The aim of this study is to investigate and analyze preschool teachers perceptions, approaches and responsibility with the concepts of teaching and learning. The questions that have been investigated are which perceptions of teaching and learning the preschool teachers have, how they approach teaching and how preschool teachers perceive their responsibility in the teaching. The phenomenographical approach is used as a theory to investigate the preschool teachers perceptions. The variation theory is used to show how preschool teachers conduct teaching and the development of pedagogical perspective is used to examine the perceptions of teaching and learning. The phenomenographical method is used as a qualitative method with interviews, to visualize the preschool teachers perceptions in different categories. The results in this study are that the preschool teachers have three different perceptions on the terms teaching and learning. The concepts are perceived as either synonymous, different or that these concepts have a connection. The results show that the preschool teachers approach the teaching based on the childrens needs and interests, from spontaneous situations or in controlled activities. The results also show that the preschool teachers responsibility in teaching is described in three ways which are a dual-assignment, to increase the quality and from the requirement of society. The conclusions of this study show that teaching and learning will be perceived and approached in varied forms because there are no clear guidelines in how education should take form in practice. The variation between the perceptions provides an insight that preschools will still be different, depending on the preschool teachers approach. / Syftet med studien är att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar, förhållningssätt och ansvar om begreppen undervisning och lärande. Forskningsfrågorna i studien undersöker vilka uppfattningar förskollärare har om undervisning och lärande, vilket förhållningssätt förskollärare har med undervisningen och hur förskolläraren uppfattar sitt ansvar till undervisningen. Den fenomenografiska ansatsen används som teori för att undersöka förskollärares uppfattningar. Variationsteorin används för att synliggöra förskollärares förhållningssätt med undervisning och det utvecklingspedagogiska perspektivet används för att undersöka uppfattningarna om undervisning och lärande. Den fenomenografiska ansatsen används som en kvalitativ metod med intervjuer, för att synliggöra förskollärarens uppfattningar i olika kategorier. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar begreppen undervisning och lärande på tre varierade sätt. Begreppen uppfattas antingen som synonyma, som olika eller att dessa begrepp har ett samband. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt i undervisningen utgår från barns behov och intressen, från spontana situationer eller från styrda aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärares ansvar till undervisningen skildras på tre sätt som ligger i ett dubbelt uppdrag, för att höja kvalitén och från ett samhällskrav. Slutsatserna för studien visar att undervisning och lärande bedrivs och uppfattas på varierade former i verksamheten, eftersom det inte finns tydliga riktlinjer för hur undervisning ska bedrivas. Variationen mellan uppfattningarna ger en insikt att förskolorna fortfarande kommer vara olika, beroende på förskollärarens förhållningssätt.

The aim in this study is to examine preschool teachers’ perceptions of sustainable development and to put it in relation to the global definition of social sustainability and study how this work can be associated with the value-based work in the preschool curriculum. The study contextualizes sustainability using phenomenography as theoretical approach. Phenomenography approach is also used in method based on qualitative, semi-structured interviews to study the preschool teachers’ perceptions. The results of the study show that there are varied perceptions in the meaning of sustainable development. The results also indicate that there is a lack of discussion regarding sustainable development to achieve a consistent approach in value-based work.

I denna studie undersöks elevers förförståelse inom elektromagnetism innan undervisning om detta i kursen Fysik 2 på gymnasiets Naturvetenskapliga och Tekniska program. Syftet med studien är att öka den kvalitativa kunskapen om denna elevgrupps förförståelse för att därigenom kunna möta den med lämplig undervisning inom det elektromagnetiska området. Datainsamlingen har skett med en skriftlig enkät med flervalsfrågor som undersöker elevers begreppsliga förståelse för elektromagnetiska fenomen. Enkäten har sedan följts upp med elevintervjuer kring frågorna för att ytterligare kartlägga hur elever uppfattar elektromagnetiska fenomen. Enkätfrågorna är baserade på erkända test som används i hela världen. Studien visar att de alternativa uppfattningar om elektromagnetism som finns beskrivna i litteraturen även förekommer i elevgruppen och resultaten tyder på att de alternativa uppfattningarna är vanligare än vetenskapligt grundad förståelse. elevgruppen har ett vardagstänkande kring elektromagnetiska fenomen som utgår från magneters attraktion och repulsion - samt att de förenklat kan beskriva kompassens funktion. elevgruppens förförståelse i detta skede inte bara består av vardagstänkande enligt ovan utan även är tydligt präglad av tidigare fysikundervisning (främst kursen Fysik 1). eleverna i resonemangen om elektromagnetism visar mycket skiftande förmåga att applicera denna förförståelse korrekt på elektromagnetiska fenomen - och denna förmåga skiljer inte bara mellan individer utan även mellan olika sammanhang och de beskrivningssätt och representationer som används för att presentera problem och fenomen i dessa sammanhang. Insamlade data har bearbetats i en fenomenografisk analys av elevintervjuerna. Resultatet av den analysen är en beskrivning av elevernas förförståelse där tre kvalitativa nivåer föreslås. Exempel ur studiens elevintervjuer på de tre nivåerna av förförståelse redovisas. Med hjälp av nivåerna beskrivs hur förförståelsen i ökande grad präglas av ett vetenskapligt tänkande baserat på en förståelse av andra delar av fysiken och hur denna förståelse på olika sätt och med varierande korrekthet appliceras på elektromagnetiska fenomen och problemställningar.

Denna studie har som syfte att synliggöra de uppfattningar förskollärare har om sin egen profession. För att undersöka detta har vi förhållit oss till kvalitativa metoder med fenomenografi som perspektiv och ansats, övergripande genom hela studien. Fenomenet och begreppet som är i fokus är profession och med hjälp av kvalitativa intervjuer och tidigare forskning bearbetar vi vad detta kan innebära för förskollärarna. I vårt resultat får vi fram fem olika huvudkategorier som synliggör variationen i förskollärarnas uppfattningar. Det komplexa uppdraget och förskollärarnas kompetens kommer fram som viktiga delar, men även det förhållningssätt som förskollärare har till professionen. Förskollärarna har också varierande uppfattningar av hur professionen framställs i övriga samhället och de har olika uppfattningar över vilka insatser som krävs för att stärka och synliggöra professionens betydelse i syfte att höja dess status.

The purpose of this study has been to gain knowledge of the different perspectives on the special educational assignment, which form the basis of the mission, by examining perceptions, expectations and frameworks for the special education assignment of principals, educators and student health professionals. The study is done with a phenomenographic research effort with interview as a method, where the perceptions of the interviewees are central. Two classical pedagogical perspectives visualize the field of special education in the study, the relational and the compensatory perspective. The result of the study presents perceptions of the special pedagogical assignment from a relational perspective, the special education assignment from a compensatory perspective and another category of perceptions of the special pedagogue in an expert role. In Sweden there are two different special educational professional roles, the special educator and special teacher, and a confusion is at hand. Different pedagogical perspectives, approaches can also confuse, such as the responsibility for a student's needs, as well as different expectations of the special education assignment, and everyone involved different interpretations in, on and outside the school around a student. The result of the study shows that some in school activities see the special educator as a person who will patch and fix when the regular teaching is insufficient and some have expectations of the special educator as both adviser, qualified dialogue partner and expert. / Syftet med studien har varit att vinna kunskap om de olika perspektiv som finns på det specialpedagogiska uppdraget, vilka utgör uppdragets förutsättningar, detta genom att undersöka uppfattningar, förväntningar och ramar för det specialpedagogiska uppdraget hos rektorer, pedagoger och elevhälsopersonal. Studien är gjord med en fenomenografisk forskningsansats med intervju som metod, där uppfattningar hos de intervjuade är det centrala. Två klassiska pedagogiska perspektiv synliggör kunskapsområdet specialpedagogik i studien, det relationella- och det kompensatoriska perspektivet. Studiens resultat redovisar uppfattningar på det specialpedagogiska uppdraget ur ett relationellt perspektiv, det specialpedagogiska uppdraget ur ett kompensatoriskt perspektiv samt ytterligare en kategori med uppfattningar om specialpedagogen i en expertroll. I Sverige finns två olika specialpedagogiska yrkesroller, specialpedagogens och speciallärarens och en sammanblandning ligger nära till hands. Olika pedagogiska perspektiv, synsätt kan också förvirra, som till exempel var ansvaret kring en elevs behov ska ligga, samt olika förväntningar på det specialpedagogiska uppdraget och alla inblandades olika tolkningar i, på och utanför skolan kring en elev. Resultatet i studien visar att vissa i skolverksamheten ser specialpedagogen som den som ska lappa och laga när den ordinarie undervisningen inte räcker till och vissa har förväntningar på specialpedagogen som både rådgivare, kvalificerad samtalspartner och expert.

The purpose of this study was to describe and analyze the perceptions of mother tongue teachers regarding the effectiveness of teaching and various factors that may affect the effectiveness based on a phenomenological approach. For this purpose, ten interviews with mother tongue teachers were conducted. The results show that teachers have clear perceptions of what effectiveness is and use different methods to make teaching more effective. Three extensive categories that affect positively effectiveness were identified: personalized education, teacher leadership and motivation. The findings suggest that there are also factors that negatively affect effectiveness. These factors are teaching time and inappropriate scheduling, difficulty in forming reasonably large and homogeneous groups, inappropriate teaching facilities and lack of collegial learning. The results correspond to the latest research in the field. Overall, the results suggest the variety of perceptions about effectiveness and factors that can affect it.

Abstract The purpose of my study was to outline the criteria of good mental health work by analysing the views of both clients and staff of a mental health service. By 'mental health work', I mean here the kind of mental health work referred to in Mental Health Act (1160/90). 'Good' is an evaluative concept, which can be replaced by other concepts, depending on the context. I did not intend to examine the semantic content of 'good', but rather aimed to elucidate the attributes assigned by my informants to 'good mental health work'. I outlined the criteria of good mental health work based on the following two research tasks: to describe the views of the clients of a mental health service concerning good mental health work, and to describe the views of the staff of a mental health service concerning good mental health work. By 'criteria', I mean attributes, characteristics or crucially distinctive features as well as grounds of evaluation. The informants consisted of 27 clients and 14 staff members of a mental health service. The staff members had different professional backgrounds, but included no doctors. The informants were recruited by means of convenience sampling. The approach was phenomenographic. I interviewed all enrolled clients and staff members individually 1-3 times with a technique that was partly thematic and partly unstructured. I started all interviews in accordance with the phenomenographic approach I had chosen by asking the informants to tell their views of good mental health work. I analysed the sets of research data separately in accordance with the phenomenographic approach. My findings consist of the categorised views of my informants concerning good mental health work and the combined generic categories. In the theoretical part of the dissertation, I discuss the following topics based on the relevant literature: mental health work, promotion of mental health, prevention of mental health problems and the examination, treatment and rehabilitation of patients suffering from mental illness and mental health disorders as well as mental health work as a good service and professional activity. I classified the informants' views based on the principles presented in the literature. I set up two generic categories, which represent clients' notions of good mental health work. I labelled these generic categories "professional workers help" and "doing things together helps" According to the generic category "professional workers help", the essential characteristic of good mental health work is that professional workers help clients who have problems. The helping methods consist of discussions, medication and information about mental health problems provided to family members. In the generic category "doing things together", the key property of good mental health work is co-operation with other people in a similar life situation. Co-operation may consist of sharing experiences through discussions, being together, going on excursions or doing things together in places where people with mental health problems can meet. I set up four generic categories and two categories, which represent mental health worker' motions of good mental health work. According to the generic categories, the essential criteria of good mental health work are a confidential therapy relationship, the patient's holistic control of their life situation, implementation of treatment regimens and implementation of therapies. The workers perceived the content of mental health work to consist of both preventive and corrective mental health work or merely corrective mental health work. The prerequisites of good mental health work were included into two categories: first, community focus and gradation of mental health service systems and, second, education, teamwork and mentoring. I extracted the criteria of good mental health work and their value basis from the categories and generic categories I had set up. / Tiivistelmä Tutkimukseni tavoitteena oli tuottaa hyvän mielenterveystyön kriteerit mielenterveystoimiston asiakkaiden ja työntekijöiden käsityksistä. Mielenterveystyöllä tarkoitan tutkimuksessani mielenterveyslain (1160/90) mukaista mielenterveystyötä. Hyvä on arvokäsite, joka voidaan kontekstista riippuen korvata muilla käsitteillä. Tässä tutkimuksessa en tutki sinänsä käsitettä hyvä vaan olen kiinnostunut siitä, miten tutkimuksessa mukana olevat ymmärtävät käsitteen hyvä mielenterveystyö. Hyvää mielenterveystyötä koskevat kriteerit olen muodostanut kahden tutkimustehtävän perusteella. Tutkimustehtävinäni on kuvata mielenterveystoimiston asiakkaiden käsityksiä hyvästä mielenterveystyöstä ja kuvata mielenterveystoimiston työntekijöiden käsityksiä hyvästä mielenterveystyöstä. Kriteerillä tarkoitan tuntomerkkiä tai tunnusmerkkiä tai ratkaisevaa ja muista erottavaa ominaisuutta sekä arviointiperustetta. Tutkimuksessa oli mukana yhden mielenterveystoimiston 27 asiakasta ja 14 työntekijää. Työntekijät olivat eri ammattiryhmistä; yhtään lääkäriä ei kuitenkaan osallistunut tutkimukseen. Tutkimuksessa mukana olevat valitsin harkinnanvaraisesti. Olen toteuttanut tutkimuksen fenomenografista lähestymistapaa soveltamalla. Haastattelin tutkimuksessa mukana olleita asiakkaita ja työntekijöitä 1-3 kertaa yksitellen tavalla, joka voidaan sijoittaa teemahaastattelun ja avoimen haastattelun välimaastoon. Aloitin kaikki haastattelut valitsemani fenomenografisen lähestymistavan mukaisesti pyytämällä tutkimuksessa mukana olevaa kertomaan käsityksensä hyvästä mielenterveystyöstä. Olen analysoinut tutkimusaineistot erillisinä aineistoina fenomenografisen lähestymistavan mukaisesti. Tutkimustuloksina esitän tutkimuksessa mukana olleiden käsityksiä hyvästä mielenterveystyöstä kuvaavat kategoriat eli käsitystyypit sekä näitä yhdistämällä muodostamani ylätason kategoriat. Tarkastelen teoriaosassa mielenterveyden edistämistä, mielenterveyden häiriöiden ehkäisemistä sekä mielisairauksien ja muiden mielenterveyden häiriöiden tutkimusta, hoitoa ja kuntoutusta sekä mielenterveystyötä hyvänä palveluna ja professionaalisena toimintana. Olen hyödyntänyt kyseistä kirjallisuutta erottaessani käsitystyyppejä toisistaan. Asiakkaiden käsityksiä hyvästä mielentrveystyöstä kuvaavat kaksi ylätalon kategoriaa. Nämä ylätason kategoriat olen nimennyt seuraavasti: ammattitaitoiset työntekijät auttaa ja yhdessä toimiminen auttaa. Ammattitaitoiset työntekijät auttaa -ylätason kategorian mukaan olennaista hyvässä mielenterveystyössä on, että ammattitaitoiset työntekijät auttavat vaikeuksiin joutuneita asiakkaitaan. Auttamismenetelmiksi mainitaan keskustelut, lääkehoito ja perheenjäsenille tarjottava tieto mielenterveysongelmista. Ylätason kategorian yhdessä toimiminen auttaa mukaan olennaista hyvässä mielenterveystyössä on yhteistoiminta muiden samassa elämäntilanteessa olevien kanssa. Yhteistoiminta voi olla kokemusten jakamista keskusteluissa, yhdessä olemista retkillä tai yhdessä toimimista mielenterveydellisiä ongelmia omaaville tarkoitetuissa kokoontumispaikoissa. Työntekijöiden käsityksiä hyvästä mielenterveystyöstä kuvaavat neljä ylätason kategoriaa sekä kategoriat, jotka kuvaavat käsitystä mielenterveystön sisällöstä ja edellytyksistä.Ylätason kategorioiden mukaan olennaista hyvässä mielenterveystyössä on joko luottamuksellinen hoitosuhde, potilaan kokonaisvaltainen elämäntilanteen järjestäminen, hoito-ohjelmien toteuttaminen tai terapiamuotojen toteuttaminen. Mielenterveystyön sisällöksi työntekijät ymmärtävät joko sekä ehkäisevän että korjaavan mielenterveystyön tai pelkästään korjaavan mielenterveystyön. Hyvän mielenterveystyön edellytyksiä kuvaavat kaksi kategoriaa, joissa toisessa edellytyksiksi ymmärretään mielenterveystyön palvelujärjestelmän avohoitokeskeisyys sekä porrasteisuus ja toisessa koulutus, tiimityö ja työnohjaus. Hyvää mielenterveystyötä kuvaavat kriteerit ja niiden arvoperustan olen tulkinnut muodostamieni kategorioiden ja yläkategorioiden pohjalta.

O contexto de aprendizagem de sistemas estruturais tal como acontece também nas demais disciplinas ao centrar-se no conhecimento do professor (teacher-centred education), costuma predispor os alunos a uma resposta caracterizadamente reprodutivista. Esta tese tem como objetivo investigar o processo perceptivo de alunos de arquitetura diante do fenômeno estrutural e identificar como esses estudantes se tornam aptos a conceber e conceituar o mecanismo essencial de cada sistema estrutural ao associá-lo aos cinco parâmetros básicos (três vetores-força e dois braços-alavanca). A pesquisa consiste em uma experiência de aprendizagem em que puderam ser observadas as diferentes maneiras pelas quais os alunos identificam e descrevem os parâmetros estruturais e como interpretam o fenômeno estrutural. Com isso, evidencia-se a aptidão que obtiveram para definir e descrever estruturas a partir do seu próprio entendimento, numa atitude de maior autonomia, com habilidade para corrigir suas percepções e competência para construir a própria compreensão. A coleta de dados foi realizada numa experiência real de sala de aula, conduzida ao longo de um semestre letivo, com alunos da disciplina de Sistemas Estruturais do 2° ano do Curso de Arquitetura e Urbanismo da Universidade Estadual de Londrina (UEL). A metodologia tem por base a experiência realizada por Prosser et al. (1989; 1994; 1996; 2000; 2008) e está fundamentada nas abordagens da Fenomenografia. O procedimento se desenvolve a partir da observação do nível de adequação (alto, médio, baixo) das relações que o aluno estabelece (o quê e como) entre os elementos estruturais básicos mencionados. Tendo em vista a reconhecida dificuldade (de alunos em aprender e de professores em ensinar a aprender) com os sistemas estruturais em cursos de graduação em arquitetura e urbanismo, a tese que aqui se defende é de que, à medida que essa consciência é adquirida na interação e retroalimentada pelo docente pesquisador ao aluno, é possível a constituição de uma conduta pedagógica de maior efeito. / The learning context concerning structural systems - as also happens in other disciplines - if focused exclusively on the teacher\'s knowledge (teacher-centered education), often predispose students to offer answers of a predictably \"reproducible\" type. This thesis aims to investigate the perceptive process of the structural phenomenon by architecture undergraduates, and identify how these students become able to conceive and conceptualize the essential mechanism of each structural system, while linking them to the five basic parameters (three force vectors and two lever arms). The research consists of a learning experience to observe the different ways students identify and describe the structural parameters and how they interpret the structural phenomenon. Evidence shows the students ability to define and describe structures out of their own understanding, in an expanded attitude of autonomy, with ability to correct their own perceptions and skills to build their particular understanding. Data come from a live classroom activity, conducted all along a semester, with the participation of students in the discipline of structural systems of the 2nd year of the Architecture and Urbanism Course at the State University of Londrina (UEL). The methodology is based on the experiment conducted by Prosser et al. (1989; 1994; 1996; 2000; 2008), and grounded in the approaches of Phenomenography. The procedure is developed in the basis of the observation of adequacy levels (high, medium, low) in the relations each student establishes (what and how) between the aforementioned basic structural elements. Considering the recognized difficulty (of students to learn and teachers to \"teach how to learn\") with the structural systems in Architecture and Urbanism, the thesis is that as long as such consciousness is gained in the interaction and fueled to student by the teaching \"researcher\", it is possible to reach a more effective pedagogical conduct.

Introduction: Wikis are multiuser platforms that have been used with positive results for learning in higher education. As knowledge artefacts they include both semiotic and material aspects that could potentially be realized through collaborative learning and the assessment of interprofessional and problem based learning using portfolios. Purpose: The aim of the present study is to investigate students’ perceptions of learning through the the collaborative creation and use of wikis. Method: Sixteen students from an interprofessional course module participated in the study. The thesis uses semi-structured interviews with a qualitative phenomenographic approach. Results: The informants’ perceptions of learning through the collaborative creation and use of wikis are described as a four category hierarchy that represents the outcome space: Course task oriented compilation of texts Preparatory exam compendium Representative knowledge artefact Knowledge artefact for future professional practice Conclusion: Students’ different perceptions of learning through the collaborative creation and use of wikis as presented as the outcome space can be understood as variations of how they perceive the resulting product, the process involved and the orientation of the wiki work, from a surface and task oriented work to deeper contextual learning. Well designed, wiki support problem based learning and assessment using portfolios as well as interprofessional learning for future professional practice.

Social-studies is introduced to the students in first grade and is found in the childrens curriculum up to the ninth grade. The elementary school includes the subject as part of the SO- subjects, which includes geography, religion and history. The students knowledge that they get from the elementary school form the basis for future studies in upper secondary school. The teaching that is designed in the upper secondary school should be based on the students 'prior knowledge and the students' perceptions of the subject. The purpose of this study is to investigate the students' perceptions of the subject social- studies. The purpose is to create an understanding of how high-school students look at social- studies, that later can be used in the design of teaching in high school. Twenty-five students attending grade 9 in elementary school have been interviewed trough semi-structured interviews. The perceptions of social literacy as a subject have been analyzed on the basis of Lindmark's (2013) subject conceptions that have been adapted to suit students and their subject views. The subject concepts are facts and conceptual orientation, citizen skills orientation, fundamental values and societal analytics. The results show that students generally have a difficulty in defining what the subject of social science is and its content. Students believe that the subject is important and especially important for the future of adulthood and for future studies. Only two of the four subject concepts were represented in the students. The interviews show that the students have a fact and conceptual subject perception and a citizen skills oriented subject concept. This is in support of previous research which shows that teaching in the subject of social science often has a character of being factual and conceptual. / Ämnet samhällskunskap i grundskolan introduceras för eleverna i årskurs 1 och återfinns i elevernas kursplan till dess att de går i årskurs 9. I grundskolan ingår ämnet som en del av de så kallade SO- ämnena där ämnena geografi, religion och historia ingår. Den kunskap som eleverna får med sig från grundskolan ska ligga till grund för kommande studier under gymnasietiden. Detta innebär att den undervisning som utformas i gymnasiet grundar sig utifrån elevernas tidigare kunskap och elevernas uppfattningar av ämnet. Studien har som syfte att undersöka högstadieelevers uppfattningar av ämnet samhällskunskap. Syftet är att skapa en förståelse för hur högstadieelever ser på ämnet samhällskunskap som senare kan användas i utformandet av undervisning på gymnasiet. 25 elever som går i årskurs 9 i grundskolan har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Uppfattningarna av samhällskunskap som ämne har analyserats utifrån Lindmark (2013) ämneskonceptioner som har anpassats för att passa elever och deras ämnesuppfattningar. Ämneskonceptionerna är fakta och begreppsinriktning, medborgarfärdighetsinriktning, värdegrundsinriktning och samhällsanalytisk inriktning. Resultatet visar att eleverna generellt har svårt att precisera vad ämnet samhällskunskap är och dess innehåll. Eleverna anser att ämnet är viktigt och att det är speciellt viktigt för framtida vuxenliv och för framtida studier. Resultatet av undersökningen visar att det endast var två av de fyra ämneskonceptionerna som fanns representerade hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har till större del fakta och begreppsinriktad ämnesuppfattning och en medborgarfärdighetsinriktad ämnesuppfattning. Detta ligger till stöd för tidigare forskning som visar att undervisningen inom ämnet samhällskunskap ofta har en karaktär av att vara fakta och begrepps inriktad.