Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.

Detta arbete syftar att undersöka vilken kunskap svenska gymnasieelever besitter gällande de kanske mest förekommande avtalen i vardagen; sekretesspolicy och användarvillkor. Vidare undersöks till vilken grad dessa elever är medvetna om personlig integritet, vilket mäts genom att undersöka elevernas användning och förståelse av några av de idag vanligare integritetsstärkande verktygen som finns. Datainsamling har utförts genom en enkätundersökning med respondenter i åldrarna 15–21 år. Teoretiskt stöd har även hämtats i litteraturen för att dra slutsatser. Resultatet visar på bristande kunskap om ovannämnda avtal, samt en brist på kunskap gällande integritetsstärkande verktyg. Detta visar således på en kunskapsbrist hos svenska gymnasieelever gällande personlig integritet vid användning av nätverksbaserade applikationer och tjänster.

Allt fler företag väljer att vara webbaserade och ägna sig helt till e-handel. Samtidigt fortsätter antalet e-handelsföretag att öka i antal kraftigt. Företagens behov av personlig information och kunddata har även ökat för att förbli konkurrenskraftiga. Vilket skapar ett problem, behovet av denna personliga information hos företagen riskerar att inkräkta på användarens personliga integritet. Tidigare forskning presenterar inte mycket angående värdet av den personliga integriteten och de fördelar ett skyddande av detta genererar.  En empirisk studie bland svenska användare på e-handelssidan tradera där deltagarna delade deras åsikter och värden angående den personliga integriteten och e-handel utfördes och sammanställdes. Den personliga integriteten ses som ett värde för att utreda detta begrepp med en konceptuell utredning, som är en teori inom värdekänslig design. Bidraget till forskningen är ett ramverk för e-handelsföretag som handlar om hur de skall hantera den personliga integriteten. Arbetet har präglats mycket av inläsning som det har getts utrymme för inom rapporten. / More and more companies choose to be online and devote themselves entirely to e-commerce. The number of companies who choose to be online is still continuing to increase rapidly.  The companies needs for personal information and customer data has increased in order to remain competitive. The problem is that the needs for this personal information from the companies are threating to intrude the customers privacy. Previous research is not addressing the value of information privacy and the benefit of privacy protection. I have conducted an empirical survey study among Swedish users on the e-commerce site Tradera where the participants shared their beliefs and values regarding privacy and e-commerce. I choose to see the privacy as a value in order to investigate this concept in a conceptual study, which is a theory in value sensitive design. My contribution to the research will be a framework for e-commerce and how they should manage the concept of privacy in e-commerce.

Syftet med den här studien är att undersöka hur individers psykiska hälsa och personliga integritet påverkas av datainsamling på internet. Modern teknik idag kan dra stor nytta av data och det kan användas för olika ändamål. Två exempel på användningsområden för insamlad data är individanpassad reklam och rekommendationssystem. Studiens problemformulering lyder: ”Vilken påverkan har datainsamling på individers psykiska hälsa och personliga integritet?”. För att besvara frågeställningen har en kvalitativ forskningsmetod använts. Studien fokuserar på privatpersoner, därmed genomfördes enskilda intervjuer med varje deltagande respondent. Intervjuerna var semistrukturerade och analysen skedde genom tematisering. Studiens resultat visade att datainsamling generellt inte har någon påverkan på individers psykiska hälsa. I de fall som det har en negativ påverkan hos en individ så är det inte en signifikant påverkan. Hur datainsamling påverkar individers personliga integritet är generellt sätt ingenting alls. Vad som är viktigt enligt flera respondenter är vad syftet med datainsamlingen är. Flera respondenter svarade att individanpassad reklam kan vara mer integritetskränkande och ibland orsaka oro, det påverkar dock inte individernas psykiska hälsa negativt. Rekommendationssystem kan också vara en effekt av att data samlas in om individer på internet, de flesta av respondenterna hade en positiv inställning till det. När respondenterna blev frågade hur deras inställning är till individanpassad reklam så var det generellt en mer negativ inställning till det. Vid analys så hittades även andra fynd som inte besvarar frågeställningen men som fortfarande är av hög relevans inom forskningsområdet. Dessa fynd är faktorer som kan orsaka integritetskränkningar eller psykiska påfrestningar i samband med användning av digitala medel. Första fyndet är att sociala medier kan ha en negativ påverkan på individers psykiska hälsa. Det andra fyndet är att brist på social interaktion kan påverka individer negativt.

With increased capabilities in technology we’ve seen a huge societal impact in how we live our lives and what can be done with our personal information. Even if the purpose of camera surveillance might be done with good intent, by surveilling a population the question of privacy comes to light. The study aims to understand how camera surveillance affects privacy. The study also looks forward into the future with the possibilities of facial recognition and how this technology would change camera surveillance and in turn privacy. Important to note is that this study does not aim to examine whether camera surveillance is an effective means of crime prevention or crime investigation, but rather the consequences it entails for people’s privacy and how the infringement on privacy is seen from an ethical and a judicial standpoint. This study’s focus is examining camera surveillance and privacy in Sweden. The results and conclusion of the study derives from 4 different themes that were identified during the method segment, these are, Ethics, Law, Camera Surveillance, and Facial Recognition. Firstly, the study argues that trust and transparency needed for camera surveillance to be accepted by the public and to make sure that the camera surveillance is ethical. Secondly, we argue there is an ongoing infringement on privacy and additional risks if the storing of personal information gathered by surveillance cameras exists. Thirdly, an imbalance between technological possibilities and legal possibilities can lead to either a threat- or protection for privacy. Furthermore, the study acknowledges the importance of government agencies to be able to uphold laws and regulations regarding camera surveillance and privacy. Finally, the study finds mixed views regarding camera surveillance mixed with additional technologies, such as facial recognition. To increase trust and to make sure the technology serves the people we argue that some sort of ethical governance is needed.

Polismyndighetens uppdrag är att bedriva en enhetlig, målinriktad och effektiv internationell verksamhet som bidrar till att öka tryggheten och minska brottsligheten, vilket regleras i polislagen och tillhörande förordningar. Enligt grundlagen ska Polismyndigheten klara sitt uppdrag ensamt som huvudregel men möjlighet föreligger till internationellt polisiärt samarbete och därmed får Polismyndigheten ingå överenskommelser om samarbete med utländska brottsbekämpande myndigheter. En viktig del i det polisiära samarbetet är underrättelser och informationsutbyte i det brottsbekämpande och brottsförebyggande arbetet. Med anledning av att en gemensam polisstation kommer att byggas på gränsen mellan Sverige och Norge utökas möjligheterna till att underlätta det internationella samarbetet, särskilt eftersom mycket brottslig verksamhet förekommer över landsgränserna. I uppsatsen behandlas därför de regelverk som ligger till grund för det internationella polisiära samarbetet, i syfte att kartlägga och utreda vilka rättsliga förutsättningar som möjliggör informationsutbyte av personuppgifter mellan polismyndigheterna. En viktig aspekt vad gäller informationsutbyte är att beakta de mänskliga fri- och rättigheterna, dataskydd och sekretess samt specifikt rätten till privatliv för att skydda den enskildes personliga integritet. I uppsatsen har det uppmärksammats att det finns en viss oklarhet gällande i vilka situationer information och personuppgifter ska eller får delas. Det föreskrivs inte en direkt uppgiftsskyldighet i svensk lag eller förordning att uppgifter ska delas till en utländsk myndighet, vilket däremot framgår av de avtal som ligger till grund för det nordiska polissamarbetet. Det kan även konstateras att informationsutbytet i dagsläget kan vara omständigt för att upprätthålla kraven på rättssäkerhet, enskildas rätt till integritet och samtidigt vara effektivt. Polismyndigheten har för avsikt att utveckla underrättelsesamarbetet med Norge för att förstärka båda ländernas förmåga att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Därmed finns det skäl att utreda på vilket sätt informationsutbyte kan ske utifrån det rättsliga stöd som föreligger och vilka eventuella hinder som behöver övervinnas. Mot bakgrund av att det är den gällande rätten som utreds tillämpas den rättsdogmatiska metoden, för att identifiera, beskriva, analysera den rättsliga regleringen som finns på området för att kartlägga gällande rätt.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare uppfattar integritetsuppdraget i förskola och hur de beskriver förverkligandet av det. Undersökningen har genomförts kvalitativt med en intervjumetod där åtta förskollärare ingår. En hermeneutisk tolkande ansats har använts för att nå förståelse i det som undersöks. Teoretisk utgångspunkt var Biestas syn på god utbildning utifrån dimensionerna kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar att uppdraget främst innebär respekterande av barns integritet. Vidare framkommer att den kroppsliga integriteten ges tydligare utrymme i uppdrag och praktiserande därav, än den personliga integriteten. Integritet i likhet med andra värdebegrepp tangerar närliggande områden vilket gör begreppets betydelse svår att ringa in. Det innebar att informanters uppdragsbeskrivningar berörde autonomi, identitet och inflytande. Det i sin tur visar att begreppet behöver diskuteras och synliggöras. Resultatet visar även att god utbildning i integritet innefattar utbildning om rättigheter och skyldigheter. Därtill behöver önskvärda sociala normer överföras vilket sker med förhållningssätt, före­bildlighet och diskussioner. Den viktigaste komponenten i integritetsarbetet är barns subjektifiering. Den utgörs av barns självständiga och ansvarsfulla förståelse för konsekvenser av sina handlingar i relation till andra. Studiens slutsats är att förskol­lärare medvetet behöver möjliggöra barns subjektifiering vilket i synnerhet inkluderar att stötta och utmana barn att själva utforska egna och andras integritets­gränser i verklig social samvaro.

No description available.

No description available.

No description available.