Bakgrund: Hälsotrenden i samhället har idag nått organisationer som arbetar med hälsofrämjande aktiviteter för att förbättra medarbetarnas hälsotillstånd. Friskvårdsbidraget har länge funnits och varit en frivillig förmån för organisationer att erbjuda sina medarbetare för att stödja dem i sitt hälsoarbete. Då organisationer inser att bidraget inte utnyttjas och anser att medarbetarna ska arbeta hälsofrämjande har organisationer börjat införa obligatorisk friskvård. Genom att organisationer inför detta kan friskvårdsarbetet kritiseras då ledningen på organisationer använder sig av elementet tvång och möjligtvis utnyttjar sin maktposition samt kränker personalens personliga integritet. Syfte: Syftet med uppsatsen var att studera hur medarbetare och HR- chefen på Kalmar Vatten upplevde obligatorisk friskvård. Vi ville även få förståelse för om den obligatoriska friskvården blivit en del av organisationskulturen samt hur medarbetarna upplevde införandet i förhållande till den privata integriteten och rådande hälsotrend i samhället. Metod: Studien har gjorts på organisationen Kalmar Vatten som infört obligatorisk friskvård för samtliga i organisationen. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv ansats där datainsamling från respondenter på Kalmar Vatten är grunden för vår analys och slutsats. Slutsats: Organisationen har skapat en företagskultur som är inriktad mot hälsofrämjande arbete genom att utnyttja sin maktposition. Gemenskapen har ökat delvis beroende på vilken intern grupp medarbetarna tillhör, den träningsinriktade gruppen eller inte. Den obligatoriska friskvården har inte i större utsträckning bidragit till förbättrad effektivitet, produktivitet och kvalitét i medarbetarnas arbetsprestationer. Hälsan på Kalmar Vatten har i nuläget överlag förbättrats, främst den fysiska hälsan, tecken på psykisk stress orsakad av bland annat obligatorisk friskvård finns bland medarbetarna.

Dagens moderna e-samhälle har inneburit stora förändringar för den vanliga individen. En av de största vardagsförändringarna är digitaliseringen av kommunikation. Analoga brev ersätts i allt större mån av digitala e-mail och analoga tidningar samt flygblad digitaliseras eller förmedlas genom hemsidor. Många är nog ense om att detta är något positivt. Att den tekniska utvecklingen bör främjas snarare än att motverkas. Informationsflödet och yttrandefriheten har genom dagens moderna tekniksamhälle förstärkts. Information sprids och distribueras snabbt och effektivt mellan internetanvändarna. Alla människor kan förhållandevis enkelt komma till tals med hjälp av olika forum och kommentarsfält på Internet. Den tekniska utvecklingen medför dock även negativa konsekvenser för den enskilde. Tidigare i år uppmärksammades den kontroversiella databasen ”Lex base”. En databas som offentligt tillhandahåller domar på skyldiga och oskyldiga människor runt om i landet. I och med att ”Lex base” tillgodoser en mängd känsliga personuppgifter har många menat på att databasen kränker den personliga integriteten. Andra närliggande problem till ”Lex base” uppdagas av Robert Aschberg i TV-programmet ”Trolljägarna”. I ”Trolljägarna” letar Aschberg upp så kallade näthatare för att konfrontera dessa. I samband med att en ung kvinna ifrågasatt ett tryck på en tröja av en känd artist möttes hon av en våg av näthatare. På mötesplattformen Facebook kunde bl.a. följande läsas om den unga kvinnan: ”Hoppas du blir våldtagen”, ”Tjockis hoppas 2pac våldtar dina barn”, ”asså skjut dig själv silly woman”, ”asså jag ber dig EXILE OR DEATH”, dessa uttalanden var bara en bråkdel av vad den unga kvinnan fick utstå. Frågor som ständigt uppkommer i Aschbergs ”Trolljägarna” och som jag tror de flesta människor undrar över är vilka åtgärder som finns att vidta då någon utsatts för kränkning(ar) på Internet. Vilka lagar och regler gäller för yttranden på Internet? Vilka juridiska skyddsmöjligheter finns till mån för den personliga integriteten? Vad är egentligen yttrandefrihet? De flesta vet att yttrandefrihet, personlig integritet och Internet har ett samband. Sambandet kan dock, för gemene man, vara svåröverskådligt.

Den här studiens syfte är att ta reda på hur den personliga integriteten påverkas av datalagringsdirektivet som trädde i kraft i Sverige 1 maj 2012. Datalagringsdirektivet handlar om att samla in och spara trafikuppgifter från internet och telefoni upp till sex månader. Lagen antogs av EU 2006 och eftersom Sverige är med i EU så var vi tvungna att anta datalagringsdirektivet. Det finns givetvis de som är för datalagringsdirektivet och de som är emot men det har varit mycket lättare att hitta material och artiklar som är emot direktivet av förklarliga skäl. Syftet med lagen är att polisen lättare ska kunna komma åt terrorism och grov brottslighet och även kunna samarbeta mellan länder. Våra frågeställningar som vi kommer att försöka besvara är hur den personliga integriteten påverkas av det nya datalagringsdirektivet och vad datalagringsdirektivet innebär för den personliga integriteten, om det innebär ökad eller minskad personlig integritet. Vi har valt att analysera vår studie utifrån den hegemoniska diskursen som ses som den ledande diskursen samt motdiskurser till den hegemoniska. Vi har studerat detta utifrån ett politiskt och moralfilosofiskt perspektiv. För det politiska perspektivet har vi tolkat regeringens proposition 2010/11:46 som är för direktivet samt Vänsterpartiet och Miljöpartiets motioner som är emot. Från moralfilosofin valde vi två inriktningar, den konsekventetiska lära som förespråkas av utilitarismen och den regeletiska lära som rättighetsetiken förespråkar och som mer fokuserar på personlig integritet. Foucault och Castells teorier har vi valt för att besvara frågeställningarna. Vi har kommit fram till att de flesta är mer eller mindre överens om att den personliga integriteten kan kränkas men att man när man lagstiftat om detta försökt att ta hänsyn till den personliga integriteten så mycket man kunnat. Det är den grova brottsligheten man vill komma åt med lagen inte den enskilde individen. Ett öppet samhälle med övervakning är också ett rättssäkert samhälle, det är insynen och kontrollen som gör samhället rättssäkert för medborgarna menar filosofen Tännsjö.

Denna studie har haft som syfte att undersöka samt bilda en förståelse över hur medvetna folk är om sin integritet på Internet Sverige. Metoden för studien bygger på en litteraturstudie av relevant litteratur inom det aktuella forskningsområdet, samt ett frågeformulär som distribuerats på olika sociala medier. Resultatet samt analys av denna studie visar på att de personer som deltagit i frågeformuläret till stor del inte är medvetna om sin integritet. Många påstår sig vara medveten medan deras agerande på digitala plattformar visar på det motsatta genom till exempel val av webbläsare samt andra verktyg för ökat integritetsskydd. / The purpose of this study was to investigate and form an understanding how aware people are of their privacy on the Internet. The method for the study is based on a literature study of relevant literature in the current research area, as well as a questionnaire distributed on various social media channels. The result and analysis of this study shows that the people who participated in the questionnaire are largely unaware of their integrity. People claim to be aware while their actions on digital platforms show the opposite through, for example, the choice of browsers and other tools for increased privacy protection.

Vi har genomfört en studie med syfte att undersöka på vilka sätt förskolepedagoger anser att de arbetar med att förmedlar förskolebarns rätt till personlig integritet i förskolan. För att kunna få svar på vårt syfte har vi utgått ifrån två frågeställningar “Hur förmedlar förskolepedagoger barns rätt till integritet till förskolebarn?”, “På vilka sätt resonerar förskolepedagoger om relationen mellan förskolans organisation och förskolebarns rätt till en personlig integritet?” Ett problem vi har uppmärksammat under vår verksamhetsförlagda utbildning är olika situationer när barn har sagt “nej” men att pedagogerna gått emot barnets egna röst. Arbetet är uppbyggt med hjälp av Jonas Aspelins relationspedagogik med inblick i relationella perspektivet. Den metod vi använt oss av är kvalitativ enkätundersökning med kvantitativ inslag har respondenterna fått svara på både öppna och stängda frågor. vårt resultat utifrån respondenternas svar har gjort att vi fått en inblick i hur de anser sig arbeta i praktiken och de ansåg sig vara lyhörda inför barnens egna röster och att de själva arbetade med barns personliga integritet. De uppgav också att deras verksamhet inte arbetade tillräckligt kring barns personliga integritet. Utifrån empirin har vi kunnat få en liten överblick i hur våra respondenter berättade att de ansåg sig vara i praktiken och med kopplingar till Aspelins teoretiska synsätt kunde vi notera att relationen och anknytningen är viktig mellan alla som medverkar i verksamheten.

Med start 2002, och åter igen 2009, har Europeiska unionen antagit sekundärlagstiftning för att reglera användningen av http-baserade nätidentifikatorer, så kallade kakor. Lagstiftningen motiveras av syftet att skydda rätterna till privatliv och dataskydd för unionsmedborgare i alla medlemsstater.   Med användning av de rättsdogmatiska och europarättsliga juridiska metoderna undersöker författaren av denna uppsats implementeringen av denna lagstiftning i svensk rätt. Särskild vikt läggs vid frågan hur nationella förvaltningsmyndigheter omsatt – eller inte omsatt – denna lagregels stadganden i praktiken. Författaren finner att regleringen potentiellt utgör en illojal implementering av unionsrätten, och undersöker vidare huruvida antingen svensk grundlag eller Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna medför några konsekvenser för förvaltningsmyndigheternas underlåtenhet att tillämpa lagregeln i sin verksamhet. Efter att ha funnit att denna administrativa praxis bryter mot såväl regeringsformen som konventionen, går författaren vidare till att diskutera tänkbara lösningar på den problematik som uppstått.

This paper attempts to survey the debate in the Swedish parliament on state surveillance on the Internet, from 1994 to March, 2007. With a discourse analysis inspired by Foucault, we follow how the idea of state surveillance is viewed by politicians during the period. By focusing on the Internet, we expect to find how politicians in the parliament regard the idea of an unregulated forum for citizen communication and interaction, and how the need for state surveillance on the new arena that is Internet, is expressed and argued for. Theoretical framework is given by Foucault’s theory of the Panoptic state, as well as his thoughts on discourse, power and governmentality. Foucault also supplies the methodological tools for the analysis. In attempting to find out how the political discourse on state surveillance on the Internet has been constituted, we examine what relationship between state and citizens is constituted in the discourse, how politicians argue for or against increased state surveillance, and how the possibility of applying new technology in state surveillance is viewed. The results of the analysis show a rationality for power of state control, resulting in attempts to increase the scope of state surveillance on the Internet. There is no questioning of the basic power rationale, that constitutes a need for state surveillance and control, but there is constant resistance to the attempts to increase state surveillance. We also find the discourse to be an area with a limited number of standpoints, and an ability of the political parties to make sudden switches from one position to another, radically different one, within the discourse. / Uppsatsnivå: D

No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utreda och ge svar på hur begreppet personlig integritet behandlas i gällande rätt. Med hjälp av en integritetsmodell som vi skapat för detta ändamål åskådliggör och visar vi på hur begreppet behandlas i gällande rätt, med utgångspunkt i personuppgiftslag (1998:204).</p><p>Behovet och en önskan om ett tydligare lagstadgat skydd för den personliga integriteten är inget fenomen som kan eller bör ses isolerad utan måste mätas, jämföras och ställas mot andra relevanta demokratiska samhällsaspekter, exempelvis offentlighetsprincipen.</p><p>Resultatet av denna uppsats har främst bekräftat och påvisat svårigheterna i behandlingen av begreppet personlig integritet. Grundsynen inom det svenska rättssystemet är att det ska finnas metoder och verktyg som underlättar och konkretiserar rättsliga problem. Begrepp som inte är tillräckligt tydligt definierade och som i hög grad kan anses vara subjektiva och av skiftande karaktär i sin betydelse kan få till konsekvens att rättssystemet bedömer ett begrepp som personlig integritet på avvikande sätt i likartade rättssituationer.</p>