I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser. Vi har även utformat en hypotes och mothypotes utifrån vår egna förförståelse och hur vi tror att makten ser ut inom HBT som grupp. Vi har i vår undersökning kommit fram till att HBT som grupp inte är jämställda inom gruppen, att makten skiljer sig åt mellan homo-, bi- och transpersoner, där den maskulina bögen premieras vilket vi kan se stämmer överrens med de patriarkala könsnormerna som genomsyrar HBT som grupp liksom samhället för övrigt. Eftersom att graden av organisering påverkas av möjligheterna till identifikation med varandra inom gruppen så tror vi att HBT som grupp inte är så starka som de utåt påvisar. Detta visas tydligt i de bisexuellas och transexuellas mindre möjligheter till makt och status inom gruppen. Vi anser att HBT gruppen kan ses som ett fält och inom detta fält förekommer strider om makt, kapital samt status, både inom gruppen och för normalisering i samhället.

Denna uppsats avser att undersöka och kartlägga från ett genusperspektiv hur en könsmaktsordning och patriarkala strukturer påverkar och bidrar till att traditionen chaupadi följs. Det är en tradition där kvinnan antas vara oren och bringar otur kring sin omgivning och bör därför i vissa fall bo i en menshydda under sin menstruation. Detta är olagligt i Nepal och denna uppsats avser därför att undersöka förklaringar till varför traditionen följs trots en lagstiftning som förbjuder praktiken. Uppsatsen utgår ifrån att det finns en rådande könsmaktsordning och patriarkal struktur som påverkar och även har en del i att traditionen, trots lagstiftning, följs. I materialet som presenteras i uppsatsen anses även skam och stigmatisering av både kvinnan och menstruation har en roll i chaupadi och detta undersöks även utifrån ett genusperspektiv. / This essay aims to examine and sort out from a gender perspective how a gender order and patriarchal structure effect and contribute to the tradition of chaupadi. Chaupadi is a custom where the women is perceived to be impure and brings misfortunes for her surroundings when menstruating. Because of this she is prompted to stay in a menstrual hut during her period. This custom has been illegal in Nepal since 2005. This essay intends to sort out explanations for why the custom to continue to get practiced even though it has been illegal for 15 years. This study assumes that there is an existing gender order and patriarchal structures that affect and influence the custom and uphold the practice even though there is a law against it. In the material that is presented in the essay, shame and stigma attached to the female menstruating body play a central part in the enforcement, and in the upholding, of the custom. This is also analyzed form a feministic perspective.

The word integration is a well-known word and often used in today's media and politics. The question is if integration is ever spoken in terms of integrations for men and integration for women instead of integration generally. What we can see from several studies is the newly arrived women's exclusion from the integration to the Swedish society, especially on the labor market. This problem is rarely discussed throughout politicians and how they can remove this exclusion from the society, and what kind of efforts that needs to be made on a national level to create a more accepting society. This essay is created to highlight the problems and difficulties that may arise while integrating into the Swedish society and labor market as an immigating woman. This was studied through three different Swedish national documents: “2017 Budgetpropositionen om etableringsinsatser” and two action plans from the Swedish labor authority called “Arbetsförmedlingen”. With the help of the questions, the material was investigated in which efforts are being made in the labor market for newly arrived women seen from a feminist perspective in the documents. The material was read and analyzed based on a discourse analysis using a content analysis. The essay is based on a feminist theory, that is embedded in two feminist perspectives which are: the theory of gender roles and the intersectional perspective. The results of the study show a clear lack of the intersectional perspective, where new arrivals are seen as a homogeneous group. The documents do not express themselves based on the correct terms and the structural problems are not addressed sufficiently, which creates problems for the newly arrived woman to be integrated into the labor market. Therefore, there is a need in national documents to focus more to the needs of the individual, and see it from several grounds and not just see it from a gender perspective. This creates more individualized efforts, but we are not there yet.

Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa.

Studien är ämnad att kritiskt granska nyhetsrubriker i kvällstidningar i Sverige, ur ett jämställdhetsperspektiv. Rubrikerna som granskas i studien har publicerats digitalt i Aftonbladet och Expressen, med anledningen av att det är Sveriges två största kvällstidningar i tabloidformat (Via TT, 2021). Syftet med den kritiska granskningen är att identifiera om, och i så fall hur, patriarkala maktstrukturer tar sig uttryck i rubrikerna. De patriarkala maktstrukturer som kommer granskas i studien är rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av offer. Rubrikerna jämförs i sin tur med ingressen, för att kunna säkerställa vilken typ av information kring brottet som har inkluderats, eller exkluderats i rubriken. Det teoretiska ramverket, som kommer användas för att diskutera analysresultatet, består av Hirdmans (1988) definition av könsmaktsordningen samt relevansteorin enligt Sperber och Wilson (2012). Metoden som använts är en kvalitativ textanalys i kombination med en ideologkritisk analysmetod. Analysmallen bygger på van Dijks (1990) definition av en rubriks idealfunktion samt det teoretiska begreppet rollfördelning (van Leeuwen, 1996), kriterierna för ideal brottsofferstatus enligt Christies (1986) och skuldbeläggning av offer (Fisher & Lab, 2010). Baserat på det teoretiska ramverket, som också ligger till grund för analysmallen, har analysfrågor konstruerats och delats upp i tre kategorier. Kategorierna är följande: ”Rubrikens funktion och innehåll”, ”Brottshändelsen” och ”Brottsoffret”. Analysresultatet visar att de patriarkala maktstrukturerna: rollfördelning, ideal brottsofferstatus och skuldbeläggning av brottsoffer återkommer i flera av de nyhetsrubriker som analyserats, om än i olika utsträckning. En majoritet av rubrikerna som granskats beskrev endast delar av brottet, i stället för att ge läsaren en helhetsbild av det som inträffat. Dessutom, angavs det kvinnliga brottsoffret som aktivt i stället för passivt i flertalet av rubrikerna och det förekom även en indirekt skuldbeläggning av det kvinnliga brottsoffret eftersom brottsrubricering saknades, eller den misstänkte manliga förövaren inte nämndes. Resultatet från den här studien, visar att Aftonbladet och Expressen har en bit kvar till en helt jämställd brottsjournalistisk nyhetsrapportering. / The study is intended to critically examine news headlines in evening newspapers in Sweden, from a gender perspective. The headlines examined in the study were published digitally in Aftonbladet and Expressen, since they are Sweden's two largest evening tabloid newspapers (Via TT, 2021). The aim of the critical review is to identify whether, and if so how, patriarchal power structures are expressed in the headlines. The patriarchal power structures that will be examined in the study are role assignment, ideal victim status and victim blaming. The headings will in turn be compared to the preamble, to ascertain what kind of information about the crime has been included or excluded in the heading. The theoretical framework, which will be used to discuss the results of the analysis, consists of Hirdman's (1988) definition of the gender power order and the theory of relevance according to Sperber and Wilson (2012). The method used is a qualitative text analysis combined with an ideology-critical analysis method. The analysis template is based on van Dijk's (1990) definition of the ideal function of a headline as well as the theoretical concept of role division (van Leeuwen, 1996), the criteria of ideal victim status according to Christie's (1986) and victim blaming (Fisher & Lab, 2010). Based on the theoretical framework, which also forms the basis of the analysis template, analysis questions were constructed and divided into three categories. The categories are “Function and content of the rubric”, “The crime event” and “The crime victim”. The results of the analysis show that the patriarchal power structures of role distribution, ideal victim status and victim blaming are reflected in several of the news headlines analysed, albeit to varying degrees. Most of the headlines examined described only parts of the crime, rather than giving the reader a full picture of what happened. In addition, the female victim was referred to as active rather than passive in most of the headlines and there was also an indirect blaming of the female victim as the crime description was missing, or the suspected male perpetrator was not mentioned. The results of this study show that Aftonbladet and Expressen still have some way to go to achieve fully equal crime reporting.

An ordinary gamer - a qualitative analysis of the treatment of women in CS:GO is an essay with the aim to examine the treatment of women who play CS:GO, and the influence of the response and to highlight the player interaction and communication in the game and its influence on the individual. With questions concerning treatment, the consequences of treatment and future interest in gaming and the gaming industry, the paper examines how a selection of women look at the treatment they receive in CS:GO. The essay also focuses on player interaction and communication in the game, and examines the importance of communication in the game, and the impact on the individual. To analyze the result, gender theories regarding femininity, masculinity, queer, gender hierarchy and patriarchal structures was used. The study was conducted with 10 qualitative interviews of girls aged 14-24 years who play or have played CS:GO. The study also uses a more ethnographic method where I play the game to observe the communication, treatment and response at close range. The result show a broad picture of the response to that woman gets, and contains stories about the good, bad and neutral approach. The results also show that the treatment is something very subjective and different for all individuals. Furthermore, the results also shows patriarchal structures within the game and how men use power and violence in order to organize women. Regarding communication and play interaction, is it through interviews and observations clear that communication plays an important role in the game and affect the individual to either play better or worse depending on what type of response and treatment the player gets. Conclusions are that women that play CS:GO are treated in different ways, some take it more personally than other and some are affected bigger than other. Some women choose not to play the game or only play with friends while other choose to play with an anonymous profile and to distort their voice.