Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och bygger på ett holistiskt synsätt där hela människan beaktas. Målet med personcentrerad vård är att möjliggöra patienters delaktighet i vården. Personcentrerad vård möjliggörs när sjuksköterskor beaktar patienters livserfarenhet, berättelse och upplevelse av sjukdom. Syftet med studien var att beskriva personcentrerad vård ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där den systematiska litteratursökningen genererade 10 vetenskapliga resultatartiklar. Analysprocessen av innehållet i resultatartiklarna utmynnade i tre kategorier: att se personen bakom sjukdom, att få utrymme för reflektion och att skapa en förtroendefull relation. Resultatet visar på att det enligt sjuksköterskor är av vikt att se hela personen och involvera patienter i vården. Reflektion kring patienters unika behov poängterades av sjuksköterskor som betydelsefullt. Vägledning och reflektion beträffande personcentrerad vård inom arbetsgruppen ansågs kunna främja den personcentrerade vården. Sjuksköterskor betonade vikten av att skapa en förtroendefull relation med patienter där patienter känner trygghet och vågar yttra sina behov. En vård där sjuksköterskor tillämpar personcentrerad vård blir till nytta för individen, samhället och professionen. Ytterligare forskning kring personcentrerad vård ur anhörigas perspektiv kan öka kunskapen och utövandet av personcentrerad vård i klinisk praxis. / Person-centered care is one of nurse's six core competencies and based on a holistic approach in which the whole person is taken into account. The goal of person-centered care is to enable the patient’s participation in care. A person-centered care can be achieved when nurses considering patients’ life experience, story and experience of disease. The aim of the study was to describe the person-centered care from a nurse perspective. The method was a literature study in which the systematic literature research generated in 10 scientific result articles. The analysis process of the content of the result articles generated three categories: to see the person behind the disease, to have space for reflection and to establish a trustful relationship. The results show that according to nurses it is important to see the whole person and involve patients in their own care. Reflection of patients unique needs, nurses highlighted as significant. Guidance and reflection regarding the person-centered care within the task force were believed to promote person-centered care. Nurses underlined the importance of creating a trustful relationship with patients where patients feel safe and dare to express their needs. A care where nurses applying person-centered care will benefit the individual, society and the profession. Further research on person-centered care from the family's perspective may improve the knowledge and practice of person-centered care in clinical custom.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskans kliniska arbete ska präglas av ett etiskt förhållningssätt som genomsyrar omvårdnadsarbetet i att skapa vårdrelationer och patientdelaktighet. God vård är allt mer jämställt med begreppet personcentrerad vård, att se människan och personen i patienten. Syfte: Att utforska hur personcentrerad vård kan utföras i sjuksköterskans kliniska arbete. Metod: En litteraturstudie av 20 artiklar har genomförts. Resultat: Analysen genererade ett antal strategier som presenterades i fem teman: Att se personen, Att lyssna, Att skapa relationer, Att visa respekt och empati, Att skapa stödjande miljö. Slutsats: Det är essentiellt att förstå att trots varierande strategier är det nödvändigt att flera strategier bör tillgås för att uppnå personcentrerad vård i alla situationer. Klinisk betydelse: Denna studie bidrar med kunskap om vad personcentrerad vård innebär och ger ökad insikt i hur det kan uppnås i det dagliga kliniska arbetet. / Background: The nurse work within an ethical framework that provides guidelines in the requirements of establishing nurse-patient relationships and in shared decision making. Good quality in nursing care depend on to what degree the nurse meet these requirements, which is equated to patient-centered care: to place the person of the patient in the center of care. Aim: To explore how patient-centered care may be performed in the nurse’s clinical setting. Methods: A literature review of 20 articles was performed. Results: The analysis resulted in various strategies. These strategies are presented in five main themes: To see the person, To listen, To create relationships, To show respect and empathy, To create healing environments. Conclusion: Despite the fact that there are various strategies, it is essential to understand that a combination of them is needed, in order to truly fulfil person-centered care. Clinical significance: This study may contribute to knowledge on how patient-centered care may be achieved in the everyday clinical setting.

Bakgrund : Kommunikation i hälso- och sjukvården är viktig för att inte misstag ska uppstå och är betydande vid en överlämning av patientansvaret. I slutenvården sker en rapportering genom att sjuksköterskan som arbetat lämnar över patientansvaret till sjuksköterskan som ska påbörja sitt arbetspass. Bedsiderapportering är en rapporteringsmetod som innebär att patienten är närvarande under rapporten, som kan ske vid patientens sängkant eller i ett enskilt rum. Sjuksköterskor anser att bedsiderapportering ökar patienternas delaktighet men upprätthållandet av sekretess kan i vissa fall påverkas negativt. Sjuksköterskan ska arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, vilket innebär att respektera patientens delaktighet, självbestämmande och integritet. Syfte: Att sammanställa patientens upplevelser av och attityder till bedsiderapportering mellan sjuksköterskor vid ett skiftbyte, inom eller i anslutning till slutenvård. Metod: En litteraturöversikt. Resultatet utgår från 15 vetenskapliga artiklar som var publicerade mellan år 2011 och 2017. Resultat: Delaktighet ansågs öka hos patienter vid användning av bedsiderapportering. Däremot fanns det patienter som önskade mer delaktighet. Patienterna kunde kontrollera att informationen som gavs under bedsiderapportering var korrekt. Vissa patienter upplevde svårigheter att förstå språket medan andra inte påpekade detta som ett problem. Rapporteringsmetoden riskerade inte upprätthållandet av sekretess men däremot kunde flerbäddssalar göra det. Känslig information skulle diskuteras med försiktighet. Konklusion : Bedsiderapportering har en positiv effekt på patienternas delaktighet i hälso- och sjukvården. Patienternas delaktighet i rapportering minskar risken för att fel information om patienten vidarebefordras. Sekretess kan bevaras ytterligare och känslig information bör hanteras varsamt vid användning av bedsiderapportering. / Background : Communication in health care is important to prevent mistakes and is significant during patient handover. A patient handover is performed in hospitals when the outgoing nurse gives a patient report to the incoming nurse. Bedside handover is a method where the patient is present during the report, and it can be done at the patient’s bedside or in a private room. Nurses believe that bedside handover increases patient participation. However, the privacy of the patient can be negatively affected. Nurses need to have an approach with individual focus, which means to respect the patient’s participation, autonomy and integrity. Aim: To compile the patient’s experiences and attitudes regarding bedside handover between nurses during a handover, in or in connection to in-patient health care. Method: A literary review. The result is based on 15 different scientific studies. The studies were published between 2011 and 2017. Results: Patient participation did increase during bedside handover, but some patients wished to have more participation. Patients could verify that the information during bedside handover was correct. Some patients did find it hard to understand the language used by the personnel, other patients did not see this as an issue. The reporting method did not endanger the privacy of patients, but could be negatively affected if a room were shared. Sensitive information should be carefully discussed. Conclusion: Bedside handover has a positive effect on patient participation in health care. Patient participation reduces the risk of inaccurate information about the patient being passed on. The privacy of patients can be further maintained, and sensitive information should be handled carefully during bedside handover.

Bakgrund: De människor som invandrar till olika länder har med sig sitt eget språk, kultur, synsätt och vanor vilket har skapat ett behov på kulturellt anpassad vård. Sjuksköterskan som möter den mångkulturella patienten i sitt dagliga arbete kan uppleva en kulturkrock omvårdnadsarbetet. Kulturella skillnader och kommunikationssvårigheter ses som ett hinder för en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser i vårdandet av den mångkulturella patienten Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar med publicering mellan åren 2008- 2018 från databaserna PubMed, Cinahl och Web of Science. Resultat: Det framträdde tre huvudteman: språkbarriärer, kulturella problem samt utbildningsbehov. Språkbarriärer upplevdes som ett stort hinder och en utmaning i vårdandet av patienter från andra kulturer. Sjuksköterskans upplevelser i mötet med den mångkulturella patienten påverkades av av kulturella- och kommunikationsproblemen mellan patient och sjuksköterska. Problemen för sjuksköterskorna att möta den mångkulturella patientens omvårdnadsbehov kunde bero på bristande kunskap och utbildning om olika kulturer. Slutsats: Det behövs mer kunskap hos sjuksköterskan om andra kulturer för att enklare kunna möta den mångkulturella patienten. / Background: People who immigrate to different countries have their own language, culture and habits. This has created a need for culturally adapted care. The nurse who meets the multicultural patient can experience a cultural clash in their work. Cultural differences and communication problems between nurse and patient is seen as an obstacle in providing good healthcare. Aim: To describe the nurse’s experiences in caring for the multicultural patient Method: A literature review based on 15 scientific articles with data collection from PubMed, Cinahl and Web of Science. Result: Three main themes were presented: language barriers, cultural problems and the need for education. The results show that language barriers pose a major obstacle and a challenge in the care of patient from other cultures. The nurse’s experience of caring for the multicultural patient was affected by the lack of knowledge about other cultures. Conclusion: The nurses need more knowledge about other cultures to make it easier in the meeting with the multicultural patient.

Sammanfattning Bakgrund: Att lida av försämring i psykisk ohälsa med tillhörande medicinering, kan medföra att det egna engagemanget i den psykiatriska vården påverkas. Under senare år har politiska initiativ gjorts för att stärka patienters delaktighet under pågående vård. Tidigare forskning påvisar dock att vårdpersonalen utgår från en paternalistisk syn, där man besitter en expertroll där patienten genom informationsförlust och bristande dialog utesluts från möjlighet att delta i beslutsfattande, vilket medför att rätten till delaktighet inte efterlevs. Teoretisk referensram: Tidvattenmodellen har utgjort ramverk för studien samt i Utvecklingsprojekt teamrond. Syftet: Att beskriva personers erfarenheter av delaktighet under vårdtiden på en allmänpsykiatrisk slutenvårdsavdelning före och efter implementering av utvecklingsprojekt Teamrond. Metod: Studien utfördes med Mixed Method embedded concurrent design. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer vid mättillfällena. Den dominerade kvalitativa datan analyserades induktivt genom innehållsanalys och kvantitativ data hanterades med deskriptiv statistik. Resultat: I kvantitativa resultatet framgick att samtliga variabler frånsett delaktighet i beslutsfattandet förbättrades vid utvärderingsmätningen. Vid sammanställning med det kvalitativa resultatet tydliggjordes att målsättningen med Utvecklingsprojekt teamrond avseende ökad patientdelaktighet kunde uppnås. Slutsats: Vårdpersonalen kan genom att visa intresse för personens unika kunskap om sitt liv, skapa en känsla av förståelse, vilket genom ett vidgat perspektiv medför att vården utformas tillsammans. Nyckelord: Mixed Method, Patientdelaktighet, Patientupplevelser, Personcentrerad vård, Psykiatrisk slutenvård, Psykisk ohälsa.

Palliativ vård är ofta vård i livets slutskede och är inte en kurativ metod utan syftar till att ge livskvalité i livets slutskede. Detta genom att tidigt identifiera och bedöma omvårdnadsbehov samt smärt- och symtombehandling. Hälso- och sjukvårdspersonal ska bevara patientens integritet och respekt genom god omvårdnad, vilket gör att människovärdet bibehålls vid den palliativa vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av palliativ vård. Litteratursökningen skedde i två databaser. Därefter valdes studier ut för kvalitetsgranskning vilket resulterade i tolv stycken vetenskapliga studier som sedan skulle ingå i litteraturstudien. Analysen skedde med metod enligt Graneheim och Lundman (2004) för kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: Vikten av att bli sedd och hörd för att få individuella behov tillgodosedda, Att bibehålla sin värdighet i samband med en förändrad livssituation och Att förbereda sig inför döden utan att tappa hoppet. Slutsatsen var att patienter upplevde ett behov av att bli sedd och hörd och att få alla sina individuella omvårdnadsbehov tillgodosedda. Vidare forskning i ämnet palliativ vård kan vara att öka kunskapen kring hur man talar om döden som en naturlig del av livscykeln. Detta för att skapa en trygghet för patienten.

Bakgrund: Delaktighet innebär en aktiv medverkan. I vården är delaktighet ömsesidig och beroende av både vårdpersonal och patient med anhöriga. Sjuksköterskans kärnkompetenser består bland annat av personcentrerad vård, vilken utgår från patientens behov. För att skapa en säker personcentrerad vård av kvalitet bör sjuksköterskan bland annat ha kunskap om delaktighet.   Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i vården. Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ och induktiv ansats. CINAHL och MedLine har använts som databaser, vilket genererade i tio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier analyserades fram och resulterade i att patienten upplever delaktighet vid kommunikation, delaktighet genom relation, möjlighet till delaktighet och via vårdpersonalens förhållningssätt till delaktighet. Slutsats: Förståelse för patientens upplevelser av delaktighet har betydelse för att klarlägga och främja delaktighet samt forma en personcentrerad vård av kvalitét. / Background: Participation means an active involvement. In health care, participation is mutual and dependent on both healthcare professionals and patients with relatives. Six competencies for nursing consists among others patient-centered care, based on patient needs. In order to create a safe patient-centered quality care, the nurse should, for example, have knowledge of participation. Aim: To describe patients experience of participation in healthcare. Methods: A literature review was carried out with qualitative and inductive approach. CINAHL and MedLine were used as databases, which summed up in ten qualitative articles. Results: Four categories and nine subcategories were analyzed and resulted in patient´s experience of participation. Patient experienced participation thorough communication, participation thorough relationship, possibility to participation and by healthcare professionals’ attitudes to participation. Conclusions: Understanding of patients´ experience of participation is important to clarifying and promoting participation and shaping a patient-centered care of quality.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 200 000 människor med hjärtsvikt. Det är en kronisk sjukdom där drabbade kan bli i stort behov av sjukvård. Sjukdomen är oförutsägbar, symptom kan komma plötsligt och leda till snabb försämring och plötslig död. Behandling av hjärtsvikt kan innebära stora livsstilsförändringar varpå det blir intressant att undersöka personers erfarenheter av att leva med sjukdomen. Syfte: Attbelysa personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar framtagna med hjälp av systematiska sökningar i databaser. Inklusionskriterier för valda artiklar var: personers erfarenheter av att leva med hjärtsvikt samt att studierna skulle vara utförda i en svensk kontext och baseras på en kvalitativ metod. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av hjärtsvikt kategoriserades i tio subkategorier som vidare delades in i tre huvudkategorier: kroppens nya förutsättningar, delaktighetens betydelse, uppleva en existentiell förändring. Metoddiskussion: Strukturerades och diskuterades utifrån Shentons (2004) kvalitetsbegrepp tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. Resultatdiskussion: Följande aspekter valdes att belysas och diskuteras: meningen med livet, den sociala kontextens förändring samt att skapa ett patientdeltagande. Erfarenheterna av hjärtsvikt skiljde sig åt varpå personcentrerad vård blir av stor betydelse för att som sjuksköterska kunna bemöta de individuella behoven som uppstår. Deltagarna visade på e lösningsorienterad förmåga att anpassa sig efter kroppens nya förutsättningar vilket betonar betydelsen av patientdeltagande för att stärka personens egna potential och resurser.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle där det blivit vanligare att patienter som söker vård varken talar eller förstår det svenska språket. Det kan uppstå en språkbarriär mellan sjuksköterska och patient, där sjuksköterskor utmanas med att kunna erbjuda en jämlik vård och etablera en vårdrelation med patienterna. Utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori ses sambandet mellan kommunikation som viktigt hjälpmedel inom omvårdnad och personcentrerad vård, där vikten att förstå patienters lidande lyfts upp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter där en språkbarriär förekommer.    Metod: Artiklarnas resultat analyserades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt. Artikelsökningen utfördes i databaserna Cinahl och PsycINFO.   Resultat: I resultatet identifierades tre kategorier och fem subkategorier. Sjuksköterskorna erfor mestadels språkbarriärer som ett hinder, då det försvårade informationsöverföring och förståelse för patienters situation. Sjuksköterskorna upplevde många faktorer som påverkade tillgången och användandet av tolktjänster. Sjuksköterskorna behövde istället använda sig av familjemedlemmar eller anhöriga som tolk, trots att de var medvetna om att det inte var en optimal lösning.   Slutsats: Det upptäcktes ett behov av mer kunskap om språkbarriärer, samt riktlinjer och hjälpmedel som kan underlätta vårdandet av patienter som inte talar samma språk som sjuksköterskan. Sjuksköterskor har begränsade förutsättningarna som behövs för att kunna skapa en god vårdrelation med patienter när det förekommer en språkbarriär.