Bakgrund: Sjuksköterskans arbetsuppgifter i den palliativa vården är att förebygga och behandla symtom hos patienter och även att kunna stötta anhöriga. Anhöriga har en viktig roll att stötta patienten i den palliativa vården. Därför är det viktigt att belysa anhörigas upplevelser av att medverka i palliativ vård. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att medverka i den palliativa vården av en familjemedlem. Metod: En litteraturöversikt baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det identifierades tre huvudkategorier: Känslor hos de anhöriga, Påverkade relationer och kommunikation samt Påverkan på den anhöriges liv. Att medverka i den palliativa vården kunde ge de anhöriga blandade känslor. Negativt laddade känslor i form av maktlöshet och skuldkänslor kunde förekomma, men också positivt laddade känslor till exempel att de upptäckte sin egen styrka och att få ge tillbaka något till familjemedlemmen. Relationerna med familjemedlemmen och andra människor förändrades, vissa upplevde att relationen blev bättre medan andra upplevde att det blev sämre. Kommunikation var en viktig faktor för att den palliativa vården skulle bli bra. Slutsats: Det är viktigt att vårdpersonal är medveten om känslor som kan uppstå hos en anhörig som medverkar i palliativvård samt att anpassa sin kommunikation och vara observant på vilka behov den anhörige har. / Background : The nurse's job assignments in the palliative care are partly to prevent and treat symptoms in patients, but also to support relatives. Relatives have an important role in the palliative care to support the patient. Therefore, it is important to illuminate the relatives’ experiences of participating in palliative care. Aim : The aim was to illuminate relatives’ experiences to be involved in palliative care. Method : A literature review based on 16 scientific articles. Results: Three main categories were identified: Relatives’ feelings, Affected relationships and communication and Impact on the relatives’ life. To participate in the palliative care of a family member could give the relatives mixed feelings. Negative feelings in the form of powerlessness and guilt could occur, while positive feelings could be that they discovered their own strength and that they were able to give something back to the family member. Relationships with family members and other people changed, some people felt that it was to the better while others felt that it was for the worse. Communication was an important factor for the care to be good. Conclusion : It is important for healthcare professionals to be aware of feelings that may occur for a relative who participates in the palliative care. Healthcare professionals need to adjust their communication and be observant of the needs of the relative.

Introduktion: Hypotermi är ett tillstånd med en kroppstemperatur ≤ 36°C som uppstår hos ca 70% av alla som opereras och ger en ökad risk för flertalet komplikationer. Enligt rekommendationer skall monitorering ske vid alla operationer längre än 30 minuter, och kroppstemperaturen bör därför alltid monitoreras perioperativt i samverkan med förebyggande interventioner. Syfte: Syftet med studien var att studera perioperativ hypotermi med följande två frågeställningar; förekomsten av hypotermi hos patienter som genomgår ett operativt ingrepp kortare än tre timmar och sjuksköterskor specialiserade inom operation-, och anestesisjukvårds kliniska resonemang kring temperaturmätning och hypotermiförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie, där datainsamlingen utfördes med hjälp av ett studieprotokoll och en webbkonstruerad enkät bestående av egenformulerade frågor. Svarsfrekvensen var 17,2% (n=12) respektive 70% (n=16). Data sammanställdes i programmet Microsoft Excel och analyserades deskriptivt, samt analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys. Resultat: Kroppstemperaturen hos samtliga deltagare sjönk någon gång under det perioperativa förloppet och hypotermi förekom hos 66,7%. Nära hälften av specialistsjuksköterskorna uppgav att de saknar kunskap om rekommendationerna och det framkom en skillnad gällande mätning beroende på operationens längd. De ansåg att den främsta orsaken till skillnaden gällande mätning av kroppstemperaturen var en ökad exponeringstid och en ökad medvetenhet om hypotermi vid längre operationer. Bristande förutsättningar ansågs även det vara en orsak till att rekommendationerna inte efterföljs. Slutsats: Hypotermi kan förekomma även vid kortare operativa ingrepp, och specialistsjuksköterskor upplever en skillnad gällande monitorering av kroppstemperaturen beroende på längden av det operativa ingreppet. Denna studie synliggör att det finns bristande kunskap om hypotermi och en bristande följsamhet till rekommendationer gällande monitorering av kroppstemperaturen perioperativt.

Background: When a person suffers from a disease that can no longer be treated curatively, care becomes palliative. The focus is on alleviating the suffering and improving the quality of life for patients in the last period of life. Previous research shows that patients and relatives experience shortcomings in nurses' competence regarding palliative care. Patients expressinsufficient self-determination and inadequate communication with nurses. Aim: To describe nurses' experiences of palliative care. Method: A general literature review, the analysis is based on eight qualitative and three quantitative articles. Results: Four themes were identified; To possess the right knowledge, To relate to the organization, To treat patients and relatives and To be affected emotionally. Together most nurses experience palliative care as something meaningful and an area that is close to their hearts. Nurses' lack of in-depth knowledge in palliative care was manifested in uncertainty and difficulties in dealing with their own emotions as well as dealing with patients and relatives. Conclusions:The assigment of nurses is to take advantage of humans natural ability to care. The difficulties in maintaining quality palliative care are recurring due to lack of knowledge and insufficient psychosocial support in the professional role. / Bakgrund: När människan drabbas av en sjukdom som inte längre går att behandla kurativt övergår vården till att bli palliativ. Det innebär att fokus läggs på att lindra lidandet och förbättra livskvaliteten för patienter den sista tiden i livet. Tidigare forskning visar att patienter och anhöriga upplever brister i sjuksköterskors kompetens gällande palliativ vård. Patienter uttrycker ett otillräckligt självbestämmande samt bristfällig kommunikation med sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt där analysen baseras på åtta kvalitativa samt tre kvantitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades; Att inneha rätt kunskap, Att förhålla sig till organisationen, Att bemöta patienter och anhöriga samt Att påverkas emotionellt. Gemensamt erfor de flesta sjuksköterskor palliativ vård som något meningsfullt och ett område som ligger dem varmt om hjärtat. Sjuksköterskors avsaknad av fördjupade kunskaper inom palliativ vård resulterade i svårigheter att hantera egna känslor samt bemöta patienter och anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskors uppgift är att ta vara på människans naturliga förmåga att vårda. Svårigheterna med att upprätthålla kvalitativ palliativ vård är återkommande på grund av bristande kunskap samt otillräckligt psykosocialt stöd i yrkesrollen.

Bakgrund: Bedisiderapportering är en rapporteringsform som sker vid sidan av patientens säng. En rapporteringsform som bidrar till att öka den personcentrerade vården samt patientsäkerheten med möjlighet att involvera patienten i sin egen vård. Bedsiderapportering underlättar sjuksköterskans arbete genom att tidigt få en visuell bild av patienten och dess tillstånd. Dock finns en risk att patientens integritet äventyras när denna rapporteringsform utförs. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: De tre teman som identifierades var: Sjuksköterskans upplevelse av informationsutbyte, sjuksköterskans upplevelse av arbetsmiljö och integritet och sjuksköterskans upplevelse av patientmedverkan. Sjuksköterskorna upplevde att bedsiderapporteringen medförde en förbättrad kommunikation vilket optimerade informationsutbytet men risken att obehöriga kunde ta del av känsliga ämnen under rapporteringen äventyrade patientens integritet. Ytterligare en upplevelse sjuksköterskorna hade var att patientmedverkan bidrog till en fullständig rapportering men kunde orsaka en tidspress hos sjuksköterskorna. Konklusion: Sjuksköterskornas bristande kompetens till att behålla integriteten och involvera patienten under bedsiderapportering väcker intresse för ny forskning och utbildning inom området. / Background: Bedsidereport is a form of reporting that takes place next to the patient’s bed. It contributes to increasing person-centered care and patient safety with the opportunity to involve the patient in their own care. Bedsidereporting facilitates the nurse’s work by getting an early visual picture of the patient and their condition. There is a risk that the patient’s integrity will be compromised during bedsidereporting. Aim: The aim was to describe the nurse’s experience of bedsidereporting. Method: A general literature study. Results: The three themes identified were: The nurse’s experience of information exchange, the nurse’s experience of work environment and integrity and the nurse’s experience of patient participations. The nurses felt that the bedsidereporting led to improved communication which optimized the exchange of information. But the risk that unauthorized persons could take part in sensitive subjects during the reporting jeopardized the patient’s integrity. Another experience the nurses had was that patient participation contributed to a complete reporting but could cause a time pressure on the nurses. Conclusion: The nurse’s lack of competence to maintain integrity and involve the patient during bedside reporting arouses interest in new research and education in the subject.

Bakgrund: Förekomsten av barn med autismspektrumtillstånd (AST) ökar i världen. AST är enneuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan visa sig genom sociala kommunikationssvårigheter och begränsade sociala färdigheter. Forskning visar att barn med AST och deras familjer upplever att vårdmiljön och kommunikationen inte anpassas till diagnosen och barnsjuksköterskor känner enosäkerhet kring hur de ska vårda dessa barn utifrån de svårigheter som diagnosen medför.Syfte: Syftet med studien var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn med ASTpå en barnklinik.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Datainsamling skedde genom trefokusgruppsintervjuer med totalt 12 deltagare och data bearbetades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys på manifest nivå.Resultat: Tre generiska kategorier och sju subkategorier framkom ur resultatet. De generiska kategorierna bestod av betydelsen av att utföra personcentrerad omvårdnad, betydelsen avföräldrarnas roll i omvårdnaden och betydelsen av barnsjuksköterskans professionella kompetens. Barnsjuksköterskorna beskrev behov av ny kunskap och mer utbildning, vikten av att se föräldrarna som de främsta experterna, behovet av hjälpmedel samt miljöns utformning i vården av barn med AST.Slutsats: Denna studie visar att det finns en kunskapsbrist och ett behov av att barnsjuksköterskor fåren utökad kunskap kring barn med AST. Det finns en stor osäkerhet i hur vården ska utformas ochföräldrarna anses vara det bästa stödet i utformningen av vården. / Background: The prevalence of children with autism spectrum disorder (ASD) is increasing worldwide. ASD is a neuropsychiatric disorder that can be characterized by difficulties in socialinteraction and limited social skills. Research shows that children with AST and their families feel thatthe health facility environmentand the communications are not adapted to the diagnosis and nurses feeluncertain about how to care for these children based on the difficulties that the diagnosis entails.Aim: The purpose was to describe paediatric nurses' experience of caring for children with ASD in apediatric clinic.Method: Qualitative content analysis with inductive approach was applied. Data was collected through three focus group interviews with twelve participants and data were processed and analyzed withqualitative content analysis at a manifest level.Results: Presented in three different generic categories and seven subcategories. The importance ofperforming person-centered care, the importance of parents in care and the importance of the pediatricnurses professional competence. The pediatric nurses described the need for new knowledge and moreeducation, the importance of seeing parents as an expert and help to design the environment in the careof children with ASD.Conclusion: This study shows that there is a lack of knowledge and a need for pediatric nurses to gainincreased knowledge about children with ASD. There is a great deal of uncertainty in how care is to bedesigned and parents are considered to be the best support in the design of care.

Bakgrund: Compassion fatigue beskrivs som en utbrändhet bland vårdpersonal på grund av stress från att arbeta med utsatta människor. I sjuksköterskans fall patienter som drabbats av sjukdom och lidande och dennes anhöriga. Detta begrepp är relativt nytt och outforskat i den svenska vårdmiljön. Utmattningssyndrom och stressrelaterade tillstånd är vanliga orsaker till sjukskrivningar, vilket i sjuksköterskans fall drabbar såväl dennes välbefinnande som kvaliteten på vården. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av compassion fatigue. Metod: En systematisk litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter i sjuksköterskornas erfarenheter. Resultatet diskuteras utifrån Watsons teori om mänsklig omsorg samt tidigare forskning inom ämnet. Resultat: Tre teman identifierades; känslomässig distansering, arbetsmiljö, stress och egenvård och compassion fatigue och privatlivet. Sjuksköterskorna beskriver hur den ständiga exponeringen till lidande, döden och smärta från patienter och dennes anhöriga gör att de stänger av sina egna känslor för att orka med. Egenvård och finna tid för återhämtning är viktiga faktorer för att hantera compassion fatigue. Arbetsplatsens förutsättningar var även en viktig faktor för om sjuksköterskorna utvecklade compassion fatigue samt för deras möjlighet att hantera det. Sjuksköterskorna beskriver även hur compassion fatigue var något drabbade dem privat då de upplevde att de på sin fritid hade mindre ork samt att de var känslomässigt avstängda även mot sina nära och kära. Slutsats: Denna litteraturöversikt visade att compassion fatigue påverkar sjuksköterskors välbefinnande i såväl arbetslivet som privatlivet. Compassion fatigue påverkar även sjuksköterskors möjlighet att bedriva etisk och personcentrerad vård. Sjuksköterskorna beskrev ett ökat behov av återhämtning och egenvård utanför arbetet för att hantera compassion fatigue. Arbetsmiljöfaktorer som arbetsbörda, tillgång till professionellt stöd och adekvat bemanning var avgörande för att hantera compassion fatigue. Resultatet, i linje med tidigare forskning, indikerar att compassion fatigue riskerar att minska sjuksköterskors förmåga till empatisk vård och kan till och få dem att överväga att byta yrke. Litteraturöversikten betonar vikten av arbetsplatsens roll i att hantera och förebygga compassion fatigue hos sjuksköterskor. / Background: Compassion fatigue is described as burnout among healthcare professionals due to the stress of working with vulnerable individuals. In the case of nurses, this includes patients affected by illness and suffering, as well as their relatives. This concept is relatively new and unexplored in the Swedish healthcare environment. Exhaustion syndrome and stress-related conditions are common causes of sick leave, affecting both the nurse's well-being and the quality of care. Aim: Describe nurses' experiences of compassion fatigue. Method: A systematic literature review comprising ten scholarly articles of qualitative design. The findings of the articles were thematically analyzed, focusing on similarities in nurses' experiences. The results are discussed based on Watson's theory of human caring and previous research in the field. Results Three themes were identified: emotional distancing, work environment, stress and self-care, and compassion fatigue and private life. Nurses described how continuous exposure to suffering, death, and pain from patients and their families leads them to detach from their own emotions in order to cope. Self-care and finding time for recovery were crucial factors in managing compassion fatigue. Workplace conditions were also pivotal in determining whether nurses developed compassion fatigue and their ability to cope with it. Nurses also described how compassion fatigue affected them personally, feeling less energy during their leisure time and emotionally detached even from their loved ones. Conclusions: This literature review demonstrated that compassion fatigue impacts nurses' well-being both professionally and personally. It also affects nurses' ability to provide ethical and patient-centered care. Nurses expressed an increased need for recovery and self-care outside of work to cope with compassion fatigue. Workplace factors such as workload, access to professional support, and adequate staffing were crucial in managing compassion fatigue. The findings, consistent with prior research, suggest that compassion fatigue might diminish nurses' capacity for empathetic care and could prompt them to consider changing professions. The review emphasizes the workplaces significance in addressing and preventing compassion fatigue among nurses.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Behandling utav bröstcancer kan vara kirurgisk, farmakologisk och radiologisk. Fysiska och psykiska besvär kan uppkomma till följd av behandling, vilket kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt i 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 hade kvalitativ metod och en hade mixad metod där endast kvalitativa delen använts. Databaser som användes för artikelsökning var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsstruktur.  Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudtemat var En förändrad kropp med underteman Att uppleva kroppsliga besvär och Att uppleva ett förändrat utseende. Det andra huvudtemat var Social påverkan med underteman Förändringar i relationer samt Bristande information från hälso- och sjukvården. Slutsats: Efter genomgången bröstcancerbehandling drabbades många kvinnor av psykiska och fysiska besvär som påverkade den sexuella hälsan. Sexuell dysfunktion och förändrad relation till sin kropp förekom hos kvinnor. Förändringar i partnerrelationer upplevdes av kvinnor kunna påverka den sexuella hälsan. Många kvinnor upplevde brist på information och kommunikation av hälso- och sjukvården kring sexuell hälsa. / Summary Title: Women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment given during breast cancer can be surgical, pharmacological and radiological. Physical and psychological discomfort can appear, which can affect sexual health.  Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Method: The study was a qualitative literature review based on 13 articles, 12 articles had qualitative method and one had mixed method, where only the qualitative part was used. Databases used for search was CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The articles were analysed by Fribergs five-step structure.  Results: The results are presented in two main themes and four sub-themes. The first main theme was A changed body with sub-themes Experiencing bodily discomfort and Experiencing a changed appearance. The second main theme was Social impact with the sub-themes Changes in relationships and Lack of information from health care professionals.  Conclusion: After undergoing breast cancer treatment, many women suffered from physiological and physical problems that affected their sexual health. Sexual dysfunction and a changed relationship to one's body occurred in women. Changes in partner relationships were experienced by women to affect their sexual health. Many women experienced a lack of information and communication from the healthcare system regarding sexual health.

Bakgrund Reumatoid artrit (RA) och artros är komplexa tillstånd som kan vara svåra att diagnostisera och leda till långvarig smärta. Effektiv smärtlindring och hantering är avgörande för att förbättra livskvaliteten för personer med dessa sjukdomar. Primärvården spelar en central roll i hanteringen av kronisk smärta genom att erbjuda personcentrerad vård och integrera interdisciplinära metoder. Personers upplevelser av vården, inklusive kommunikation och tillgänglighet, är viktiga för att säkerställa effektiv smärtbehandling och välbefinnande. Personcentrerad vård, baserad på sjuksköterskans kärnkompetenser, är en grundläggande princip för att möta individuella behov och förbättra utfall för personer med reumatisk smärta. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa personer med reumatoid artrit och artros upplevelse av smärthantering inom primärvården. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar granskades. Artiklarna hämtades ur databaserna PubMed och CINAHL. Sökningarna baserades på noggrant utvalda sökord som lades ihop till sökblock. Vidare analyserades och kategoriserades artiklarna genom en integrerad analys baserad på Kristensson (2014). Resultat Dagliga utmaningar till följd av RA och artros identifierades, inklusive fysiska begränsningar, social isolering och psykologiska påfrestningar. Självhanteringsprogram och digitala verktyg visade sig kunna förbättra smärtbehandling och livskvalitet. Interaktionen med vårdpersonal betonade vikten av kommunikation, förståelse och patienttillfredsställelse. Tillgång till vård och socialt stöd ansågs avgörande för smärthantering. Slutligen, en personcentrerad vårdmodell och egenmaktstrategier visade positiva resultat för delaktighet och självhantering. Slutsats Personer med RA och artros får inte tillräckligt stöd och smärthantering i primärvården. Brist på information och personcentrerad vård leder till försämrad livskvalitet. Strukturerade interventioner, inklusive utbildning och fysisk aktivitet, visar sig vara viktiga för att förbättra hanteringen av smärtan och livskvaliteten för personerna. Ett holistiskt synsätt och personcentrerad behandling är avgörande för att uppnå god smärthantering och välbefinnande. / Background Rheumatoid arthritis (RA) and arthritis are complex conditions that can be difficult to diagnose and lead to long-term pain. Effective pain management is critical to improving quality of life for people with these diseases. Primary care plays a central role by offering person-centered care and integrating interdisciplinary methods. People's experiences of care are important to ensure effective pain management and well-being. Person-centred care is a fundamental principle for meeting individual needs and improving outcomes for people with rheumatic pain. Aim The aim of the literature review was to shed light on the experiences of individuals with RA and arthritis regarding pain management in primary care. Method A non-systematic literature review in which 11 scientific articles were reviewed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL. The searches were based on carefully selected keywords that were combined into search blocks. Furthermore, the articles were analyzed and categorized through an integrated analysis based on Kristensson (2014). Results Daily challenges resulting from RA and arthritis were identified, including physical limitations, social isolation and psychological stress. Self-management programs and digital tools were shown to improve pain management and quality of life. Interaction with healthcare professionals emphasized the importance of communication, understanding and patient satisfaction. Access to care and social support was considered crucial for pain management. Finally, a person-centered care model and empowerment strategies showed positive results for participation and self-management. Conclusion People with RA and arthritis do not receive sufficient support and pain management in primary care. Lack of information and person-centred care leads to a reduced quality of life. Structured interventions, including education and physical activity, are shown to be important in improving pain management and quality of life for individuals. A holistic approach and person-centered treatment are essential to achieve good pain management and well-being.

Bakgrund Enligt Socialstyrelsen ska all omvårdnad av personer med demenssjukdom bedrivas personcentrerat. En stor del av denna omvårdnad sker i privata och kommunala särskilda boenden. Levnadsberättelsen för personer med demenssjukdom beskrivs som ett viktigt verktyg i den personcentrerade omvårdnaden. Syfte Syftet med studien är att beskriva undersköterskans erfarenheter av arbetet med levnadsberättelser i omvårdnaden av personer med demenssjukdom på särskilt boende. Metod Kvalitativ intervjustudie med tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer genomförde med fyra undersköterskor som arbetade på särskilt boende för personer med demenssjukdom. Resultat Resultatet i föreliggande studie presenteras i form av tre huvudteman och sex underteman. Huvudtemana som presenteras är;  ”Stöd för personcentrering” som handlar om undersköterskans erfarenhet av att använda levnadsberättelsen som ett sätt att lättare utforma omvårdnaden på ett personcentrerat sätt. ”Att förstå människan bakom berättelsen” som handlar om undersköterskans erfarenhet av att genom levnadsberättelsen lättare kunna tolka och förstå reaktioner och beteenden hos den demenssjuke. ”Någon annans berättelse” som berör undersköterskans erfarenhet av att det är någon annan än den demenssjuke som styrt innehållet i levnadsberättelsen.  Slutsatser De slutsatser som dras av denna studie är att levnadsberättelsen är en grundpelare för personcentrerad omvårdnad. Levnadsberättelsen måste betraktas som och användas som ett levande dokument. Rutinerna för insamlande och revidering av levnadsberättelsen måste utvecklas. Levnadsberättelsen kan underlätta men aldrig ersätta relationsbyggandet mellan den demenssjuka personen och vårdaren. / Background The Swedish National Board of Health and Welfare states that all caring for people with dementia shall be done with a person-centered approach. A large amount of this care takes its place in private and community nursing homes. Using life stories for people with dementia is described as an important tool for person-centred care.  Aim The aim of this study is to describe the associate nurses' experience of life story work in caring for people with dementia in nursing homes.  Method Qualitative interview study with thematic analysis. Semi-structured interviews were conducted with four associate nurses working in a nursing home for people with dementia.  Results The result of the present study is presented in three main themes and six subthemes. The man themes presented is: “A support for person-centredness” which deals with the associate nurse’s experience of using the life story as a way to make the caring more personcentered. “To understand the person behind the story” which deals with the associate nurse’s experience of using the life story to easier interpretet and understand reactions and behaviours of the person with dementia. ”Someone else’s story” Which delas with the experience of the associate nurse that there is someone other than the person with dementia that have controlled the content of the life story.  Conclusions The conclusions drawn by this study is that the life story is a cornerstone in person-centered care. The life story must be looked upon and used as a living document. The routines for collection and revision of life stories need further development. The life story can help but never replace the building of relationships between the person with dementia and the carer.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med patienter diagnostiserade med diabetes mellitus typ-2 (DM2) följer riktlinjer och lagar. Centrala delar i omvårdnaden är personcentrerad vård, delaktighet, patientutbildning och egenvård. Tidigare forskning påvisar att det finns brister i utbildningen av patienter med diagnosen och att en stor del sjuksköterskorna inte har tillräcklig pedagogisk utbildning. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor i primärvården arbetar i första fasen av arbetet med patienter nydiagnostiserade med DM2. Metod: Kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer med en induktiv ansats och innehållsanalys som analysmetod. Resultat: De centrala fynden i studien är att de intervjuade sjuksköterskorna i arbetet med vården av patienter med DM2 strävar efter att ge så god vård de har möjlighet till genom patientutbildning, delaktighet och egenvård. Det gör de genom att vara lyhörda och arbeta på ett personcentrerat sätt. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien strävar alla efter att arbeta personcentrerat där lyhördhet, delaktighet och egenvård är i fokus. I stort är de nöjda med hur arbetet fungerar, men skulle vilja ha mer tid och resurser. / Background: Nurses working with patients diagnosed with diabetes mellitus type-2 (DM2) follow guidelines and laws. Key components of the care is person-centered care, participation, patient education and self-care. Previous research show that there are shortcomings in the education of patients diagnosed with DM2 and that a large number of nurses do not have adequate pedagogical training. Objective: The aim of this study is to highlight how nurses in primary care work in the first phase with patients newly diagnosed with DM2. Method: Qualitative study based on semi-structured interviews with an inductive approach and content analysis as a method for analysis. Results: The main findings of the study are that the interviewed nurses in their work with patients with DM2 strive to provide the best care possible through patient education, participation and self-care. They do this by being responsive and working in a person-centered way. Conclusion: The nurses in the study all strive to work person-centered where attentiveness, participation and self-care is in focus. Overall they are satisfied with their work, but would like to have more time and resources.