Sammanfattning Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.

Syftet med denna uppsats är att utreda och ge svar på hur begreppet personlig integritet behandlas i gällande rätt. Med hjälp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ändamål åskådliggör och visar vi på hur begreppet behandlas i gällande rätt, med utgångspunkt i personuppgiftslag (1998:204). Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten är inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan måste mätas, jämföras och ställas mot andra relevanta demokratiska samhällsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen. Resultatet av denna uppsats har främst bekräftat och påvisat svårigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rättssystemet är att det ska finnas metoder och verktyg som underlättar och konkretiserar rättsliga problem. Begrepp som inte är tillräckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktär i sin betydelse kan få till konsekvens att rättssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet på avvikande sätt i likartade rättssituationer.

The internet has fundamentally changed the way people communicate. With all the information that we are sharing over the internet, and the ways which companies want to use our information, the importance of keeping our private information secure has increased. This thesis aims to discover what attitudes internet users have against privacy on the internet, and what – if anything – they are doing to protect their personal privacy. We distributed an online survey to internet users in the Stockholm area, and conducted three interviews with persons in our target population. The results of these studies show that people in general are very aware of privacy concerns on the internet, but that their attitudes toward how important personal privacy on the internet is, differ somewhat. / Internet har fundamentalt förändrat sättet som vi människor kommunicerar. Med all den information som vi delar med oss av över internet, och de olika sätten som företag vill använda vår information, så har vikten av att hålla viss information skyddad/privat/säker ökat. Denna uppsats ämnar att undersöka vilka attityder internetanvändare har till personlig integritet på internet, och vad – om något – de gör för att skydda sin personliga integritet. Vi delade ut en webbaserad enkät till internetanvändare i Stockholms län, och genomförde tre intervjuer med personer i vår målgrupp. Resultaten av dessa studier visar att människor generellt är väldigt medvetna om vikten att vara privat på internet, men att deras attityder mot hur viktigt personlig integritet på internet är, varierar.

<p>I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland.</p><p>Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.</p><p>För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen. Dessutom har jag gjort fyra intervjuer, två hos kommuner och två hos verkstadsföretag.</p><p>Resultatet visar att 45% av verksamheterna har en policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid, samt att det är något vanligare med policys där antalet Internetanvändare är stort.</p>

<p>Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.</p><p>Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.</p><p>Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar.</p>

In January of 2014 a newly founded company held a press conference in central Stockholm. The purpose of the conference was to inform about Lexbase, the largest database on the Internet with legal information about the Swedish general public. The aim of this particular paper is to use news reports about Lexbase as material to identify the theses and their types presented in Swedish newspapers, and to examine the ideology constructed and presented by the theses in the said news reports. The questions asked in the paper are 1. What the distribution of different theses looks like and is there a type of thesis that more often invokes an implicit argumentation? 2. Which ideologies are evoked, reinforced or reproduced by the news reports? The results of the thesis show that the distribution of theses was not even, and that implicit theses with values linked to them were most common. The results also show that the implicit values and that the ideologies that could be identified had to do with moral righteousness and with freedom of speech. Therefore it can be said that the news reports about Lexbase had in general a specific type of thesis which were imbedded with mostly negative values, which were projected through ideologies about morals and the controversy of freedom of speech.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt. Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige. Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar.

I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland. Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp. För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen. Dessutom har jag gjort fyra intervjuer, två hos kommuner och två hos verkstadsföretag. Resultatet visar att 45% av verksamheterna har en policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid, samt att det är något vanligare med policys där antalet Internetanvändare är stort.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om man kan påverka en användares förtroende för e-handel genom att med hjälp av PRIME erbjuda användaren en funktion för att återkalla eller ändra personuppgifter hos ett e-handelsföretag. PRIME är ett verktyg för att skydda användarens personuppgifter, t.ex namn, adress och kreditkortsnummer, på Internet. Användaren ska själv ha kontroll över, och veta vem som har fått tillgång till hans/hennes personuppgifter. PRIME är ännu på prototypstadiet och undersökningen genomfördes med hjälp av animationer som avslutades med Wizard of Oz-baserad interaktion med en liten mock-up. Tio personer deltog i testet. Enkätbaserade intervjuer användes både före och efter experimentet. De tester som genomförts har inte lyckats påvisa att man kan påverka användarens förtroende genom att öka funktionaliteten och därigenom användbarheten på en tjänst. Oavsett erfarenhet av Internet och e-handel så var det företagets varumärke och testdeltagarnas egna tidigare erfarenheter och andras erfarenheter som var den starkaste förtroendeskapande faktorn menade testpersonerna. Att kunna återkalla eller ändra information är funktioner som man borde kunna förvänta sig av en tjänst som PRIME, menade flera av testpersonerna. De flesta (8 av 10) tyckte att det var bra funktioner, men 5 av 10 (3 av de 8) såg inget behov av att använda sådana funktioner eftersom man bara handlar av företag som man litar på.

This essay will analyze the issue of personal integrity in working life for jobseekers with focus on how personal integrity is affected by the employer performing informal registry checks on jobseekers with a criminal past. The existing legislation and regulations address the issue of how personal integrity is protected in working life and in which situations the employer is entitled and not to perform registry checks on jobseekers. The legislative proposal issued by the government over the years discusses, among other things, the shortcomings in the legislation on the protection of jobseekers. Both constitutional and non-constitutional registry checks are discussed, where non-constitutional registry checks are considered being the problematic ones. This is mainly because these types of checks carried out by employers can be harmful because a person with a criminal past does not get a chance to return to society and working life.