En enhetschef har stora krav på sig att generera en bra verksamhet med de anställda de har till sitt förfogande. Verksamheten skall ske effektivt och med god kvalitet. Det gäller att enhetschefen har kompetens, resurser, rimliga krav, kontroll över sitt arbete och en stöttning för att de skall kunna skapa en bra arbetsmiljö. Det ligger således i enhetschefens uppgift att skapa rätt förutsättningar för sina medarbetare, så att de gör sitt yttersta för att uppnå verksamhetens olika mål. En viktig kompetens för en enhetschef är att kunna bilda goda relationer med sina medarbetare. Relationer bidrar till ett gott arbetsklimat som i sin tur genererar en god kvalitet och effektivitet i verksamheten. En svårighet med detta relationsskapande är dock den personliga integriteten. Studiens syfte är att undersöka enhetschefernas upplevelser av den personliga integritetens påverkan på arbetsplatsen och den psykosociala arbetsmiljön. Fokus kommer ligga på enhetschefernas förhållningssätt till personlig integritet. Vi vill även undersöka enhetschefernas upplevelser av förutsättningar och stöd gällande skapandet av goda arbetsförhållanden. Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt perspektiv där vi genomfört intervjuer med åtta enhetschefer från diverse organisationer. Vi har huvudsakligen analyserat empirin utifrån Goffmans Dramaturgiska teori. Med teorin som bas har vi kunnat göra konklusionen att enhetscheferna upplever ett behov av att anpassa sitt sätt och hur de själva framställer sin person beroende på tillfälle och medarbetare. Enhetscheferna är medvetna och gör gränsdragningar för såväl sin egen som medarbetarnas personliga integritet och lägger stor vikt vid att skapa förtroendefulla relationer. I detta arbete har enhetscheferna förutsättningar i form av olika stöd, men även motstånd.

Location-based services (LBS) contains of services helping users of finding positions of themselves or other objects. LBS applications can present information in varies types of ways, these could be threw speech, text, geographic symbols, photos etc. Not many studies have been done to examine the aspects of LBS communication and there is a demand for user and context centered mapping. The purpose of this report is to present a model for the development of user and context based services. The model will give guide lines of recommendations when implementing LBS. The different technologies that support LBS will also be noticed. I will also discuss if LBS can be supported of privacy. This thesis will include discussions on laws when dealing with LBS. Complications of implementing the technique will be addressed. For this study I will use Järvinens (2004) methodology guidelines from the book “On research methods”. In the conclusion you can read distinguish guide lines that I have set up for development of LBS. To answer the problem formulation stated earlier I have made a division of three aspects that define usage of LBS: Standardization, usability and privacy. / Lokaliseringsbaserade tjänster (LBS) innehåller tjänster som hjälper användaren att hitta positionen av dem själva eller andra objekt. LBS applikationer kan presentera information på många olika sätt genom bl. a tal, text, geografiska symboler foton mm. Inte många studier har gjorts som undersöker de olika aspekterna av LBS kommunikation, det finns även ett begär av en användar- och kontextcentrerade kartläggning. Syftet med denna rapport är att presentera en modell för hur man kan använda LBS för användar- och kontextbaserade tjänster. Modellen kommer att ge riktlinjer som rekommenderas vid implementering av LBS. Tekniken LBS kommer även uppmärksammas och förklaras. En redogörelse för om tekniken LBS innebär att man kompromissar med integriteten hos personer kommer även att göras. I detta dokument kommer det även att diskutera vilka lagar som hanterar personuppgifter och om de är tillräckliga för att skydda personer för dagens och framtidens LBS tjänster. Komplikationerna av att implementera tekniken kommer adresseras i rapporten. Metoden i denna rapport följer många av Järvinens ”On research methods” (2004) anvisningar. I slutsatsen urskiljs de riktlinjer som diskuterats fram för användandet av LBS. För att besvara problemformuleringen har en uppdelning gjorts i tre tydliga aspekter inom LBS området: Standardisering, användbarhet och integritet.

The increasing amount of information on the internet entails an increasing need for privacy protection. Information security is becoming a vital part of everyday lives due to digitization. There has been relatively little research on information security awareness, especially from a cultural, age- and knowledge perspective. This study aims to examine and to gain knowledge about information security awareness of users and their view of privacy online. By replicating the method of an israeli research paper by Halperin and Dror (2016), a comparison between Israel and Sweden is possible. Data were collected through surveys and the results show differences and similarities between Sweden and Israel. In particular when looking at age and knowledge. / Den ökade mängden information på internet medför ett ökat behov gällande skyddandet av den personliga integriteten. Digitaliseringen gör att informationssäkerhet blir en vital del av vardagen. Det finns relativt lite forskning om medvetenheten kring informationssäkerhet, ur ett kulturellt, ålders- och kunskapsperspektiv. Den här studien har haft som avsikt att undersöka och få en förståelse för internetanvändares medvetenhet kring informationssäkerhet samt hur de ser på personlig integritet på internet. Studiens metod bygger på en israelisk undersökning av Halperin och Dror (2016). Metodiken har replikerats för att möjliggöra en jämförelse mellan Israel och Sverige. Studiens empiri har samlats in via enkäter. Resultaten visar på att det finns skillnader och likheter mellan Sverige och Israel, framför allt ålders- och kunskapsmässigt.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part. Frågeställning: 1) I vilken omfattning är en privatperson utsatt för spionprogram och spioncookies på Internet? 2) Vilka metoder används för att samla information? 3) Vad är det för information som samlas in och i vilket syfte? 4) Hur kan en privatperson skydda sig på Internet? Metod: För att besvara frågorna har vi utfört tester med antispyware och brandväggar samt genomfört en intervju. Slutsats: Genom användandet av Internet idag skyddas inte en privatpersons integritet. Sättet som information utbyts genom Internet avslöjar en hel del om användaren. Skydd av personlig Integritet på Internet borde vara en självklarhet men så fungerar det inte idag. Det finns dock tekniker som kan ge skydd för den personliga integriteten. Ansvaret vilar på varje privat användare som måste ta reda på kunskapen själv, är privatpersoner någorlunda insatta i vilka program som skall användas så kan hoten avvärjas till stor del.

Idag väljer många företag och kommuner att placera data i molnet istället för på en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har påpekat brister i hur två kommuner använder molntjänster för att lagra personlig data då de ställer sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar när data läggs ut i en molntjänst. Resultatet av uppsatsen kommer även visa på de olika säkerhetshoten som finns i molnet och se vad säkerhetsexperter säger för att ta reda på om kommuner och företag är medvetna om och uppmärksammar samma hot. För att ta reda på detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjänster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom säkerhet från Blekinge Tekniska Högskola, BTH. Resultatet av studien visar att det är svårt att se om en amerikansk leverantör uppfyller de svenska lagarna för personuppgifter, det visar också att det är teoretiskt möjligt att anlita en svensk leverantör och uppfylla lagen. Det har även visat sig att den största oron gällande molnet är bristen på kontroll av data.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle kunna införas i Sverige för att få acceptans av folket. För att få svar på min problemfråga använder jag mig av kvalitativ forskningsmetod. Metoden tillämpas i samband med olika intervjuer. Jag väljer också att arbeta efter deduktiv metod eftersom jag ville studera hur verkligheten kan relateras till teorierna inom det valda ämnet. Vidare presenteras den befintliga teorin som finns om ett DNA-register. DNA står för deoxyribonucleic acid och är uppbyggd av celler och innehåller information om vår arvsmassa. I brottsutredningar används dock s.k. skräp eller nonsens DNA, där ingen genetisk information kan utläsas förutom könet. DNA-register är ett register som består av DNA-profiler från grova brottslingar. En DNA-profil presenteras i form av en sifferremsa. Med hjälp av det kan polisen binda ett spår till en person. DNA-register består av två delar, misstankeregister och brottsregister. I misstankeregister registreras personer som är skäligen misstänkta för något allvarlig brott och i brottsregistret registreras brottslingar som döms till något allvarligt brott så som mord eller dråp. Säkerheten kring ett datorsystem är väldigt viktigt att beakta, speciellt när det handlar om ett datorsystem så som DNA-register. Det som kan utgöra hot för att införa ett heltäckande IT-baserat DNA-register handlar om själva användarna dvs. vem som får använda detta system. De som skulle få använda ett heltäckande IT-baserat DNA-register är Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL) och Rikspolisstyrelsen (RPS). Vidare handlar det om personlig integritet, men ett DNA-register innehåller inga känsliga personuppgifter. Dessutom får inte uppgifterna om den registrerades personliga egenskaper registreras. Att DNA-register inte utgör hot för den personliga integriteten har också bekräftats från några av de intervjuade personerna. Detta leder mig till följande slutsats. Om ett heltäckande IT-baserat DNA-register skulle få acceptans av folket måste man ge rätt information angående DNA och det faktum att den personliga integriteten inte skulle kränkas i samband med införelsen.

Syftet med denna C-uppsats var att implementera ett visualiseringskoncept för att presentera data i ett tidslinjegränssnitt med hjälp av Font Awesome-ikoner inom A4Cloud-projektet. Den huvudsakliga målgruppen utgör personer som främst arbetar inom A4Cloud-projektet. För att kunna belysa brister i visualiseringskonceptet genomfördes användartester där testpersonerna fick använda sig av det upprättade tidslinjegränssnittet samt en konstruerad plattform för att besvara ikoners betydelse. Både kvalitativa intervjuer samt statistiska framställningar genomfördes under studien. De slutsatser som kan dras från denna studie är att några element var svåruppfattade som interaktiva element och svåra att åtskilja från resten av gränssnittet. Testpersoner, blev under studien, tillfrågade under intervjun om de kunde tänka sig använda tidslinjegränssnittet i sin vardag. Orosfaktorn verkar inte ha spelat någon roll när testpersonerna besvarade tidigare nämnda intervjufråga, utan behovet att vilja ha koll på sina delningar med diverse tjänster verkar vara det som avgör. / A4Cloud

I dagens hälso- och sjukvård behandlas patientuppgifter elektroniskt i patientjournalsystem. Uppgifterna ska behandlas med högsta möjliga säkerhetsåtgärder eftersom de innehåller känslig information om patienter. Patientuppgifterna behöver dock alltid vara tillgängliga för att vårdgivarna ska kunna ge bästa tänkbara vård. På grund av att hanteringen av patientinformation är kritisk, måste IT-systemen följa regler och upprätthålla en hög integritet. Privacy by Design (PbD) är tänkt att adressera problemet genom att integritetsaspekten får stå i fokus genom IT-systemets hela livscykel. PbD beskriver hur system ska vara, exempelvis att inte mer information än det som verkligen behövs ska samlas in, och att ge registrerade i IT-system insyn om vad som finns sparat om dem. Studien har analyserat på vilket sätt principerna och ramverket PbD används i patientjournalsystem för att skydda patientens integritet. Resultatet visar att det finns stora brister för att skydda patientens integritet framförallt genom avsaknad på kryptering i databaser och intern nätverkstrafik. Användarna kan dessutom tillgodose sig med mer information än de behöver och det finns dåligt med begränsningar för vad som kan skrivas in i patientjournalerna.

Marknaden för betaltjänster har ökat avsevärt de senaste åren i och med teknikens utveckling och konsumenters ändrade betalningsvanor. Betalningarna har gått från att domineras av kontanter till att idag bestå av kortbetalningar och moderna betaltjänstlösningar via t.ex. mobiltelefoner. I takt med att e-handeln har expanderat och nya leverantörer av betaltjänster har trätt in på marknaden har behovet av ett gemensamt regelverk på EU-nivå för betaltjänster ökat, detta för att samtliga betalningar som sker inom EU ska vara lika effektiva och säkra som nationella betalningar.   Den 13 januari 2018 trädde det andra betaltjänstdirektivet (PSD2) ikraft, vilket syftar till att harmonisera marknaden för elektroniska betalningar och skapa bättre förutsättningar för innovativa, säkra och effektiva betalningar inom EU. I och med införandet av PSD2 utvidgades definitionen av betaltjänster till att innefatta betalningsinitieringstjänster och kontoinformationstjänster, vilka är tredjepartsleverantörer och fungerar som ett mellanled mellan en bank och slutkunden på betaltjänstmarknaden. Marknaden för tredjepartsleverantörer har hittills varit oreglerad, men omfattas nu av PSD2:s tillämpningsområde, vilket gör att tredjepartsleverantörerna kan få tillgång till bankernas kundinformation och kunddata genom öppna applikationsprogrammeringsgränssnitt. Under våren 2018 kommer en ny dataskyddsförordning att träda i kraft, vilken ämnar till att ge ett ökat skydd för den personliga integriteten genom att införa striktare regler angående behandling av personuppgifter.   Uppsatsen fokuserar på tredjepartsleverantörer och hur de påverkas av de nya regelverken och om innovationsmöjligheterna för nya betaltjänster kommer att främjas genom införandet av PSD2. För att kunna se hur tredjepartsleverantörerna påverkas av regelverken kommer uppsatsen fokusera på behandlingen av person- och kontouppgifter för att avgöra om bestämmelserna i PSD2 är förenliga med dataskyddsförordningen. Av uppsatsens resultat går det att utläsa att innovationen av nya betaltjänster fortsättningsvis torde främjas av de nya reglerna i PSD2 och att utvecklingen torde ske i en snabbare takt än tidigare. Det går även att utläsa att reglerna i de båda regelverken till viss del stämmer överens, men även att det finns bestämmelser som är motstridiga.

With facial recognition technology becoming a greater part of our everyday lives the ethicalimplications it may bring is something worth exploring, and according to scientists the technology could already be incorporated in video surveillance. Previous studies have shown thatwomen and men see things differently within this context, something that will be explored inthis paper. Through focus group interviews and a survey study the students could not confirmthis statement, and found that in only one specific context women and men had significantdifferent standpoints. Further the study found that there is a fear of what this technology couldresult in, in the form of abuse of the information gathered about people and how society couldchange with the incorporation of said technology in video surveillance. / Eftersom ansiktsigenkänningsteknologi blir en större del av vår vardag är de etiska konsekvenserna det kan ge något som är värt att utforska, och enligt forskare kan tekniken redanfinnas implementerad i videoövervakning. Tidigare studier har visat att kvinnor och män uppfattar saker annorlunda inom detta sammanhang, något som kommer att undersökas i dennauppsats. Genom fokusgruppsintervjuer och en enkätstudie kunde studenterna inte bekräftadetta uttalande och fann endast att kvinnor och män i ett specifikt sammanhang hade märkbartolika uppfattningar. Vidare fann studien att det finns en rädsla för vad denna teknik kan resultera i, i form av missbruk av den information som samlats in om människor och hur samhälletkan förändras genom införandet av nämnd teknik i videoövervakning.