent on indirect care and 27.5 % of the time was spent on direct care.

Bakgrund: Covid-19 är en luftburen infektionssjukdom med hög smittorisk som främst överförs via droppsmitta. Nationella samt internationella försiktighetsåtgärder har framtagits i syfte att minska smittspridningen av viruset. Folkhälsomyndigheten har skärpt rekommendationerna för gravida samtidigt som omprioriteringar görs inom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka barnmorskors erfarenheter av att arbeta i patientnära vård under virusutbrottet covid-19. Metod: Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Datainsamling har gjorts via en webbenkät som besvarats anonymt. Resultat: Av de 159 respondenter som svarat på studien upplevde majoriteten en ökad stress samt en oro att bli smittad av covid-19 och föra smittan vidare. En femtedel av barnmorskorna upplevde ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Slutsats: Riktlinjer på nationell nivå för simulering, skyddsutrustning och tydlig information för barnmorskor kring arbetet i patientnära vård under covid-19 efterfrågas. Detta i syfte att skapa trygghet i arbetet, att inte bli smittade eller föra smittan vidare. / Background: Covid-19 is a highly contagious airborne infectious disease which primarily spreads via droplets when throat or nasal secretions are released into the air. Precautions have been implemented worldwide with the intent to minimize the spread of the disease. The Public Health Agency of Sweden has implemented new and improved recommendations. Purpose: The aim for this study was to investigate the midwife’s firsthand experiences working intimately with patients during the outbreak of the covid-19 pandemic. Method: The study was a cross- sectional study with a quantitative method. The data was gathered throughout anonymous online questionnaires answered by midwives in Sweden. Result: Of the 159 respondents in the study, the majority reported an increased level of stress and anxiety related to becoming ill or transferring the virus to others. One in five respondents experienced a decrease in mental wellbeing. Conclusion: National guidelines for midwives regarding practice simulations, protective gear and comprehensive information concerning the work in near proximity to the patient was desired. Midwives called for this to ensure a safe working environment, and to avoid transferring the virus to their colleagues and patients.

Stroke is a leading cause of disability worldwide, and access to rehabilitation is crucial for recovery. This study examines the potential of digital technologies to improve the rehabilitation experience of stroke survivors in Scania, Sweden. The use of digital tools and telerehabilitation in stroke rehabilitation in Scania remains largely unexplored. Through qualitative interviews with 12 stroke survivors, 1 stroke survivor relative, and 6 healthcare professionals, this study identifies four key themes that play a significant role in the rehabilitation process: Access to care and rehabilitation, Motivation, Psychological and emotional needs, and Social support net. Based on these findings, the study proposes several "digital suggestions" to improve the rehabilitation process, including utilizing digital physio- and occupational therapy and improving alignment between various digital systems within the region. The study emphasizes the importance of individual adaptation in stroke rehabilitation, which aligns with the overarching goal of Swedish healthcare to provide patientcentered care. The findings of this study can inform future work with digital opportunities in Scania's stroke care and rehabilitation, potentially leading to better outcomes for stroke survivors.