Syfte - Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever och vill bli bemötta inom sjukvården samt vilken kvalitet de till studien valda artiklarna hade rörande urval. Metod – 13 artiklar rörande patienter med långvarig smärta sammanställdes i en litteraturstudie. Artiklarna söktes i Pubmed samt Cinahl. Huvudresultat – I resultatet framkom det att patienter upplever både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande i vården. Negativa upplevelser som beskrevs var exempelvis att personalen inte lyssnade på patienterna samt att de kände sig misstrodda. Patienterna beskrev positiva upplevelser när personalen tog sig tid till att lyssna och skapa en förståelse. Patienterna upplevde och önskade att det kunde möjliggöra ett ökat samarbete mellan personal och patient så att en ökad förståelse för patienternas smärta kunde skapas. Slutsats – Det förekom både positiva och negativa upplevelser hos patienter med långvarig smärta av bemötande inom vården. För att sträva mot positiva upplevelser krävs ett samarbete samt att alla parter blir accepterade som en del av vården. Personalen behöver mer utbildning och riktlinjer för att kunna hantera smärta hos patienter. Studien visar på viktiga aspekter gällande bemötande som kan öka förståelsen för patienter med långvarig smärta.

Bakgrund: I Sverige är det idag 3-4 procent av befolkningen som har diagnosen diabetes mellitus typ 2 och antalet insjuknade ökar kontinuerligt. Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som kärl- och nervförändringar, ögon och njurpåverkan. Sjuksköterskans roll i omvårdnaden är att ge stöd och utföra kontroller för att förhindra komplikationer. Syfte: Beskriva vilket stöd från sjuksköterskan som vuxna med diabetes typ 2 upplever att de är i behov av. Metod: En allmän litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar sammanställdes. Efter genomläsning lyftes ord och meningar ut ur texten, orden skapade slutligen övergripande teman under vilka resultatet presenterats. Resultat: Litteratursammanställningen visade att patienterna vill ha mer kunskap och information, patienterna ansåg även att det var viktigt att de själva fick bestämma över sin vård. Stödet kan delas in under kategorierna, trygghet, förtroende och bekräftelse. Slutsats: De nationella riktlinjerna för diabetesvård säger att patienten ska få kontinuerlig information angående sitt sjukdomstillstånd, det är även enligt Hälso-och Sjukvårdslagen ett krav att patienten har rätt till självbestämmande under rådande sjukdomsbehandling.För att uppnå dessa krav bör sjusköterskan arbeta för att etablera trygghet och förtroende samt att ge bekräftelse. / Background: In Sweden it is currently 3-4 percent of the population who has a diagnosed type 2 diabetes mellitus and the number of patients is increasing steadily. Diabetes can lead to serious complications such as vascular and nervous changes, eye and kidney problems. The Nurse role in the health care is to support and carry out check up´s to prevent complications. Aim: To describe the support that adult with type 2 diabetes feel that they are in need of and what they actually get from the nurse. Method: A literature review of nine scientific papers were compiled. After reading words were highlighted and sentences taken out of the text, these words finally created the broad themes under which the result is presented. Results: The literature summary showed that patients want more knowledge and information, the patients also felt that it was important that they themselves had to decide about their care. The support can be divided into subcategories, confidence, trust and affirmation. Conclusion: The national guidelines for diabetes care, says that patients should receive continuous information about their illness, it is also under the Health Care Act requires that the patient has the right to self-determination in the current therapies.In order to satisfy these demands nurses need to work for establishing confidence, trust and affirmation in patient suffering from diabetes type 2.

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge. Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care. Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative. Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care. The first main theme showed that the fear of health professionals could influence patients' experience and outreach of health care and how the fear turned into concrete actions. Under the second main theme, negative attitudes and stigmatization was described and how the HIV- positive patients perceived this negative behavior. In the third main theme emerged how HIV patients wished that the care was. Discussions: The main topics were health care workers discriminatory behavior and how it could be linked to their fears and ignorance. It is discussed about human behavior and what it might do. The fear could lead to negative consequences for patients with HIV when the nurse's ethical code and guidelines were not followed. How to change negative attitudes and stigma were discussed. The patients' desire for a changed attitude is discussed and what health professionals can do to change that. / Bakgrund: HIV är en globalt spridd sjukdom med många dödsfall. Personer med sjukdomen har tidigare mötts med negativa attityder, stigmatisering och diskriminering i olika sammanhang. En vårdrelation bör bygga på empati, respekt och kommunikation, där patienten inte ses som sin sjukdom utan som en person. Idag finns lagar som är till för att skydda patienter med HIV från diskriminering, dock finns det bristande kunskap kring vad som är gällande. Vårdpersonalens kunskapsläge under 2000-talet har förbättrats, men det finns fortfarande en kunskapsbrist. Syfte: Att belysa hur patienter med HIV upplever vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med tolv vetenskapliga artiklar varav två artiklar var kvantitativa och de övriga kvalitativa. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman; Olika uttryck av rädsla, Upplevda negativa attityder och stigmatisering samt Önskan om att bli kärleksfullt bemött i vården. Under första huvudtemat redovisades hur rädsla från vårdpersonal kunde påverka patienternas upplevelse och uppsökande av vård samt hur rädslan visade sig i konkreta handlingar. Under andra huvudtemat negativa attityder och stigmatisering beskrevs hur HIV-positiva patienter uppfattade detta negativa beteende. I det tredje huvudtemat framkom hur patienter med HIV önskade att vården var. Diskussion: I diskussionen behandlades vårdpersonalens diskriminerande agerande och hur det kunde vara kopplat till deras rädslor och okunskap. Det diskuteras över människans handlande och vad det kan bero på. Rädslan kunde leda till negativa konsekvenser för patienter med HIV när sjuksköterskans etiska kod och riktlinjer inte följdes. Hur man kan förändra negativa attityder och stigmatisering diskuteras. Patienternas önskan om ett förändrat bemötande diskuteras och vad vårdpersonalen kan göra för att förändra detta.

Det är en unik upplevelse att bli opererad med lokalanestesi och vara vaken under ett operativt ingrepp. Patienten överlämnas till vårdpersonalen och är beroende av deras omhändertagande och kunskap. Kontinuerlig information under ingreppet samt ett gott bemötande från personalen kring patienten är avstor vikt för att skapa en trygg miljö och ge god omvårdnad. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse och känslor av den perioperativa omvårdnaden när de var vakna under ett operativt ingrepp. Fyra intervjuer med konsekutivt utvalda patienter som genomgått operationen på sjukhus i sydvästra Sverige inkluderades i studien. Öppna, övergripande frågor samt följdfrågor användes under intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen ledde till tre kategorier; tidigare upplevelser av vården, omvårdnad kring operationen samt känslor som uppstod under operationen. Tidigare erfarenhet samt personalens omvårdnad gav trygghet i de aktuella operationerna. Känslorna som uppstod under en vaken operation var både positiva och negativa. Resultatet kan bidra tillvidare utveckling och förbättring av den perioperativa omvårdnaden kring envaken patient. / Being awake during surgery is a unique experience. The patient is handed over to the nursing staff and is dependent on their care and knowledge. Continuous information during surgery and professional care from the nursing staff is important to create a safe environment and provide good healthcare. The aim of the study was to describe the patient’s experience and feelings of the perioperative nursing care when being awake during surgery. Four interviews with consecutively selected patients who had undergone surgery in a hospital in the south west of Sweden were included. Open, general questions and supplementary questions were used during the interviews. Qualitative content analyz was used. The analyz resulted in three categories: past experiences of care, care during the surgery and feelings that occurred during the operation. Previous experience and the care provided by the nurses gave patients the feelings of security. Both negative and positive feeling occurred during surgery. The results may contribute to further development and improvement of the perioperative nursing care on patients that are awake during surgery.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som vårdats på IVA upplever sin livskvalitet efter att ha kommit hem. Vidare var syftet att bedöma och beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna utifrån den metodologiska aspekten urval och bortfall. Litteraturstudien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Till litteraturstudien analyserades 14 kvalitativa artiklar som hittades genom sökning i Pubmed, Cinahl och PsycINFO samt manuell sökning. Upplevelsen av livskvalitet relaterades till tre huvudkategorier. Huvudresultatet visade att patienter upplevde sin livskvalitet som försämrad när de kommit hem efter utskrivning från sjukhus, men att den vanligtvis förbättrades succesivt med tiden. Hur livskvaliteten höjdes eller sänktes var beroende av patienternas copingstrategier. Typ av urval beskrevs tydligt i tio artiklar, resterande fyra beskrev inte urvalstyp. Bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen var att relationer och samspel med närstående var betydelsefulla copingstrategier och inverkade på patienternas livskvalitet. Information om realistiska förväntningar ansågs saknas i omvårdnaden. Författarna ansåg att mer information och stöd behövs till patienter och närstående angående realistiska förväntningar efter IVA. Författarna anser vidare att patienterna bör erbjudas personligt uppföljningsstöd. / The aim of this study was to describe how patients admitted to ICU experience their quality of life (QOL) after coming home. A further aim was to assess and describe the quality of the included articles according to the methodological aspect selection and nonresponse bias. The literature study had a descriptive design with a qualitative approach. For the literature study 14 articles were analyzed. The articles were found by searching Pubmed, Cinahl, PsycINFO and by manual search. The experience of quality of life was related to three main categories. The main results showed that patients experienced their QOL as impaired after coming home from the hospital, but usually improved gradually with time. How the QOL was raised or lowered, depended on the patients' coping strategies. Type of selection was described clearly in ten articles, the remaining four described no type of selection. Nonresponse bias was described in eleven articles. The conclusion was that relationships and interactions with relatives were important coping strategies and had an impact on patients QOL. Information about realistic expectations was found missing in nursing. The authors felt that more information and support to patients and relatives is needed about realistic expectations after ICU. The authors consider that patients should be offered a personal follow up support.

Synfältsundersökningen är den viktigaste metoden för att diagnostisera och identifiera progression av glaukom. Att genomföra synfältsundersökningen är en vanligt förekommande arbetsuppgift för ögonsjuksköterskan. Studier visar att patienter har svårigheter vid genomförandet av undersökningen, men studier på hur patienten själv upplever synfältsundersökningstillfället saknas. Syftet med pilotstudien var att undersöka patientens upplevelse av synfältsundersökningstillfället. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ metod och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer av åtta patienter. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen ledde till fem kategorier: upplevelse av rädsla och oro, svårt med fokusering, upplevelse av information, känsla av trygghet, och kroppsligt obehag. Att inte prestera bra och att eventuellt blivit försämrad i sjukdomen var det som främst skapade rädsla och oro. Fokusering krävde mycket koncentration och var ansträngande för ögonen. Informationen upplevdes som både bra och bristfällig. Patienterna kände en trygghet då de hade gjort undersökningen tidigare och att de träffade samma personal. Majoriteten av patienterna upplevde att de satt obekvämt och inte patientvänligt. Fortsatt utveckling och utbildning om hur patienter upplever synfältsundersökningstillfället rekommenderas för att förbättra hur personalen bemöter och informerar patienten, men även för hur ögonsjuksköterskan kan underlätta undersökningen för patienten. Då denna studie utfördes som en pilotstudie behövs vidare forskning och en fullskalig studie för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt. / Visual field examination is the most important method to diagnose and identify the progression of glaucoma. Conducting visual field examination is a common task for the ophthalmic nurse. Studies show that patients have difficulty in carrying out the visual field examination, but studies on how the patient experiences the visual field examination are scarce. The aim of the pilot study was to examine the patient's experience of the visual field examination. The pilot study was conducted using a qualitative approach and data was collected through semi-structured interviews of eight patients. The material was analyzed using content analysis. The analysis resulted in five categories: experience of fear and anxiety, difficulty with focusing, experience of information, sense of security, and bodily discomfort. Failing to perform well and to possibly become impaired in their disease were major concerns that created fear and anxiety. Focusing demanded a lot of concentration and was straining on the eye. The information was perceived as both good and flawed. Patients felt a sense of security since they had done the examination before and that they met the same staff. The majority of patients felt they sat uncomfortably and that it was not patient friendly. Continued development and training on how patients experience visual field examination is recommended to improve the way the staff treats and informs the patient, but also how the ophthalmic nurse can facilitate the examination of the patient. Since this study was conducted as a pilot study further research and a full-scale study is needed for the results to be considered reliable.

Bakgrund: Att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter kan medföra både positiva och negativa erfarenheter för patienter. När en människa intar rollen som patient hamnar hen i en situation där patientens avskildhet kan bli svår att bevara och värdigheten kan bli hotad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas i en flerbäddssal med andra medpatienter.  Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav nio var kvalitativa och en var både kvalitativ och kvantitativ. Studierna som erhölls ifrån databaserna CINAHL och PUBMED analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman och sju subteman. Det första huvudtemat benämns som Att vårdas i en flerbäddssal med tre subteman; Betydelsen av att ha sällskap av medpatienter, Stödjande samtal av medpatienter och Bevara självständighet och värdighet genom ett oberoende. Det andra huvudtemat benämns som Patienternas upplevelse av att vistas i en flerbäddssal med andra medpatienter med ett subtema; Att vårdas i en könsblandad flerbäddsal som ett hot mot värdigheten. Det tredje huvudtemat benämns som Patienters upplevelse av att höra och föra ett samtal i en flerbäddssal med ett subtema; Draperiernas betydelse för avskildhet i en flerbäddssal. Det fjärde huvudtemat benämns som Svårigheter med att bevara avskildhet i en flerbäddssal med ett subtema; Strategier för att vara avskild i en flerbäddssal. Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversikten resultat, där författarna diskuterar resultatet utifrån livsvärldsbegreppet och konsensusbegreppet människa. I diskussionen lyfts de nämnda erfarenheter som förekom i resultatdelen och hur sjuksköterskan kan förhålla sig till och arbeta för att tillgodose patientens individuella behov. / Background: Being cared for in multiple-bed hospital rooms with other fellow patients can have both positive and negative experiences for patients. When a person takes the role of patient harbors she/he in a situation where the patient's privacy can be difficult conserved and dignity can be threatened. Aim: The aim was to explore patients' experiences of being cared for in multiple-bed hospital room with other fellow patients. Method: A literature review based on ten scientific studies, of which nine was qualitative and one was both qualitative and quantitative. The studies were obtained from CINAHL and PUBMED which are then analyzed and compiled. Results: The results are presented in four main themes and seven subthemes. The first main theme is referred to as being cared for in a multiple-bed room with three subthemes: The importance of having the company of fellow patients, promoting conversations of fellow patients and preserve the autonomy and dignity towards the staff .The second main theme is referred to as patients' experience of staying in a multiple-bed room with other fellow patients with a subtema; Being cared for in a mixed-gender multiple-bed room as a threat to dignity. The third main theme is referred to as Patients' experience of hearing and having a conversation in a multiple-bed room with a subtema; The curtains importance of privacy in a multiple-bed room. The fourth main theme is referred to as Difficulties with preserving privacy in a multiple-bed room with a subtema; Strategies to be private in a multiple-bed room. Discussions: The discussion is based on the literature review results, which the authors discuss the results based on the life-world concept and consensus concept of human. The discussion highlighted those experiences that occurred in the results section and how the nurse can relate to and work to meet individual patient needs.

Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA. Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA. Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur. Individer smittade med MRSA bör kunna för­vänta sig ett respektfullt bemötande samt att sjukvården ska vara en plats fri från fördomar gentemot smittan. Sjuksköterskan ska se till det friska hos individen, vilket innebär att individer med MRSA i be­mötandet från vårdpersonal inte ska likställas med sin diagnos. / Background: Staphylococcus aureus ability to develop a resistance towards antibiotics constitutes a global issue. The numbers of individuals suffering from MRSA in Sweden are relatively few in comparison to other European countries or even the world. Previous research has shown that caregivers describe a feeling of being uncomfortable in the contact with patients carrying MRSA and experienced insufficiency regarding usage of routines and guidelines. Aim: The aim was to investigate the experiences of being a MRSA carrier. Method: The work has been developed within the framework of a literature overview. Ten articles were included in the literature overview results, all of which were retrieved from the CINAHL database Plus with Full Text. Results: In the literature overview it was shown that individuals struggling with MRSA had experienced undignified treatment from health care providers, and those caregivers, at times, had demonstrated unwillingness towards any contact with the individuals. Individuals with MRSA also felt unwelcome and unwanted by healthcare providers. It was also found that individuals with MRSA carrier status associated their illness with negative emotions. Discussions: The results were discussed on the basis Travelbees human-to-human theory of interpersonal relationships and in relation to other scientific literature. Healthcare should be a place free from violations and all individuals infected with MRSA should be able to expect a respectful treatment and that healthcare should be a place free from prejudices. The nurse should focus on the healthy parts of the individual, which means that an individual with MRSA is not to be equated with the diagnosis in their contact with healthcare providers.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight. The aim of this study was to gain knowledge about different perspectives of lifestyle changes from both patients and nurses. This qualitative study was conducted as a literature study through analysis of relevant scientific articles. The results show that both patients and nurses experience difficulties managing lifestyle changes. Social support is important for the patient to succeed in making a change. It is important that there is a mutual interaction between the patient and the nurse for the patient to succeed to make a lifestyle change. This literature study shows that there is a need for more knowledge about preventing and managing this disease from a caring perspective. The nurse play an important role in the treatment of patients suffering from diabetes mellitus type 2. It is therefore important that the nurse has the knowledge needed to motivate and support patients to make a lifestyle change.

Under 2015 uppskattades det finnas 43 000 individer med stomi i Sverige och denna siffra har sedan 2006 ökat successivt i hela landet. Stomin inverkar på individens sociala och intima liv och påverkar vardagliga aktiviteter och dagliga rutiner. Litteraturstudiens syfte är att beskriva upplevelser av att leva med en tarmstomi. Resultatet presenteras utifrån tre teman: upplevelser av stöd och information, upplevelser av att vara annorlunda och upplevelser av en ny livssituation. Nio underteman bildades utifrån dessa rubriker. Resultatet visar att tarmstomi innebär en stor förändring som påverkar individernas liv på olika sätt. Det konstateras att tarmstomi har en negativ inverkan i de flesta fall. Familj, närstående och sjuksköterskor har en betydelsefull roll för att individerna ska uppnå hälsa och välbefinnande.