Denna studie kommer att lyfta fram aspekten personlig integritet på sociala medier. Huvudfokuset kommer att vara på att skapa en förståelse för huruvida användare på instagram är bekväma med att dela med sig av personlig information. Riktlinjerna för studien kommer att vara teorier om personlig integritet, förtroende, individanpassad marknadsföring, GDPR och kommunikationshantering. Datainsamlingen är gjort via en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning och fokuset med undersökningen är att förklara hur användare av instagram resonerar kring deras personliga integritet. Den data som är insamlad är sedan sammanställd och analyserad via SPSS för att kunna se korrelationen mellan olika variabler. Vidare ska studien kombinera kvantitativ data med tidigare forskning och teorier för att bidra med djupare förståelse för användarnas resonemang. Studiens slutsats är att användare av instagram är bekväma med att dela med sig av personlig information och att de inte känner oro över hur den sociala plattformens hanterar deras personliga data. Anledningen till slutsatsen är många där faktorer såsom förtroende, GDPR och individanpassad marknadsföring har en stor betydelse. Resultatet och slutsatsen kommer förhoppningsvis bidra med djupare förståelse kring personlig integritet på sociala medier. / This study will highlight the importance of personal privacy on social media. The main focus will be to create an understanding if users of instagram are comfortable with sharing their personal information or not. The guidelines for this study will be theories about personal integrity, internet trust, individualized marketing, GDPR and communication privacy management. The data is collected by a quantitative survey in form of a poll and the focus of the survey is to explain how users of instagram reasons about their personal integrity. The data is later analyzed in SPSS to see the correlation between different variables. Further on will the study combine quantitative data with previous research and theories to create a wider understanding for why users feel as they do. The conclusion of this study is that the users of instagram are comfortable with sharing their personal information and do not feel concern about how their personal data is handled. There are many reasons for this output where trust, laws like GDPR and individualized marketing has a major impact. The result and conclusion of this study will hopefully contribute to a deeper understanding about the problem that occur.

Mer och mer konsumentdata blir tillgängligt för marknadsförare vilket öppnar upp för individanpassad marknadsföring (IM) riktad mot konsumenter. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur attityden till påverkas av personlig integritet samt hur attityden till IM skiljer sig mellan individer. Genom sju intervjuer med individer från Generation Y som har växt upp i linje med digitaliseringen och har tidigare erfarenhet av individanpassad marknadsföring, samlades information in som senare tolkades och analyserades. Studien påvisar att attityden till IM kan påverkas av personlig integritet på olika sätt, till exempel när individen inte är medveten om att datan har använts. Vidare visar studien att attityden till IM kan skilja sig mellan individer beroende på hur relevant ett meddelande är för mottagaren.

Den 1 juni 2022 infördes en ny lag i Rättegångsbalken vilket öppnade upp nya möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att kunna genomsöka information som inte är lagrad internt på en kommunikationsutrustning. Denna lag fick namnet genomsökning på distans. Syftet med detta arbete var att granska lagen med koppling till de kränkningar som görs i den personliga integriteten. Vi har även undersökt avvägningen av jurisdiktion i beslutsfattningen vid inhämtning av data som inte är lagrad i Sverige samt att ett mindre experiment har genomförts för att belysa svårigheter med den praktiska tillämpningen av lagen.

Genom dagens digitalisering har den traditionella marknadsföringen utvecklats till en mer individanpassad marknadsföring, där företag i större utsträckning riktar sig till konsumenter på individnivå. Detta för att kunna nå konsumenten på ett personligt plan och därmed skapa annonser anpassade utefter den enskilda individen. Detta sker genom att data kring konsumentens beteenden och preferenser samlas in via cookies och röstassistenter. Med dessa möjligheter till informationsinsamling medförs även risker och utmaningar i säkerheten, i form av integritetsintrång. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna marknadsföringsmetod påverkar två generationsgrupper, generation X och generation Z. Studien utgick från en abduktiv ansats och har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in via tre fokusgrupper med totalt 16 medverkande individer. Resultatet som framkom av undersökningen var att attityderna till individanpassad marknadsföring skiljer sig åt beroende på generationstillhörighet. Generation X visade sig ha en skeptisk attityd kring individanpassade annonser, medan generation Z som är infödda i den digitala världen ser det mer fördelaktigt. Vad gäller generationernas personliga integritet visade resultatet att mängden kunskap kring ämnet är av betydelse för att kunna avgöra huruvida den personliga integriteten påverkas eller inte. Studiens resultat påverkades till viss del av konformitet då somliga respondenter ändrade åsikt utefter vad majoriteten i gruppen ansåg. Avslutningsvis visade resultatet att samtliga respondenter var överens om att avlyssning via röstassistenter frambringar en obehagskänsla, därmed anses rösten mer integritetskänslig.

I denna studie undersöks regeringens utredning angående utökade preventiva tvångsmedel. Utredningen i frågan är delbetänkande om införandet av utökade preventiva tvångsmedel (SOU 2022:52). Syftet med studien är att undersöka hur argumentationen gällande utökade preventiva tvångsmedel i utredningen ställs i förhållande till de grundläggande fri- och rättigheterna samt rättsstatens principer. För att kunna genomföra det vetenskapliga arbetet har studiens tillvägagångssätt bestått av en argumentationsanalys med en pro- och contra modell tillsammans med en idéanalys för att kunna besvara forskningsfrågan. Vidare i studien presenteras resultatet i en pro- och contra-modell där de centrala argumenten framförs i en tabell. Resultatet fördelas in i teman och förklaras i en text under tabellen, med hjälp av citat och exempel från utredningen. Detta i syfte att tydliggöra för argumentets innehåll. Resultatet utvärderas under avsnittets analys utifrån de två teorierna, utilitarism och rättighetsteorin. Här diskuteras och övervägs för- och emot argumenten utifrån teoriernas synsätt. Slutligen presenteras den sammanställda analysen i en slutsats som tydligt besvarar de framställda frågeställningarna. Detta genomförs med hjälp av en diskussion av studiens resultat.

Date:                       2022-01-12   Level:                      Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr    Institution:           School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University    Authors:                Eriksson Nils, 95/11/20               Gissler Robin, 93/09/27                           Title:                       Personalized or monitored?                                  A quantitative study regarding different generations’ attitudes towards  personalized marketing.   Tutor:                     Ulf Andersson    Keywords:             Personalized Marketing, Personal integrity, Attitude, Generation X & Z   Research questions:              RQ1:   In which aspects does the attitude towards personalized marketing                                           differ between consumers in Generation X and Generation Z?                                     RQ2:  How does the attitudes of consumers within Generation X and Generation Z affect their consumption of products from companies using personalized marketing?     Purpose:                The purpose of this paper is to explore whether the attitude towards personalized marketing differs between Generation X and Generation Z. Furthermore, the paper aims to give insights to the relation between attitude and purchase intent.     Method:                 In order to answer the research questions of this study a deductive research approach was used, with a quantitative method of collecting data. The primary data was collected through an internet-based survey, in which a total of 114 respondents chose to participate.      Conclusion:          The two hypotheses constructed for this study shows that the attitude towards personalized marketing does affect purchase intent in both Generation X and Z. However, the results show no significant importance regarding the ages of the respondents. The attitude towards personalized marketing doesn’t show any significant difference between the two generations. / Datum:                   2022-01-12   Nivå:                       Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp    Institution:           Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens universitet   Författare:            Eriksson Nils, 95/11/20               Gissler Robin, 93/09/27             Titel:                        Individanpassad eller övervakad?                                   En kvantitativ studie om olika generationers attityder gentemot individanpassad marknadsföring.   Handledare:         Ulf Andersson    Nyckelord:            Individanpassad marknadsföring, personlig integritet, Attityd,                  Generation X, Generation Z.     Frågeställning:    FF1:  Hur skiljer attityden gentemot individanpassad marknadsföring      hos konsumenter i Generation X och Z?   FF2:  Hur påverkar attityden gentemot individanpassad marknadsföring individer i Generation X och Z:s köpbenägenhet mot företag som brukar denna typ av marknadsföring?     Syfte:                      Syftet med denna studie är att undersöka om attityden till individanpassad marknadsföring skiljer sig mellan Generation X och Generation Z, och hur attityden påverkar köpbenägenheten.      Metod:                    För att kunna besvara denna studies forskningsfrågor användes en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ datainsamlingsmetod. Studiens primärdata samlades således in via en internetbaserad enkätundersökning, varav 114 respondenter valde att medverka i.     Slutsats:                 Studiens två hypoteser påvisar att attityden till individanpassad marknadsföring har en påverkan av köpbenägenheten hos både Generation X och Z. Det som dock framkom i studien var att åldern inte hade någon signifikant betydande utifrån den insamlade empirin. Attityden till individanpassad marknadsföring generationerna emellan skiljer sig således inte på någon signifikant nivå.

The development of artificial intelligence has increased drastically in recent years,and with this comes the emergence of facial recognition technology. A commonphenomenon in this area is mobile phones that can be unlocked using the user’s face.However, facial recognition technology has greater possibilities than just unlockingcell phones. This study aimed to better understand the personal privacy aspectswhen a workplace uses face recognition technology and how it affects employees.Using qualitative research methods, we discovered that all respondents areaccepting of a solution with AI-supported face recognition even though most valuetheir privacy highly and are critical of the technology itself. Despite acceptance,there is a fear that human interaction disappears when a company deploys such asystem into operation. Several respondents think they would rather exchange a fewwords with a human receptionist than a digital one when they arrive at the office.Furthermore, the results show that the respondents are worried about the datamanagement and how their personal data will be used in the future. This studydemonstrates that employees accept facial recognition in their workplace.However, the technology must be developed on a broader front to be used as the solesolution for a company or an organization.

The purpose of this study is to investigate the ways in which relevant personnel view dataveillance and user privacy, in the context of providing internet access via desktop computers at public libraries. Two research questions are put forth: 1. ”In what ways do relevant personnel engage with user privacy, in relation to dataveillance?” and 2. ”What obstacles and opportunities do relevant personnel experience in this line of work?”. Purposeful sampling was employed and semi-structured interviews were conducted with seven individuals either employed by a public library or by the municipality at large in supporting- or executive-roles. The interviews were analyzed using Tavani’s (2007; 2008) and related theories of privacy as well as previous research on the topic. Among the findings were that personnel found themselves prohibited, due to several factors, in the extent to which they were able to customize desktop access to guard against dataveillance’s privacy-intrusions. Furthermore, awareness of the particulars of dataveillance was limited amongst personnel as well as in the most frequent desktop users. Obstacles discerned from the analysis included a lack of personnel training, dataveillance-companies vertical integration, as well as the potential of privacy protection-technologies to mask illegal activities. Opportunities discerned from the analysis included the potential for an expanded approach to raise awareness amongst users about dataveillance as well as a firm dedication across the institution to tackle the issue. Limitations of the study’s results include the narrow scope of its sampling.

Antalet användare på sociala medier har på de senaste åren ökat successivt på grund av de effektiva kommunikationsverktygen som underlättar kontaktknytningen med vänner, familj och arbetskollegor. Trots ökade användare på sociala medier visar tidigare forskning på att flera användare inte är medvetna om den stora mängd data som samlas in av olika sociala plattformar såsom Facebook och LinkedIn. Syftet med denna studie är därmed att beskriva hur nätanvändare beaktar personlig integritet på Facebook och LinkedIn. För att uppnå studiens syfte har vi samlat in det empiriska materialet genom en enkätundersökning som resulterade i svar från 144 respondenter. Utifrån det empiriska materialet har studiens forskningsfråga besvarats som omfattar hur Facebook- och LinkedIn användare skyddar sig mot personligt integritetsintrång. Resultatet visade på att nätanvändare valde att skydda sig på olika sätt baserat på hur medvetna var om datahanteringen och hur bekanta de var med respektive sociala media. En central likhet mellan de undersökta sociala medierna var att användare från både Facebook och LinkedIn skyddade sig genom olika lösenordsstrategier. En stor skillnad som framkom kring hanteringen av sekretessinställningar var att Facebook-användare justerade inställningarna kontinuerligt för att minimera risker för att obehöriga inte ska kunna ta del utav den personliga informationen. Flera LinkedIn-användare hittade däremot inte sekretess inställningarna vilket kan bero på den låga användningsnivån av plattformen till skillnad från användare som använder Facebook dagligen. / The number of users on social media has in recent years gradually increased due to the effective communication tools that facilitate contact with friends, family and co-workers. Despite the increase in users on social media, previous research shows that many users are not aware of the vast amount of data collected by different social platforms such as Facebook and LinkedIn. The purpose of this study is therefore to describe how network users take account to privacy on Facebook and LinkedIn. In order to achieve the purpose of the study, we collected the empirical material through a survey resulting in answers from 144 respondents. Based on the empirical study, the research question has been answered which depends on how Facebook- and LinkedIn users protect themselves against privacy intrusions. The result showed that network users chose to protect themselves in different ways based on how aware they were of the data management. A central similarity between the studied social media platforms was that users from both Facebook and LinkedIn protected themselves through different password strategies. A significant difference was found regarding the privacy settings of Facebook-users who adjusted the settings continuously to minimize the risk of unauthorized being able to take part of the personal information. Several LinkedIn-users did not find the privacy settings that may be due to the low usage level of the platform, unlike users who use Facebook daily.

Sweden has during the last couple of years seen an increase of drug-related crime compared to previous years. Although the amount of reported crimes has increased, the amount of solved crimes has decreased [4]. Other countries have, in the meantime, implemented artificial intelligence in law enforcement. It’s been used on digital platforms as well as surveillance in the real world [2]. One of the main forms in which artificial intelligence has been used is facial recognition. This technology has been proven to have great potential in the field of fighting and preventing crimes. However, questions have arised regarding the ethical aspects of high scale surveillance and the collection of personal data about citizens [1]. This study revolves around professional opinions regarding the use of facial recognition in order to fight drug-trafficking. More specifically taking place in public places around Sweden. Therefore, opinions from the users and developers of the technology have been compared in order to find out if they differ in any way. This study is based on data collected from interviews with police officers, police students and machine learning students from the masters program at KTH. The choice of participants for this study is made in order for the users of the technology to be represented by police and its developers being represented by the machine learning students. Furthermore, the data has been analyzed by comparing the answers from the police officers and students with the answers from the machine learning students. The results from this study shows that both groups regard facial recognition as something which would facilitate law enforcement. However, both groups were skeptical regarding the integrity aspect of the Tommaso Piehl EECS, Skolan för elektroteknik och datavetenskap Stockholm tommasop@kth.se implementation, especially among the machine learning students. More generally, the main difference between the groups was that the police-related participants were ultimately open to use the technology. On the contrary, the machine learning students saw this as too great of a threat to personal privacy. / I Sverige har under senare år kriminalitet kopplad till narkotikahandel haft en ökning jämfört med tidigare år. I takt med ökningen av anmälda brott har antalet lösta brott minskat [4]. Samtidigt har andra länder börjat använda sig av artificiell intelligens i syfte att bekämpa brott, både på digitala plattformar och fysiska platser [2]. Användningen av artificiell intelligens, mer specifikt i form av ansiktsigenkänning, har stor potential inom effektivisering av brottsbekämpning. Samtidigt uppstår många frågor kring den etiska aspekten av storskalig övervakning och insamling av personlig information [1]. Därmed är syftet med denna studie att undersöka om det finns några skillnader i hur användare och utvecklare av tekniken förhåller sig till dess användning. Mer specifikt är studien inriktad på ställningstaganden till användningen av ansiktsigenkänning för att bekämpa offentlig narkotikahandel i Sverige. Studien är baserad på data som har samlats in genom intervjuer av poliser, polisstudenter och studenter från KTH:s maskininlärningssprogram på masternivå. Tanken är att poliserna respektive maskininlärningsstudenterna representerar användare respektive utvecklare. Datan har analyserats genom att jämföra svaren från poliserna och polisstudenterna med svaren från maskininlärningsstudenterna. Resultatet från1.1 Bakgrund undersökningen visade att tekniken enligt båda grupper skulle underlätta polisens arbete. Däremot var båda grupper skeptiska till integritetsaspekten av implementationen, speciellt maskininlärningsstudenterna. Mer generellt var den största skillnaden att poliserna i slutändan var öppna för att använda tekniken. Maskininlärningsstudenterna såg det istället som ett alltför stort hot mot den personliga integriteten.