Polisvåld mot afroamerikaner är ett stort problem i USA. Våldet är ett tydligt rasistiskt uttryckgentemot en specifik grupp i samhället som utsätts oproportionerligt, vilket innebär att derasrättigheter inskränks. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund förpolisvåldet mot afroamerikaner i USA samt hur våldet påverkar deras rättigheter. Fokus i dennastudie ligger på två teorier som hävdar att det är olika psykologiska och politiska faktorer, samtrasistiska strukturer som ligger till grund för polisvåldet.Polisvåld är ingenting som endast påverkar enstaka individer, utan har en indirekt/direkt påverkanpå alla afroamerikaner. Detta innebär att även de personer som inte utsätts för fysiskt våld kanpåverkas på ett psykiskt sätt, vilket har en stor påverkan på hälsan.

Denna studie undersöker hur polisvåld och polisvåld i media tolkas av polisen själv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att säkerhetsställa att fakta talar och att inte undersökarens åsikter påverkar utgången. Våldets tolkning blev kärnkategorin med åtta underkategorier. Data påvisade ett flertal problem gällande hur våldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande på polisen vilket påverkar hur allmänheten skapar sin bild av dem. Media och polisen har nytta av varandra i ett ömsesidigt utbyte av information och för att allmänheten inte ska bilda sig felaktiga uppfattningar. Det ges även kritik till media från polisen för hur media beskriver att polisen arbetar. Polisen har även en moralisk konflikt mot lagstiftarna gällande hur insatser ska hanteras, lagens tolkning är på många sätt hämmande för att minska våldet och istället ökar det. Poliser kan i det stadiet välja det som är bäst för sig själva eller tolka lagen rent bokstavligt. Konsekvent kan handlingen uppfattas som övervåld, medan lagen syftar på att ingripandet skett proportionerligt. Media publicerar denna nyhet till allmänheten och polisen kan stämplas av media att skydda de som är lagbrytare bland de sina. / This study investigates how police violence is interpreted by the Swedish own police force in the perspectives the media raises about it. The study was done with the methodological tool of grounded theory, to make sure the data is coming to light and not the researcher’s subjective perspectives. The interpreted violence became the main category together with eight minor categories. The data showed several problems how violence is interpreted and the troubles arise from the Swedish national police standpoint. The media influence how society creates its picture of the police. Media and police have to work towards a symbiosis for the greater good of the society and minimizing the risk of misinterpretations. The media has also been criticized by the police in the fashion they do their investigations and the lacking of subject of law the Swedish police must attain to while doing their work. The police are also caught in a moral dispute with the lawmakers; the subject of matter is how they dictate the police should work, while the police view is that violence increases with the lawmaker’s rules. The officers are then caught in a dilemma between doing what they seem right or following blindly the print in the book. The consequences are that actions are interpreted as overly done violence, something media are quick to raise questions about and to judging the police as protecting their own criminal behavior.

Denna uppsats kommer övergripande beskriva fenomenet tystnadskod inom specifikt den svenska polisen. För att kunna göra detta måste bakomliggande faktorer så som det kollegiala kollektivets betydelse inom polisen först beskrivas liksom vissa organisationsinterna motsättningar som gett upphov till tystnadskoden. Uppsatsen kommer även med hjälp av utkast från bland annat nyhetsmedier belysa hur denna tystnadskod yttrat sig i praktiken och vilka följder detta fått. Tystnadskoden är ett fenomen som har skapats ur det kollegiala kollektivet och fyller till viss del funktion som social kontroll inom kollektivet. Men också rättsligt. Det är sällsynt att åtal väcks mot poliser liksom lika sällsynt att poliser får några disciplinära påföljder när överträdelser begåtts. Svensk polisforskning är eftersatt internationell motsvarighet varför den svenska litteraturen är relativt knapphändig inom området med ett fåtal undantag. Få forskare som belyst tystnadskoden har belyst vilka indirekta följder den kan få utanför det kollegiala kollektivet liksom utanför polisorganisationen vilket måste tas hänsyn till när man studerar fenomenet tystnadskod.

Polisvåld mot afroamerikaner är ett stort problem i USA. Våldet är ett tydligt rasistiskt uttryck gentemot en specifik grupp i samhället som utsätts oproportionerligt, vilket innebär att deras rättigheter inskränks. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för polisvåldet mot afroamerikaner i USA samt hur våldet påverkar deras rättigheter. Fokus i denna studie ligger på två teorier som hävdar att det är olika psykologiska och politiska faktorer, samt rasistiska strukturer som ligger till grund för polisvåldet. Polisvåld är ingenting som endast påverkar enstaka individer, utan har en indirekt/direkt påverkan på alla afroamerikaner. Detta innebär att även de personer som inte utsätts för fysiskt våld kan påverkas på ett psykiskt sätt, vilket har en stor påverkan på hälsan.

This study examines how racism and police brutality are illustrated in The hate U give and Dear Martin, which are two bestselling novels that emphasize the importance of resistance, and willingness to fight back against abuse of power and the oppression of African Americans in the US. Through the use of critical discourse analysis, power structures and race relations in the US are analyzed by means of postcolonial and power theory as well as by means of narrative theory. Moreover, the textual elements that are of importance to the analysis are the study of characters, motives and themes, specifically how the characters are affected by harmful stereotypes and forced into silence by the legal system in an attempt to justify police brutality. The analysis presented here indicates a colonial discourse, where the power structures in America are designed to work against African Americans. The characters’ actions and reactions to police brutality and oppression are therefore of importance in my study to depict how the novels creates a meaning for resistance and for finding a way for “the other” to be heard. My conclusion is that the characters’ voices are their weapons against police brutality, abuse of power, and oppression. To fight with one’s voice is to prove the stereotype, “thug”, wrong about African Americans, a stereotype that is often used by the police and the media to justify police brutality.

The purpose of this study is to examine the media coverage of a police shooting in Bagarmossen, Stockholm. According to the news the police claimed it was an act of self-defense as a man fired a gun at them which is why the man was shot to death, but a month later stated that the man had not even been armed. The following study seeks to analyze the differences and similarities between articles published before and after the modified information. It also examines social actors present and how the media portrays them. We applied discourse analysis on sixteen news articles to answer our research questions. The prominent differences we found were in the portrayals of the incident and the most protrusive social actors in­volved. Before the police changed their state­ment, the man shot dead was portrayed as a criminal with deviant behavior. After the changed statement, the media portrayed him as a family man with strong ties to his hometown. The police were another social actor in our study, portrayed before the changed statements as efficient with a strong work ethic. After, the police were por­trayed as dishonest and lacking severely in their communica­tion as a legitimate authori­ty. One of the similarities found before and after the changed statement was the pres­ence of the local community as a social actor and its significance for the news media's portrayal of the incident.