The purpose of this study is to make visible preschool staff's conceptions of how democratic work in preschool can be manifested through play and planned teaching, and to answer this purpose, we have also chosen three questions that are connected to the purpose. We have used qualitative semi-structured interviews as a method where we have interviewed eight different people who are active in the preschool. Through nine different questions they have told us about their conceptions regarding the democracy work in the preschool and how this is manifested through play and planned teaching. In the study, we use the method approach phenomenography. The results show variations in preschool staff's conceptions of the democracy mission, which we describe as child focus, group focus, professional focus and community focus. The results describe both planned teaching and play in the democracy work of preschool staff, but the planned teaching is significantly more prominent than play. The variations of planned teaching that emerged were related to rules and norms, aesthetic expression, children's participation, value base. Regarding play, the variations appeared to be material play and body play. / Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskolepersonals uppfattningar om hur demokratiarbetet i förskolan kan manifesteras genom lek och planerad undervisning och för att besvara detta syfte har vi även valt tre frågeställningar som är kopplat till syftet. Vi har använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod där vi har intervjuat åtta olika personer som är verksamma i förskolan. Genom nio olika frågor har de fått berätta om sina uppfattningar kring demokratiarbetet i förskolan och hur detta manifesteras genom lek och planerad undervisning. I studien använder vi oss av metodansatsen fenomenografi. Resultatet visar på variationer i förskolepersonals uppfattningar av demokratiuppdraget som vi beskriver som barnfokus, gruppfokus, professionsfokus och samhällsfokus. I resultatet beskrivs både planerad undervisning och lek i demokratiarbetet av förskolepersonal, men den planerade undervisningen är betydligt mer framträdande än leken. De variationer av planerad undervisning som framkom var att förhålla sig till regler och normer, estetiska uttrycksätt, barns delaktighet, värdegrund. Gällande lek framkom variationerna handla om dels materiallekar, dels kroppslekar.

The purpos of the present study is to, based on a thematic analysis, illustrate preschool teachers starting points in planning content in science teaching, including how children´s experiences are utilized and how they are challenged and stimulated through teaching. To acheve the purpose of this study, experiences from professional preschool teachers were collected through semistructured interviews. The result indicates the most central aspects of planning educational content is the curriculum, the group of children and the staff´s individual conditions. The result also displays that the children´s interests relative to their experinces are considered when planning. Although preschool teahers might consider it both challenging and time-consuming to disclose the childrens´s previous experience, as the children´s experiences are individual and varible. Theachers try to stimulate and challenge the children´s learning of natural sciences during the spontaneous teaching, through askingthe children productive questions based on experinces the theachers have registered. To broaden the learning, theachers try to stimulate the children´s learning through planned activities by offering a diverse content for the children to experience with different materials and senses. One conclusion from the result is the need of balence between the experiences and intrests of the children as starning points for planning. Meanwhile there is an need notices for educating teachers to consider child´s perspective, to create and build on experinces for deeper understanding of the subject. The discussion about child´s perspective takes support from developmental pedagogy, to highlight the importance of considering children´s experinces. / Syftet med föreliggande studie är att utifrån en tematisk analys belysa förskollärare utgångspukter i planering av innehåll i naturvetenskapsundervisning, däribland hur barns erfarenheter tillvaratas och hur de utmanas och stimuleras genom undervisningen. Genom semistrukturerade intervjuer inhämtades erfarenheter och uppfattningar från yrkesverksamma flrskollärare för studiens syfte. Resultatet visar att de mest centrala utnångspunkterna för planering av undervisningsinnehåll i naturvetenskap är förskolans läroplan, aktuell barngrupp, utemiljön och personalens individuella förutsättningar för att undervisa i ämnet. Resultatet visar även att barnens intressen i förhållande till deras erfarenheter tas betydligt oftare som utgångspunkt i planering. Förskollärarna upplever det båda svårt och tidskrävande att ta reda på barns erfarenheter och utgå ifrån dem, erftersom de är så individuella och föränderliga. Förskollärarna försöker stimulera och utmana barns naturvetenskapliga erfarenheter i den spontana undervisningen, genom att ställa produktiva frågor till barnen utifrån erfarenheter förskolläranrna uppfattat. I planerad aktivitetsinnehåll försöker personalen stimulera och utmana barns lärande genom att erbjuda olika innehåll och material att erfara med sina sinnen, för att sålunda försöka bredda och fördjupa lärandet hos barnen. En slutsats som kan förstås utifrån studiens resultat är ett behov av balans mellan barns erfarenheter och inressen som utgångspunkter för planering av undervisningsinnehåll. Samtidigt uppfattas förskollärares behov av tillvarantagandet av barns perspektiv i naturvetenskapsundervisning och dokumenationsuppdraget, för att nå erfarenheter och kunna bygga vidare på dem för individernas utveckling och fördjupad förståelse i ämnet. Resultatsdiskussionen om barns perspektiv tar stöd i utvecklingspedagogiken, för att synliggöra vikten av att ta hänsyn till barns erfarenheter för deras lärande och utveckling.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.