Bakgrund: Många studier visar att sömnen och dess kvalitet och duration är försämrad hos många ungdomar. Bristande sömn kan leda till sämre skolresultat, psykisk ohälsa och nedsatta kognitiva förmågor. Skolsköterskan och eleven skapar en relation och kan genom samarbete och samtal genom en process nå en gemensam målsättning för att förbättra elevens sömnvanor. För att kunna ge personcentrerad vård och stöd gällande sömnvanor behöver kunskap finnas hos skolsköterskan om vilka orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att sammanställa och analysera forskningsresultat om orsaker till brister i ungdomars sömnvanor samt att undersöka om skillnader i dessa orsaker finns gällande kön och åldrar. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed samt genom en manuell sökning i referenslistor. I resultatet inkluderades 16 artiklar som var av hög och medelhög kvalitet. Samtliga inkluderade artiklar var tvärsnittsstudier. Ungdomar mellan 10 – 19 år inkluderades i studien. Resultat: Orsaker till brister i ungdomars sömnvanor var multimedia användning, social media och internetanvändning, aktiviteter i dagliga livet och social utsatthet. Inga skillnader framkom i orsaker till brister i ungdomars sömn relaterat till kön och ålder. Slutsats: Det är viktigt att ungdomar har goda sömnvanor för att upprätthålla sin psykiska och fysiska hälsa samt för att klara av sin skolgång. Därför måste skolsköterskan ha kunskap om vilka bakomliggande orsaker som kan finnas till brister i ungdomars sömn. Genom personcentrerad vård, samtal om sömn och hjälp till självhjälp kan hälsosamma vanor upprättas och ge ungdomar möjlighet till en bra livskvalitet. Några säkra samband kan inte dras av resultatet i denna litteraturstudie på grund av de inkluderade studiernas design. Fortsatt forskning med andra typer av design behövs inom området för att klarlägga orsak och verkan till hur ungdomars sömn påverkas av olika levnadsvanor.

No description available.

Bakgrund: Cirka 60´000 personer drabbas varje år av tumörsjukdom och av dessa är ungefär 1200 lokaliserade till centrala nervsystemet. Behandlingen vid hjärntumör är antingen kurativ eller palliativ och kräver då vård med hjälp av ett multidisciplinärt teamarbete där sjuksköterskan har den viktiga rollen att finnas nära till hands för patienten och de anhöriga samt förmedla vidare information till övriga professioner. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av begränsningar i det dagliga livet för personer som lever med en hjärntumör. Metod: Studien baserades på fyra patografier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys, med ett manifest förhållningssätt. Resultat: I resultatet framkom att vanliga begränsningar hos personer med hjärntumör innefattar bland annat trötthet, smärta, talsvårigheter och minnessvårigheter. Detta leder ofta till att personen har svårt för att delta i det sociala och isolerar sig hemma, både på grund av den svåra tröttheten men även av rädsla för att drabbas av epileptiska anfall inför andra. Personerna upplevde också att det var jobbigt att bli så beroende av andra människor för att klara av vardagen. Resultatet kunde delas upp i fyra huvudkategorier; att inte kunna delta i socialt liv, att inte kunna förmedla sig, att inte kunna röra sig obehindrat samt att inte komma ihåg. Att inte kunna delta i socialt liv samt att inte kunna röra sig obehindrat har tre underkategorier vardera. Slutsats: Sjuksköterskans arbete genom personcentrerad vård kan underlättas tack vare förståelse för patienters upplevelse av begränsningar i sin vardag. Detta genom att vara tillgänglig för patienten och leda denne rätt bland vårdens olika professioner.

Bakgrund: Sjuksköterskor, inom kirurgisk vård, möter ofta patienter med preoperativ oro. Det finns många olika orsaker till preoperativ oro. Om den preoperativa oron inte lindras kan detta leda till försämrat tillfrisknande och ökad risk för komplikationer. Sjuksköterskor leder omvårdnadsarbetet och planerar vården i samråd med patienten. Problem: Det är av vikt att undersöka hur patienternas oro inför operation kan lindras. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro inför en planerad operation. Metod: Allmän litteraturöversikt med tre kvalitativa artiklar och nio kvantitativa artiklar. Resultat: Såväl muntlig som skriftlig och visuell patientutbildning minskade preoperativ oro, men i enstaka fall kunde informationen även öka oron. Känslomässigt stöd minskade oron och de patienter som inte fick känslomässigt stöd efterfrågade detta. Distraktion i form av musik, naturljud, avslappningsövningar samt fotovisning med och utan musik minskade preoperativ oro. Slutsats: Personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskan att lindra lidande genom att anpassa omvårdnadsåtgärderna utifrån den enskilda individens behov. Genom att arbeta förebyggande främjas hälsa och förebyggs ohälsa i vården.

Bakgrund: Autismspektrumtillstånd (AST) är ett medfött tillstånd med varierande symtom som påverkar personen på olika sätt. Psykisk ohälsa, som ångestproblematik och depressioner, är vanligt förekommande för personer med AST och kan öka med åldern och vara vanligare för personer med AST utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning. Kunskap behövs om hur den psykiatriska vården bäst ska möta dessa personers behov. Således kan det vara värt att undersöka hur vuxna personer med AST och psykisk ohälsa upplever vården. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av vård hos vuxna personer med AST och psykisk ohälsa. Metod: En integrativ översikt av kvalitativ, kvantitativ och mixad forskning vägleddes av Whittenmore och Knalf´s arbetsprocess. Sökningar i fyra vårdvetenskapliga databaser gjordes. Sammanlagt inkluderades sju artiklar till resultatanalysen. Resultat: Temat behov framkom med underteman: vårdpersonalens kompetens och bemötande, ett anpassat stöd och större inflytande. Temat problem framkom med underteman: hinder för att få stöd, tidigare negativa erfarenheter av vård och faktorer relaterade till oro och ångest. Slutsats: Resultatet visar på behovet av ett anpassat stöd och att personalen behöver göra anpassningar. Sambandet mellan AST och psykisk ohälsa tycks vara komplext och behovet av utbildning för personalen, inte bara om AST utan även om hur tillstånden samverkar med psykisk ohälsa, är stort. Ett förslag på personcentrerad psykiatrisk omvårdnad ges avseende kommunikation, sensorisk överkänslighet och faktorer som påverkar ångest.

Bakgrund: Då antalet äldre individer ökar sker även en ökad förekomst av depression hos äldre. Detta kan vara utmanande att identifiera då depressiva symtom kan presentera sig annorlunda hos äldre än hos yngre individer. Sjuksköterskorna har en viktig roll i arbetet med bedömning och vård av dessa patienter. Syfte: Syftet var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av att vårda äldre med depression. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes och efter kvalitetsgranskning valdes åtta artiklar ut. Två av artiklarna hade kvalitativ design, tre artiklar hade kvantitativ design och tre artiklar hade både kvalitativ och kvantitativ design, så kallad mixed method. Resultat: Fyra teman identifierades där det första handlade om sjuksköterskors brist på kunskap och utbildning. Det andra temat berörde föreställningar gällande depression hos äldre. Det tredje temat handlade om brist på tvärprofessionella samarbeten som kan försvåra sjuksköterskornas förutsättningar i omvårdnadsarbetet. Fjärde temat lyfte faktorer som påverkar omvårdnadsprocessen. Däribland riktlinjer och hög arbetsbörda. Slutsats: Erfarenheter från sjuksköterskorna visar på faktorer som kan påverka yrkesutövandet. Med rätt förutsättningar blir sjuksköterskornas kunskap en värdefull resurs tillsammans med erfarenheter som mer erfarna sjuksköterskor besitter. Tvärprofessionella samarbeten är fördelaktiga vid arbete med vård av äldre då detta ofta för med sig en komplexitet som kräver mer kompetens än den sjuksköterskorna har.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige och världen över. Sjuksköterskan som arbetar inom sluten psykiatrisk vård kommer ofta i kontakt med patienter som genomfört ett suicidförsök. I tidigare forskning framkommer sjuksköterskans samtal som en viktig del för patientens återhämtning efter genomfört suicidförsök. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande samtal med patienter som genomfört suicidförsök och vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades i studien. Vid datainsamling användes semistrukturerade intervjuer och insamlade data har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat redovisas i ett tema, fyra kategorier och tolv subkategorier som lyfter sjuksköterskans erfarenheter av dessa samtal. Resultatet presenteras via de fyra kategorierna; att visa engagemang, att inge hopp, att bli berörd av patientens berättelse och att inte ha förutsättningar till att möjliggöra samtalet. Ett tema identifierades i form av att använda sig själv som verktyg i samtalet. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor erfar att samtalet med patienter efter suicidförsök är ett viktigt stöd i vården av denna patientgrupp. Sjuksköterskan behöver därmed ges förutsättningar för att genomföra samtalen.

No description available.

En av de vanligaste cancerformerna hos kvinnor är bröstcancer och varje år drabbas närmare 8000 kvinnor diagnosen och cirka 80 procent överlever. Att få diagnosen kan skapa oro och lidande hos drabbade kvinnor vilket påverkar livet, Beskedet kan vara svårt för kvinnorna att ta in och det finns risk att deras självkänsla minskar vilket kan påverka behandlingens utgång på ett negativt sätt. Det är viktigt att sjuksköterskor har kunskap för att kunna bemöta och stödja kvinnorna vid vårdmöte. Syfte är att belysa kvinnors erfarenhet av bemötande och stöd från sjuksköterskor efter besked om bröstcancerdiagnos. Vår examensarbetemetod är en litteraturöversikt och analysen har genomförts enligt Fribergs (2017a, s.141) modell. Resultatet grundas på tio vetenskapliga artiklar och utformade tre huvudteman: Behov av samtal och information, Behov för att minska oro och ångest, Behov av trygghet. Resultatet visade att ett bra bemötande genomgod kommunikation och upprepade information från sjuksköterska kan stödja kvinnorna och underlättar behandlingsprocessen efter beskedet av bröstcancerdiagnos. Att drabbas av bröstcancer innebar en livsförändring där de drabbade kvinnorna var i behov av stöd kring sin oro och ångest. De drabbade kvinnorna upplevde att sjuksköterskornas stöd var tillräckligt och finns även behov av stöd från närstående eftersom det skapar mer trygghet. I diskussionen belyses resultatet utifrån tre delar; att det fanns ett varierande behov av stöd från besked fram till behandling, att god kommunikation och information från sjuksköterskan skapar ett gynnsamt bemötande, och att närstående har en betydande roll.

No description available.