<p>Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på hur pedagoger i förskolan resonerar och tänker kring arbetet med femåringars skrivande. Överensstämmer detta arbetet med det styrdokument som ska genomsyra verksamheten, förskolans läroplan [Lpfö98]. Våra frågeställningar fokuserar på hur femåringarnas skrivintresse tas tillvara, om pedagogerna arbetar efter någon speciell skriftspråklig metod samt på hur pedagogerna tänker kring femåringarnas skrivande inför övergången till förskoleklassen.</p><p>I teori och tidigare forskning fokuseras på förskolans läroplan, skriftspråklig miljö samt pedagogens förhållningssätt.</p><p>För att uppnå syftet använde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade sex pedagoger på olika förskolor i en medelstor stad i Sverige.</p><p>Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna överlag har goda kunskaper om barns skrivutveckling. Pedagogerna är även medvetna om att de, liksom Lpfö98 anger, ska ta tillvara på barns eget visade intresse och initiativ för skriftspråkliga aktiviteter. I relation till teori och tidigare forskning, visar studien att pedagogerna bör inta en mer aktiv roll i femåringarnas skriftspråkliga utveckling. Detta kan ske genom ett uttalat skriftspråkligt syfte med såväl de skriftspråkliga aktiviteterna som med den pedagogiska miljön.</p><p> </p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Carina Helgesson & Christina Henningsson</p><p>Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek</p><p>En studie om hur barns lek kan utvecklas</p><p>The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play</p><p>A study of how children’s play can develop</p><p>Antal sidor: 34</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek.</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar.</p><p>Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek.</p><p>Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>_______________________________________________________________</p><p>Margareta Christiansson & Sara Johnsson</p><p>Barns motorik</p><p>– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.</p><p>Children´s motor skill development</p><p>–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.</p><p>Antal sidor: 28</p><p>___________________________________________________________________________</p><p>I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska</p><p>utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt</p><p>pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i</p><p>förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.</p><p>Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger</p><p>vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns</p><p>motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar</p><p>att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som</p><p>allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma</p><p>miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och</p><p>hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och</p><p>utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar</p><p>sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade</p><p>rörelseträningen på förskolan.</p>

No description available.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur pedagogerna upptäcker och synliggör barnens matematik på förskolorna. Tre förskolor och sex pedagoger deltog i intervjuer och observationer. Förskolorna valdes utifrån ett bekvämlighetsurval och ligger i våra närområden. Vi observerade och intervjuade vid olika tillfällen. I de observerade undersökningstillfällena upptäcktes mycket matematik hos pedagogerna, trots att/fastän pedagogerna inte sa till barnen att det var matematik de höll på med. Samtliga pedagoger var noga med att använda rätt matematiska begrepp i samtalen med barnen. Det finns en viss skillnad i hur pedagogerna uttrycker sig om sitt användande av matematiken, men att de i observationerna ändå använde sig av metoder som liknade varandra. Några nämner att de hela tiden tänker på matematiken i allt de gör, andra nämner att de inte är så medvetna om matematiken. Ändå uppmärksammades det i observationerna, att pedagogerna arbetade på likartade sätt. Vår slutsats är att pedagogerna är så matematiskt medvetna att de inte alltid behöver planera en aktivitet utan att de automatiskt använder sig av matematiken i de situationer som uppstår.

Lärande är en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lärande kan inte ske utan vissa förutsättningar. Trygghet är en sådan förutsättning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. Frågeställningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lärande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer. Dessa intervjuer sammanställdes sedan för att genomgå analys. I det resultat som framkom uttryckte pedagogerna en medvetenhet om trygghetens betydelse för barns lärande. En uppdelning, i tre delar, kunde urskiljas i deras uppfattningar: Den första delen handlade om att individanpassa lärandet. Ett individanpassat lärande ansågs möjliggöra en trygg utveckling hos barnen utifrån de förutsättningar de besitter. Den andra delen handlade om förskolans klimat. Ett tryggt klimat ansågs vara en förutsättning för att alla barn ska våga delta i och utvecklas under de aktiviteter förskolan erbjuder. Den tredje delen handlade om pedagogens förhållningssätt. Detta förhållningssätt ansågs avgörande för barnens trygghetskänsla och lärande. Ett närvarande, medvetet och lyhört förhållningssätt var det sätt pedagogerna ansåg att de intar. Pedagogerna uttryckte, med majoritet, att de ansåg sig kunna tillgodose alla barns behov av trygghet men en vilja av att kunna göra mer för barnen fanns även där. Slutsatsen som framkom i denna studie var att begreppen trygghet och lärande inte var kapabla att stå ensamma var för sig. Uppfyllelse av dessa begrepp, inom förskoleverksamheten, förutsatte en kollaboration av de två. Studien visade på ytterligare faktorer av vikt för barns trygghet och lärande i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens förhållningssätt och en trygg anknytning.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan definierar och reflekterar kring jämställdhet. Studien undersöker hur jämställdhetsarbetet kan tillämpas och konkretiseras i den dagliga verksamheten för att uppnå en demokratisk förskola. Observationer och intervjuer genomfördes i två olika förskolor med sammanlagt åtta pedagoger. Jämställdhet och demokrati är begrepp som alla pedagoger i vår studie är bekanta med och uttrycker som en självklarhet i dagens förskola och i den pedagogiska yrkesrollen. Resultaten vi fick fram i vår studie visade att det finns skillnad mellan den pedagogiska reflektionen och den pedagogiska praktiken gällande att arbeta med jämställdhet och demokrati. Under intervjuerna uttryckte informanterna som deltog i studien att de arbetar aktivt med demokrati och jämställdhet. Observationerna visade däremot att det finns brister i att konkretisera demokrati- och jämställdhetsarbete i verksamheten. Vår röda tråd i studien är att jämställdhetsarbete är en förutsättning för en demokratisk förskola.

Viktiga egenskaper för att uppnå goda resultat med elever. Vad jag kan göra som pedagog. / Things that are important to get good results among the pupils, what I can do as a pedagogue.

<p>Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.</p>

Huvudsyftet med vår rapport var att undersöka vilken syn pedagogerna i förskoleklass har på lek. Vi ville även ta reda på vilket förhållningssätt pedagogerna har till lek, vilket utrymme leken har i förskoleklass, samt om lek i undervisningen har motsättningar. För att undersöka detta använde vi oss av metoden enkät. Enkäten var helt standardiserad, vilket innebär att alla fick exakt samma frågor i samma ordning, men även ostrukturerad vilket betyder att det fanns maximalt med utrymme för svaren på frågorna. I bakgrunden försöker vi bland annat klarlägga vad lek är, vidare tar vi upp olika inlärningsteorier samt pedagogens förhållningssätt till leken. Det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Traditionell syn på inlärning, brist av tid samt barns bristande lekförmåga är några av lekens motsättningar.