Syftet med uppsatsen är att undersöka didaktiska strategier i geografiämnet, med fokus på praktiska moment, utifrån en jämförande studie mellan waldorfskolan och den kommunala skolan. Anledningen till att de två skolformerna valts ut är att waldorfskolan, till skillnad mot den kommunala skolan, har en stark estetisk- praktisk utbildningstradition. Påverkar denna utbildningstraditionella skillnad geografiundervisningen, och i sådana fall, hur? Relationen mellan teori och praktik i klassrummet, samt effekten av olika undervisningsmetoder för elevernas ämnesförståelse, har också studerats. För undersökningen utgör kvalitativa intervjuer den huvudsakliga metoden. Sammanlagt har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med högstadie- och gymnasielärare, tre från respektive skolform. Resultatet visar på skillnader, men också likheter, i relation till praktiska moment i geografiundervisningen mellan de olika skolformerna. Alla lärare uttrycker didaktiska strategier gällande teori och praktik men lägger olika tyngd på det ena respektive det andra. Dessa strategiska skillnader går att härleda till utbildningsfilosofi och styrdokument. Alla lärarna har ett elevcentrerat fokus, men de kommunala lärarnas undervisningsmål utgörs i högre grad av teoretiska samband och waldorflärarnas av erfarenhetsbaserade helhetsperspektiv.

<p>Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.</p><p>Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats.</p><p>Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.</p><p>Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.</p><p>Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska</p><p>moment som genomförs där.</p><p>De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.</p>

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige. Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats. Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet. Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits. Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska moment som genomförs där. De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.

Avsikten med denna litteraturstudie är att undersöka vad läraren anser om praktiska moment, vaddet har för påverkan på elevers lärande i NO- undervisning samt vilka problem som kanförekomma vid användning av praktiska moment i NO- undervisningen. Studien behandlar hurpraktiska moment kan stödja och vägleda elevens lärande i NO- undervisningen samt öka elevensintresse och kreativitet för ämnet ur lärarens perspektiv. Med lärarens perspektiv menar vi vadläraren anser om praktiska moment. Dock vill vi även lyfta fram problem som kan förekomma ochhur man kan göra för att förebygga dessa problem. För att besvara våra frågeställningar har vigenom systematiska undersökningar använt oss av avhandlingar och vetenskapliga artiklar för attjämföra för- och nackdelar mot varandra i relation till våra frågeställningar.Kursplanerna inom NO- undervisningen i de svenska skolorna betonar innebörden av eleverslärande med stöd av praktiska moment. Elever skall få förutsättningar till att lära sig olikanaturvetenskapliga arbetsmetoder.För att besvara våra frågeställningar har vi genom systematiska undersökningar använt oss avavhandlingar och vetenskapliga artiklar för att jämföra för- och nackdelar mot varandra i relationtill våra frågeställningar.

Den här studien har undersökt hur synen på lärarutbildningen skiljer sig mellan två grupper av lärare, varav den ena gruppen har en examen från den nya lärarutbildningen från 2011 och den andra gruppen från äldre lärarutbildningar. Vi har undersökt deras syn på hur deras lärarutbildning balanserade det praktiska med det teoretiska och även deras syn på sex olika praktiska moment i lärarutbildningen: planering, konflikthantering, ledarskap, läs- och skrivinlärning, gruppdynamik och specialpedagogik. Vidare har vi jämfört hur synen på detta skiljer sig mellan de två grupperna. Som bakgrund till vår studie har vi utgått från lärarutbildningens historia samt hur debatten angående lärarutbildningens akademisering ser ut idag. Vidare har vi tagit upp rapporter som behandlar lärare och lärarstudenters syn på lärarutbildningen och två studier som tar upp de begrepp som är vår studies teoretiska utgångspunkt i förhållande till lärarutbildningen. Den teoretiska utgångspunkten är Basil Bernsteins horistontella och vertikala diskurser som i grova drag handlar om praktiska respektive teoretiska kunskapsformer. Som metod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar likheter med tidigare forskning vad gäller synen på de praktiska momenten. Samtliga lärare som deltog önskade mer undervisning i minst ett av de praktiska momenten som behandlades. Vad gäller balansen mellan det praktiska och det teoretiska i lärarutbildningen upplevde 7 av 8 lärare att utbildningen var övervägande teoretisk med en önskan om en bättre balans. Vad gällde skillnaden mellan gruppernas uppfattning fanns det mer likheter än skillnader, där skillnaderna som hittades var av specifik natur snarare än övergripande.

No description available.

Geografi är ett tvärvetenskapligt ämne i skolans värld som berör såväl naturen som samhället vi lever i. I Skolverkets ämnesplan för ämnet Geografi på gymnasial nivå framkommer det med all önskvärd tydlighet att såväl exkursioner, fältstudier, laborationer som övningar ska ingå i undervisningen, för att åskådliggöra den mångfacetterade värld vi lever i. I nya rön från Skolverket beskrivs situationen i de högre åldrarna, med avseende på inkludering av praktiska moment i undervisningen, som problematisk. Det övergripande syftet med denna uppsats är att belysa vikten av praktiska moment inom ämnet geografi, på gymnasial nivå, genom att undersöka lärares erfarenheter kring ett praktiskt arbetssätt. För att kunna undersöka detta har vi använt oss av en intervjustudie, där fyra geografilärare (på gymnasial nivå) från fyra olika skolor i tre skilda kommuner agerade respondenter. Resultatet påvisar att eleverna till följd av ett kontinuerligt tillämpande av praktiska moment ges möjligheten att se samband, vilka knyter samman teorin och verkligheten. Utöver detta kan även vissa positiva synergieffekter påvisas, däribland återfinns den sociala faktorn och en förändrad syn på ämnet. Genomgående har vi kunnat skönja att en nyckelterm, för såväl lärare som elever, inom ett praktiskt arbetssätt, är vana.

Tidigare studier har visat att elevers intresse för NO-ämnet minskar och att elevers självförtroende försämras i ämnet när de blir äldre. Vidare har forskning visat att elevers intresse i praktiska metoder sjunker med åldern. Därför är det av vikt att forskning bedrivs för att få kunskap om hur lärare kan intressera elever i NO-undervisningen med praktiska moment. Syftet med denna undersökning är att undersöka om elever blir mer intresserade av praktiska moment i NO-undervisningen i årskurserna 4-6 och vad skulle kunna intressera eleverna ytterligare i undervisningen? Undersökningen genomfördes med både kvalitativ och kvantitativ metod i form av en enkät som innehöll frågor av både sluten och öppen karaktär. I undersökningen deltog 66 elever från årskurs 4-6 och 6 lärare som bedrev undervisning i de årskurserna. I resultatet framkom att majoriteten av elever och lärare hade en positiv inställning till praktiska moment i undervisningen, samt önskade fler experiment i NO-undervisningen. Lärare beskrev dock faktorer som tidsbrist, personalbrist, materialbrist och för stora klasser som utmaningar för att genomföra mer sådan undervisning. Därtill nämndes svårigheter att hitta relevanta uppgifter. Sammanfattningsvis skulle elevers intresse kunna förbättras med fler praktiska moment, om hindren för detta kan överbryggas. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

I studien beskrivs hur nautiska befäl upplever att vara sjukvårdsansvarig ombord. På varje fartyg finns ett skeppsapotek som innehåller utrustning som kan behövas vid ett sjukdomsfall. Det är det nautiska befälets uppgift att kunna hantera utrustningen på ett korrekt sätt för att kunna vårda passageraren eller besättningsmedlemmen. Det nautiske befälet kan också om det behövs kontakta Tele Medical för rådgivning och ordinering av receptbelagt läkemedel. Undersökningen är deskriptiv där det beskrivs och kartläggs hur nautiska befäl upplever de situationer de kan komma att ställas inför ute på fartyg. Undersökningen genomfördes med en semistrukturerad kvalitativ metod. Åtta nautiska befäl deltog i undersökningen. Resultatet av undersökningen visar att ingen av de intervjuade nautiska befälen upplevde sig helt trygg som sjukvårdsansvarig. De nautiska befälen upplever att stödet som ges genom Tele Medical och andra ombordanställda underlättar sjukvårdsansvaret. Nautiska befälen upplever det som betungande att ensam ha det delegerade ansvaret som sjukvårdsansvarig. / In this thesis, we examine how nautical officer experience the medical responsibility aboard. On every vessel, there is a medicine chest that contains medical supply that could be needed in case of injury or sickness. It is the nautical officer’s duty to be able to handle the equipment to treat the patient in the best way. The nautical officer can if needed contact Tele Medical for advice or to get prescribed medicine. It is an experience description where the authors aim to examine and survey how nautical officers experience the medical situations they might have to confront and take care of when aboard. The thesis was performed with a semi structured qualitative method. The study consists of interviews with 8 nautical officers. The result of the thesis showed that none of the interviewed nautical officers experienced feeling comfortable in the position as medical responsibility. The nautical officers experience that the support they get from Tele Medical and other persons in the crew aboard as a relief in the medical responsibility. The thesis showed that the nautical officers experienced it burdensome to be alone with the delegated responsibility as medical officer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.