Bakgrund: Ett kriterium för att smärta ska kallas långvarig är att den har pågått under mer än tre månader och kan begränsa det vardagliga livet.  Behandlingen syftar till att hjälpa personen att ta mer kontroll över sitt liv, där omvårdnaden läggs på en personnivå. Sjuksköterskan har en betydande roll i smärtbehandlingen, eftersom bemötandet till dessa personer kan påverka smärtsituationen och öka förutsättningarna för en god balans i livet. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever mötet med sjuksköterskan. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på elva kvalitativa artiklar som har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Resultat: Ur resultatet framkom det både positiva- och negativa upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Analysen resulterade därför i två huvudkategorier; Att uppleva bekräftelsens betydelse och Att inte bli bekräftad.  Slutsats: Personer med långvarig smärta upplever att smärtproblematiken blir bekräftad om ett personcentrerat förhållningssätt används. En personcentrerad omvårdnad bidrar till en ökad delaktighet och kan främja känslan av kontroll och lindra den långvariga smärtan.

No description available.

I sjuksköterskans arbete ingår att ansvara för patientens omvårdnad. Sjuksköterskan har med sin utbildning och erfarenhet omfattande kompetens inom omvårdnad och ska därmed axla ansvaret som ledare. Vi såg det som viktigt att skriva om förutsättningar att arbeta personcentrerat, för att lyfta fram sjuksköterskans kompetens och öka samarbetet med andra yrkesgrupper. Vi såg att det fanns utvecklingsmöjligheter inom området och ville därför lyfta betydelsen av vad viktigt det är att arbeta personcentrerat. Syftet med studien var därför att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vilka förutsättningar som fanns för att arbeta med personcentrerat förhållningssätt i den kommunala vården av äldre. Data samlades in via fokusgruppsintervjuer med sjuksköterskor (n=14) som ansvarade för patienter inom särskilda boenden, demensboenden och hemsjukvård. En intervjuguide utgjorde grunden för fokusgruppsintervjuerna. Materialet analyserades med inspiration av en kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier; personcentrerad omvårdnad, etiska aspekter, ledarskapets inverkan på omvårdnaden och miljöns betydelse för en personcentrerad omvårdnad. Resultatet visade att sjuksköterskan hade kunskaper för att leda omvårdnaden mot ett personcentrerat förhållningssätt i vården av äldre. Sjuksköterskans ledarskap behövde förtydligas i teamet och för att öka delaktigheten i omvårdnadsarbetet med vårdpersonal behövdes tid och ett annat synsätt i vårdarbetet. Slutsatsen var att man såg förändringsmöjligheter inom organisationen för att kunna utveckla omvårdnaden av äldre.

Bakgrund Av alla kända graviditeter avslutas 15-20 procent med missfall. Vid missfall förlorar kvinnan inte bara ett foster, utan hela sitt liv som framtida mamma. Kvinnan kan uppleva nedstämdhet, förnekelse, ilska, isolering, rädsla, hjälplöshet och misslyckande i samband med missfall. När en individ genomgår svåra känslor, kriser eller problem används psykologiska anpassningsstrategier för att bemästra eller hantera en situation. Coping är ett samlingsnamn på olika anpassningsstrategier. Coping kan delas upp i emotionellt inriktad och probleminriktad coping. Syfte Att belysa kvinnans copingstrategier efter missfall ur ett omvårdnadsperspektiv Metod Litteraturöversikt genomfördes som en samsökning via databasleverantören EBSCO. EBSCO innehåller följande databaser: Academic Search Elite, Academic Search Complete, CINAHL complete, MEDLINE, PsycINFO. I SveMed och PubMed genomfördes enskilda sökningar. Genomförda sökningar resulterade i 18 vetenskapliga artiklar som presenteras i en matris. Resultat. Kvinnor tillämpade emotionellt- och probleminriktad coping. Vanliga copingstrategier var att undvika, isolera, distansera, blockera och förneka känslor som uppstod vid missfall. Kvinnorna bekräftade att det sociala stödet hade betydelse för deras coping. Personcentrerad omvårdnad och information från kompetent vårdpersonal efterfrågades. Slutsats Copingstrategier varierar och är beroende på individ, miljö, påfrestningens natur och situation. Kvinnor vill ha bekräftelse från vårdpersonalen för att kunna acceptera och bearbeta psykologiska reaktioner som missfall orsakar. Professionellt bemötande, information och stöd kan bekräfta kvinnans känslor och reaktioner och eventuellt bidra till att stödja kvinnor till framgångsrik coping.

Bakgrund Livmoderhalscancer är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor globalt sett. I Sverige insjuknar cirka 450 kvinnor årligen i livmoderhalscancer varav cirka 150 dör till följd av sjukdomen. Humant Papillomvirus (HPV) är den främsta orsaken till utvecklingen av livmoderhalscancer. Cytostatika används som en behandlingsmetod som syftar till att skada tumören och eventuellt göra den känsligare för en eventuell strålbehandling. Att genomgå cytostatikabehandling för livmoderhalscancer är en krävande period. Syfte Att belysa hur sjuksköterskan kan ge stöd för kvinnors upplevelse av en god livskvalitet när de genomgår cytostatikabehandling mot livmoderhalscancer. Metod Studien består av en litteraturöversikt med sökningar gjorda i databaserna PubMed och Cinahl. Sökningarna gjordes med hjälp av MeSH-termer och Cinahl Headings, men även via fritext. Slutgiltigen valdes 17 vetenskapliga artiklar ut till resultatet som har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet bedömningsunderlag. Artiklarna har även granskats etiskt. Resultat Information, stöd, undervisning och rådgivning är betydande delar för sjuksköterskan att ta hänsyn till vid cytostatikabehandling. Kvinnorna behöver information kring biverkningar, hanteringen av dessa, råd kring sexuella konsekvenser och stöd för upprätthållande av livskvaliteten. Sjuksköterskan bör inneha kunskap kring cytostatikabehandling och omvårdnadsbehov för att stödja kvinnorna till bästa möjliga livskvalitet. Slutsats Sjuksköterskan behöver utgå från patientens syn på livskvalitet och erbjuda stöd när det behövs. Det finns olika faktorer att ta hänsyn till, bland annat fysiska, psykiska och sociala. Personcentrerad omvårdnad är av grund för att den cancersjuke ska uppnå bästa möjliga livskvalitet.

Det psykosociala omvårdnadsbehovet kan vara stort hos kvinnor med bröstcancer. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar omvårdnaden av kvinnliga bröstcancerpatienter ur ett psykosocialt perspektiv. I litteraturstudien bearbetades tio vetenskapliga artiklar utifrån detta syfte. Resultatet belyste vikten av självhjälp och psykosocialt stöd från närstående i form av coping-strategier samt kommunikation och bemötande. Det belyste även det professionella stödets betydelse genom kommunikation och bemötande samt vikten av ett holistiskt och personcentrerat engagemang. Kontinuitet i kommunikationen med vården samt professionell och social kompetens var ytterligare faktorer som belystes liksom vikten av välfungerande vårdteam för en känsla av trygghet och psykosocialt stöd hos dessa kvinnor. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose kvinnornas psykosociala omvårdnadsbehov krävs därför ett holistiskt förhållningssätt i omvårdnaden. Implikation för framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psykosociala omvårdnadsbehov bör innefatta familjecentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Människan lever längre vilket medför utökat behov av en mer komplex sjukvård. Ökad ålder medför ökad risk för demenssjukdom vilket kan öka risken för nedsatt aptit och ätsvårigheter. Detta kan leda till undernäring som medför risk för infektion och andra sjukdomstillstånd. Genom att skapa en tillfredsställande måltidsmiljö kan matintaget hos individen främjas och därför är det relevant att undersöka vilka faktorer som påverkar måltidsmiljön. Teoretisk referensram: Personcentrerad omvårdnad ligger till grund för demensvården i Sverige. Detta förutsätter att personal är lyhörd och har förståelse för personens bakgrund samt individuella behov och önskemål. Syfte: Syftet var att undersöka vårdpersonals erfarenheter av faktorer som kan påverka matintag för personer med demenssjukdom, med fokus på måltidsmiljön. Metod: Designen var litteraturstudie och vid analysen användes integrerad analys. Resultat: Det ansågs grundläggande att förstå personens bakgrund, behov och preferenser för att individanpassa mat och måltidsmiljö. Hemtrevlig måltidsmiljö ansågs skapa sociala interaktioner som främjar matintag. Personal efterfrågade ökad bemanning och utbildning för att kunna möta personens specifika behov vid måltiden. Slutsats: Vårt resultat visade flera faktorer i måltidsmiljön som kan justeras för att främja matintaget hos personer med demenssjukdom. Det är av vikt att personal innehar kunskap om individens bakgrund och behov för att implementera och verkställa personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom.

Den ökade digitaliseringen inom hälso- och sjukvård medför en transformation av passiva patienter till aktiva hälsokonsumenter. Regeringen har presenterat en vision om att Sverige ska vara bäst i världen på eHälsa år 2025. För att lyckas ställs det krav på vården och sjuksköterskan i synnerhet som ska driva och säkerställa en hög nivå av personcentrerad omvårdnad för patienter och närstående. Därför är det av betydelse att belysa hur den personcentrerade omvårdnaden kan påverkas vid användning av eHälsa. Syftet med studien är att belysa hur personcentrerad omvårdnad kan påverkas vid användandet av eHälsa. Metoden som valdes var allmän litteraturöversikt med databassökningar baserad på 15 utvalda vetenskapliga artiklar som har klassificerats och analyserats i en innehållsanalys. Resultatet utmynnade i fyra återkommande teman. Resultatet visar att införandet av eHälsolösningar kan stärka kommunikationen mellan patient och vårdgivare. En kombination med eHälsa bidrar till att kontakten med vården hålls levande mellan de fysiska vårdmötena. eHälsolösningar bör vara baserad på individanpassad information och regleras efter patientens behov. Relationen mellan patient och vårdgivare bör vara etablerad innan en digital kommunikation kan bli jämställd med det fysiska mötet. eHälsa ger patienten en ökad delaktighet vilket medför mer makt till patienten och en mer symmetrisk balans i relation med vårdgivare vilket optimerar den personcentrerade omvårdnaden. Slutsatsen från studien var att personcentrerad omvårdnad kan påverkas vid användandet av eHälsa. Kommunikationen mellan patient och vårdgivare stärks och eHälsolösningar stärker partnerskapet genom ökad delaktighet. Kontakten mellan patient och vårdgivare hålls vid liv mellan de fysiska vårdtillfällena vilket stärker relationen.

Personer med demenssjukdom har på grund av sjukdomens kognitiva påverkan och symtom svårt att uppnå delaktighet i sin egen omvårdnad. Enligt svensk lag skall hälso- och sjukvårdsverksamheter stödja patienters delaktighet utifrån individuella förutsättningar. Personcentrerad omvårdnad bygger på en holistisk syn där en delaktig patient och partnerskapet vårdpersonal vårdtagare emellan utgör grunden. Musik som en del i omvårdnaden har visats ge generellt positiva effekter gällande flertalet förmågor där personen med demens får möjlighet att använda sina egna resurser. Grundat i detta är det av betydelse att undersöka om musik kan möjliggöra personcentrerad omvårdnad och främja delaktighet. Syftet var att undersöka om musik kan användas för att möjliggöra personcentrerad omvårdnad och främja delaktighet hos personer med demenssjukdom. Vald metod till denna studie var litteraturöversikt, och databaserna som användes vid artikelsökningar var CINAHL, PubMed och Academic search elite. Även browsing användes. En induktiv analysmetod resulterade i fyra huvudfynd gällande musikens effekt på personer med demenssjukdom. Artiklarnas resultat återgavs genom manifest innehållsanalys. Då musik inkluderades i omvårdnaden för personer med demens sågs en minskning av negativa beteenden och känslouttryck så som agitation, motstånd och ångest. Uttryck för positiva känslor och välbefinnande ökade, kognitiva förmågor så som självmedvetenhet och minne förbättrades och kommunikation vårdpersonal vårdtagare emellan stärktes. Dessa effekter presenteras under fyra huvudrubriker som alla kan möjliggöra personcentrerad omvårdnad och främja delaktighet. Resultatet i föreliggande studie visar att musik ger positiva effekter och bättre förutsättningar för att möjliggöra personcentrerad omvårdnad och främja delaktighet hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund Det finns evidens för att personcentrerad omvårdnad kan leda till effektivare vård, samt nöjda patienter. På akutmottagningen är inflödet av patienter högt, vilket kan bidra till långa vistelsetider, kommunikationsmissar, risker för ett dåligt omhändertagande och missnöjda patienter som följd. Syfte Att belysa faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient på akutmottagningen som kan påverka förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad. Metod För att ge en bild över det aktuella forskningsläget samt identifiera kunskapsluckor gjordes en litteraturöversikt för att undersöka patientens och sjuksköterskans perspektiv på mötet på akutmottagningen, i relation till kriterier för personcentrerad omvårdnad. Resultat Förståelse för patientens upplevelse, delaktighet, individanpassad kommunikation och information, samt att inkludera patientens anhöriga är faktorer som främjar personcentrerad omvårdnad. Patienterna önskar att sjuksköterskan visar förståelse för deras upplevelse. Många patienter upplever ångest, oro och smärta under sin vistelse på akutmottagningen. Individanpassad kommunikation och delaktighet ger nöjdare och ångestlindrade patienter, dock möjliggörs inte alltid delaktighet på akutmottagningarna. Detta tillsammans med kommunikationsbrister kan hindra förutsättningarna för personcentrerad omvårdnad av patienten. Slutsats Personcentrerad omvårdnad tillämpas inte alltid vid akutmottagningar. Individanpassade omvårdnadsåtgärder vid ångest och oro, sjuksköterskans vilja att skapa ett partnerskap med patienten, delaktighet och god kommunikation tycks bidra till nöjdare patienter inom akutsjukvården. Patienter som bemötts med förståelse samt fått individuella behov tillfredsställda känner sig oftare trygga och nöjda med vårdtillfället.