The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008. Norman Fairclough's Critical Discourse Analysis is the method we used to examine the plenary debate. The analysis focuses on three major issues: text level, discursive practice and social practice. Within the textual level, two different approaches to the Bill were found; the majority argues for security in the form of increased surveillance and the opposition argues for the protection of privacy. Within the discursive practice, two discourses were identified; individual discourse that contains liberal overtones and collective discourse that include socialist and conservative overtones. Within the social practice, it was found that politicians and media contribute to the reproduction of power. The politicians believe that the surveillance is both necessary and problematic in relation to the protection of privacy. The results show that, when creating legislation around intelligence, it can be both complex and difficult to find a good balance between prevention of external threats from being realized and ensuring individuals' privacy.

<p>Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.</p>

<p>Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law.</p><p>Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research method</p><p>Main results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander. Although, even if there is a crime of slander, the freedom of the press is stronger than the crime of slander, if there is a public interest in the matter, freedom of the press compensate the crime of slander. There is no need to change the law and the court could use the paragraph of slander also to protect the integrity of a person.</p>

Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law. Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research method Main results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander. Although, even if there is a crime of slander, the freedom of the press is stronger than the crime of slander, if there is a public interest in the matter, freedom of the press compensate the crime of slander. There is no need to change the law and the court could use the paragraph of slander also to protect the integrity of a person.

Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet. Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.   En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga. En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.

<p>Integritetsfrågor i arbetslivet har uppmärksammats väsentligt under den senaste tiden. En kontrollåtgärd som har debatterats särskilt är medicinska undersökningar i form av drogtester som arbetsgivare påkallar för kontroll av arbetstagare. I nuläge finns det ingen specifik lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att påkalla drogtestning av arbetstagare. År 2009 framlades dock ett lagförslag i SOU 2009:44, Integritetsskydd i arbetslivet, som även innehåller förslag på bestämmelser om medicinska undersökningar i arbetslivet.</p><p>Denna uppsats analyserar huruvida det föreligger ett behov av en lag som reglerar när och under vilka omständigheter arbetsgivare är berättigade att begära drogtestning av arbetstagare inom den privata arbetssektorn. Frågeställnigen analyseras huvudsakligen utifrån huruvida rättssäkerhetsskäl kan motivera lagstiftning. Frågan diskuteras även utifrån andra argument som har anförts i debatten kring drogtestning i arbetslivet. Med utgångspunkt i lagförslaget om medicinska undersökningar i arbetslivet, som har framlagts i SOU 2009:44, argumenterar denna uppsats vidare för hur en lag som reglerar drogtestning i arbetslivet bör vara utformad.  </p><p>En analys leder till slutsatsen att en lag är motiverad. Det tyngsta argumentet för att en lag fordras är att en granskning av gällande rätt stipulerar att rättsläget är oklart i flera avseenden. Vidare kan prejudikatsvärdet på den praxis som finns på området uppfattas vara lågt. Det osäkra rättsläget och praxis låga prejudikatvärde innebär att förutsebarheten av gällande rätt är otillfredsställande. Följaktligen är rättssäkerheten bristfällig i samma mån. Vidare talar arbetstagares underordnade ställning i anställningsförhållanden för att området bör lagstiftas så att arbetstagare kan tillvarata sin rätt. Dessutom är en lag motiverad för att uppnå ett jämlikt integritetsskydd för arbetstagare inom den privata och den offentliga arbetssektorn. Slutligen är en lag befogad för att uppnå jämlik skyddsnivå i relation mellan enskilda rättssubjekt som råder i relation mellan enskilda och det offentliga.</p><p>En analys av lagförslaget i SOU 2009:44 leder till slutsatsen att lagförslaget utgör en lämplig utgångspunkt för hur en lag, som reglerar frågan om drogtestning i arbetslivet, bör vara utformad. Om lagförslaget utmynnar i lagstiftning kan det påstås att förutsebarheten och därav rättssäkerheten inom rättsområdet skulle öka väsentligt i förhållande till gällande rätt. Dock bör lagförslaget ses över, omarbetas och preciseras i vissa anmärkta avseenden.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att få acceptans av folket. För att få svar på min problemfråga använder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillämpas i samband med olika intervjuer. Jag väljer också att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda ämnet.</p><p>Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA står för deoxyribonucleic acid och är uppbyggd av celler och innehåller information om vår arvsmassa. I brottsutredningar används dock s.k. skräp eller nonsens DNA, där ingen genetisk information kan utläsas förutom könet. DNA-register är ett register som består av DNA-profiler från grova brottslingar. En DNA-profil presenteras i form av en sifferremsa. Med hjälp av det kan polisen binda ett spår till en person.</p><p>DNA-register består av två delar, misstankeregister och brottsregister. I misstankeregister registreras personer som är skäligen misstänkta för något allvarlig brott och i brottsregistret registreras brottslingar som döms till något allvarligt brott så som mord eller dråp.</p><p>Säkerheten kring ett datorsystem är väldigt viktigt att beakta, speciellt när det handlar om ett datorsystem så som DNA-register. Det som kan utgöra hot för att införa ett heltäckande IT-baserat DNA-register handlar om själva användarna dvs. vem som får använda detta system. De som skulle få använda ett heltäckande IT-baserat DNA-register är Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) och Rikspolisstyrelsen (RPS). Vidare handlar det om personlig integritet, men ett DNA-register innehåller inga känsliga personuppgifter. Dessutom får inte uppgifterna om den registrerades personliga egenskaper registreras. Att DNA-register inte utgör hot för den personliga integriteten har också bekräftats från några av de intervjuade personerna. Detta leder mig till följande slutsats.</p><p>Om ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle få acceptans av folket måste man ge rätt information angående DNA och det faktum att den personliga integriteten inte skulle kränkas i samband med införelsen.</p>

<p>Location-based services (LBS) contains of services helping users of finding positions of themselves or other objects. LBS applications can present information in varies types of ways, these could be threw speech, text, geographic symbols, photos etc. Not many studies have been done to examine the aspects of LBS communication and there is a demand for user and context centered mapping.</p><p>The purpose of this report is to present a model for the development of user and context based services. The model will give guide lines of recommendations when implementing LBS. The different technologies that support LBS will also be noticed. I will also discuss if LBS can be supported of privacy. This thesis will include discussions on laws when dealing with LBS. Complications of implementing the technique will be addressed.</p><p>For this study I will use Järvinens (2004) methodology guidelines from the book “On research methods”.</p><p>In the conclusion you can read distinguish guide lines that I have set up for development of LBS. To answer the problem formulation stated earlier I have made a division of three aspects that define usage of LBS: Standardization, usability and privacy.</p> / <p>Lokaliseringsbaserade tjänster (LBS) innehåller tjänster som hjälper användaren att hitta positionen av dem själva eller andra objekt. LBS applikationer kan presentera information på många olika sätt genom bl. a tal, text, geografiska symboler foton mm. Inte många studier har gjorts som undersöker de olika aspekterna av LBS kommunikation, det finns även ett begär av en användar- och kontextcentrerade kartläggning.</p><p>Syftet med denna rapport är att presentera en modell för hur man kan använda LBS för användar- och kontextbaserade tjänster. Modellen kommer att ge riktlinjer som rekommenderas vid implementering av LBS. Tekniken LBS kommer även uppmärksammas och förklaras. En redogörelse för om tekniken LBS innebär att man kompromissar med integriteten hos personer kommer även att göras. I detta dokument kommer det även att diskutera vilka lagar som hanterar personuppgifter och om de är tillräckliga för att skydda personer för dagens och framtidens LBS tjänster. Komplikationerna av att implementera tekniken kommer adresseras i rapporten.</p><p>Metoden i denna rapport följer många av Järvinens ”On research methods” (2004) anvisningar.</p><p>I slutsatsen urskiljs de riktlinjer som diskuterats fram för användandet av LBS. För att besvara problemformuleringen har en uppdelning gjorts i tre tydliga aspekter inom LBS området: Standardisering, användbarhet och integritet.</p>

No description available.

At the time of the study, there is no law to prevent an employer from doing criminal background checks. Employers for School and childcare have to do criminal background checks before hiring but the background checks have increased significantly in other industries as well. The aim of this thesis is to analyze and explain what interest employers may have in jobseekers history and how it can affect people’s privacy. To do this I have used right dogmatic approach combined with four interviews with different employers to get their perspective on the subject. What the results tell us are that employers generally don't deliberate the purpose of using criminal background checks. Instead they do it mechanistically without much thought. Jobseekers personal integrity then gets pushed aside for. Theory says that criminal background checks become a major obstacle for ex-offenders in their getting back to life of law-abiding. Therefore it would be better if employers wrote down their reasons for background checks in some kind of policy documents. Most likely many employers will then realize that using other methods can fulfill their interest. / Vid studiens tidpunkt finns det inget lagligt hinder för att arbetsgivare får begära utdrag ur belastningsregistret ifrån arbetssökande. Inom skol och barnomsorg är detta ett krav på arbetsgivare men registerkontroll har ökat kraftigt även i andra branscher. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera intresseavvägningen mellan arbetsgivarens intresse av registerkontroll och arbetssökandes personliga integritet. För att besvara studiens frågeställningar har rättsdogmatisk metod tillämpats och kompletterats av fyra intervjuer med arbetsgivare ifrån olika yrkesbranscher. Vad som framgår av både teori och empiri är att arbetsgivare lägger förvånansvärt lite tanke på hanteringen av registerkontrollen. Studien resulterar i en stark uppmaning till att arbetsgivare som i dagsläget kräver utdrag ur belastningsregister se över sitt syfte med registerkontroll. Ifall där finns ett gediget syfte bör dessa antecknas i någon form av policydokument, men stor chans är att arbetsgivarens intresse kan tillgodoses på annat vis. Vi vet nämligen att registerkontroll utgör ett stort hinder för före detta kriminella att komma tillbaka till ett lagligt liv.