Det är beskrivet att ångest är en känsla som är vanligt förekommande för många patienter som ska genomgå en operation. Denna ångest orsakar ett lidande för patienten och ökar risken för användandet av anestesiläkemedel som i sin tur kan resultera i större läkemedelsbiverkningar. Det är anestesisjuksköterskans ansvar att utifrån evidensbaserad vård arbeta för att lindra och tillgodose alla patienters olika behov. Därför är det av vikt att anestesisjuksköterskan känner till olika omvårdnadsinterventioner som finns och vilka effekter de har på patienters preoperativa ångest. Syftet var att undersöka omvårdnadsinterventioners effekt på patienters preoperativ ångest. Metod en litteraturöversikt med kvantitativ metod där 13 artiklar inkluderats, som analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherry´s (2016) modell. Resultatet visade fyra olika omvårdnadsinterventioner patientundervisning, musik, aromaterapi och massage som utförts på olika sätt, där alla studier visar på en signifikant sänkning av ångestnivåerna hos deltagarna. Slutsats utifrån resultatet behöver anestesisjuksköterskan arbeta utifrån ett holistiskt arbetssätt där patienten ses som en helhet och utifrån varje patient bedöma vad patienten behöver för omvårdnadsintervention. Det finns en rad olika omvårdnadsinterventioner med dokumenterad god effekt som anestesisjuksköterskan kan välja mellan för att anpassa vården efter patientens behov.

Bakgrund: Preoperativ fasta är nödvändigt innan anestesi för att reducera magsäckens innehåll och därmed minska risken för aspiration. Trots att internationella riktlinjer rekommenderar två timmars fasta för klar vätska är det många sjukhus som fortfarande använder sig av rutinmässig praxis att låta patienter fasta från midnatt. Detta kan innebära en onödigt lång fasta som ger patienten komplikationer i form av sekundära biverkningar och insulinresistens. Syfte: Att undersöka preoperativ omvårdnad i samband med fasta inför kirurgi. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design bestående av 14 utvalda originalartiklar från databaserna Pubmed och Cinahl användes. Den teoretiska referensramen för denna studie var Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande förståelse av lidande och lidandets drama. Resultat: Många patienter fastade längre än American Society of anesthesiologists (ASAs) rekommenderade riktlinjer. Att fasta längre än två timmar innan operation minskade inte risken för aspiration och gav inte någon mindre volym av magsäckens innehåll hos patienterna. Att ge patienter kolhydratrik dryck innan operation ökade patienternas pre- och postoperativa välbefinnande och innebar inga risker. Slutsats: Genom ett mer flexibelt arbetssätt vid planerad operation kan längden på fastan anpassas efter patientens individuella behov. I samband med planerad kirurgi kan kolhydratrik dryck vara ett bra komplement vid fasta för att minska patientens lidande. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och ska arbeta evidensbaserat samt se till patienternas bästa och tillgodose deras behov. Sjuksköterskan kan använda detta som underlag för att minska lidandet i samband med fastan. / Background: Preoperative fasting is necessary before anesthesia to reduce gastric contents and decrease the risk of aspiration. Although international guidelines recommend two hours fasting of liquids, many hospitals still practice nil-by-mouth after midnight. This might give an unnecessarily prolonged fasting which give the patient discomfort and insulin resistance. Aim:  To examine preoperative care in connection with fasting prior to surgery. Method: A literature study with descriptive design based on 14 original articles selected from the databases Pubmed and Cinahl was used. The theoretical frame of reference for this study was Katie Eriksson's nursing theory regarding understanding of suffering and the drama of suffering. Results: Many patients fast longer than American Society of anesthesiologists (ASAs) recommended guidelines. Fasting more than two hours before surgery did not decrease the risk of aspiration and did not decrease the gastric volume. To give patients a high carbohydrate drink before surgery increased the patient's pre- and postoperative comfort. Conclusion: Through a more flexible working method during the planned operation, the length of the fast can be adapted to the patient's individual needs. In conjunction with planned surgery, carbohydrate-rich beverages can be a good complement to fasting to reduce the patient's suffering. The nurse is responsible for nursing care and should work evidence-based and ensure the patients' best and meet their needs. The nurse can use this as a basis for reducing the suffering associated with fasting.

Bakgrund: Många barn upplever ett stort stresspåslag inför sövning, detta kallas preoperativ oro och drabbar mellan 40-60 % av alla barn som sövs. Preoperativ oro hos barnet kan ge upphov till känslor av anspänning, stress, nervositet och oro samt agitation vid uppvaknande. Preventiva metoder för att minska preoperativ oro kan delas in i grupper som innefattar icke-farmakologiska och farmakologiska metoder. Syfte: Syftet med studien var att beskriva olika preventiva åtgärder och deras effektivitet för att minska barns preoperativa oro i åldrarna 2-12 år. Metod: Litteraturstudie med metaanalys. Inklusionskriterierna var RCT-studier publicerade mellan 2006-01-01 och 2017-01-12, engelskspråkiga och publicerade i referee-granskade tidskrifter, tydligt beskriven intervention, mätning av preoperativ oro samt att deltagarålder skulle vara mellan 2-12 år. Databassökningarna utfördes i PubMED, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Video- och dataspelsdistraktion, clowner, teknikbaserad preoperativ information och lekterapi är effektivt för att minska barns preoperativa oro och ängslan. Föräldranärvaro saknar effekt på barns preoperativa oro och ängslan. Midazolam är effektivt som premedicinering. En inspelning av barnets moders röst samt en icke-farmakologisk multidisciplinär approach har båda effekt på barns preoperativa oro och ängslan. Konklusion: Video- och dataspelsdistraktion, clowner, lekterapi och premedicinering var välfungerande och effektiva interventioner för att minska barns preoperativa oro.

Bakgrund Oro och ångest är vanligt förekommande inför operation. Patienters upplevelse är individuell där preoperativ oro och ångest kan grunda sig i olika faktorer. Preoperativ oro och ångest kan leda till konsekvenser för hela det perioperativa vårdförloppet. Preoperativt förbereds patienter med nödvändiga förberedelser utifrån operationens art samt patienters individuella behov. Sjuksköterskor har i den preoperativa fasen en central roll i att bemöta och uppmärksamma patienters oro och ångest för att tillämpa adekvata omvårdnadsåtgärder. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro och ångest. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska litteraturöversikter. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för urval av artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Nilssons granskningsmall. Analysen utfördes utifrån Fribergs analysmodell. Resultatet grundar sig på 17 vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2014–2024. Resultat Huvudkategorierna sjuksköterskors åtgärder och terapier identifierades i resultatet. Resultatet delades upp i följande underkategorier; patientutbildning, samtal med patient, avslappning, massage, musik samt aromaterapi. Slutsats Resultatet visar att det finns olika typer av icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro och ångest. Genom att uppmärksamma och tillämpa relevanta omvårdnadsåtgärder kan patienters oro och ångest i den preoperativa fasen lindras. / Background Anxiety is common before surgery. The patient’s experience is individual and various factors can be the basis for preoperative anxiety. Preoperative anxiety can lead to consequences for the entire perioperative care process. Preoperatively, the patient is prepared with necessary preparations, which are determined based on type of surgery and the patient’s individual needs. In the preoperative phase, nurses have a central role in meeting and paying attention to the patient’s individual needs in order to relieve anxiety with the help of nursing interventions. Aim The aim was to describe nurses’ nursing interventions to relieve patients preoperative anxiety. Method The thesis has been carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic literature review. The databases CINAHL and PubMed were used for selection of articles. The articles were quality reviewed based on Nilsson’s review template. The analysis was conducted based on Friberg’s analysis model. The result is based on 17 scientific articles published between the years 2014–2024. Results The main categories nurses nursing interventions and therapies were identified with the subcategories of patient education, conversation with patient, relaxation, massage, music and aromatherapy. Conclusions The results shows that there are different types of non-pharmacological nursing interventions that can relieve preoperative anxiety. By paying attention and implementing relevant nursing interventions, the patient’s preoperative anxiety can be relieved.

Bakgrund och problemformulering: Oro och ångest är känslor som patienter kan uppleva från inplanering av operation fram till att operationen äger rum. Flertalet faktorer kan skapa och påverka dessa upplevelser som rör känslor av stress, oro, ångest och rädsla. Preoperativ oro och ångest är ett stort problem som leder till lidande för de drabbade patienterna såsom ökad postoperativ smärta och längre sjukhusvistelser vilket i förlängningen medför belastning för samhället ekonomiskt. Anestesisjuksköterskan möter och vårdar patienter preoperativt varför fördjupad kunskap om ämnet anses essentiellt. Syfte: Att belysa preoperativ oro och ångest ur ett patientperspektiv. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturöversikt med 14 inkluderade artiklar som analyserats enligt Bettany-Saltikovs och McSherrys nio-stegs tematiska innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Det framkom fyra huvudteman med åtta tillhörande subteman. Huvudteman var: Skiftande känslor i väntan på operation, Att möta det okända, Ovisshet inför framtiden och Mötet med anestesisjuksköterskan. Väntan på operation kan vara en ångestfylld period där känslorna skiftar. Tankar kring kirurgi, anestesi, operationsmiljön och farhågor om den postoperativa fasen kan skapa oro och ångest. Anestesisjuksköterskans bemötande och information är av betydelse för patienterna. Slutsats: Patienter upplever preoperativ oro och ångest på olika sätt, samt vad som lindrar respektive bidrar till lidandet som uppstår som följd av oro och ångest. Anestesisjuksköterskan bör därav implementera ett förhållningssätt som bejakar personcentrerad vård.

No description available.

Bakgrund: Preoperativ oro är ett vanligt förekommande problem hos patienter som skall genomgå kirurgi. Den medför ett lidande för patienten och en ökad risk för postoperativa komplikationer Syfte: Studien syftade till att beskriva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att lindra patienters preoperativa oro Metod: Studiens design var en litteraturöversikt. Sökningar i databaserna Pubmed och CINAHL genomfördes och resulterade i 23 artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultat: Information med eller utan tillägg av stödjande samtal, informationsvideo, musik och avslappningsövningar lindrar preoperativ oro. Dessutom verkar delaktighet ha betydelse för lindringen men däremot har hemmiljön inte den effekten. Slutsats: De omvårdnadsåtgärder som framkom i resultatet kan vara effektiva verktyg för att lindra patienters preoperativa oro men patienten bör göras delaktig för att maximera effekten. / Background: Preoperative anxiety is a widespread problem amongst patients undergoing surgery. The anxiety brings with it a suffering for the patient and an increased risk of postoperative complications. Purpose: The aim of the study was to describe non-pharmacologic nursing actions that can be used to relieve preoperative anxiety.  Method: The study was designed as a literature review. We conducted a search through the databases Pubmed and CINAHL, from which 23 articles were included in the result of the literature review. Result: Information with or without supportive conversation, informatic videos, music and relaxation techniques relieves preoperative anxiety. Patient participation seems to have a role in relieving preoperative anxiety but the home environment doesn´t have the same role. Conclusion: The nursing actions that emerged as a result of this literature review can be used by nurses as an effective tool to relieve preoperative anxiety and the patient should be allowed to take part in the decision-making.

No description available.

Introduktion: Över 3 000 000 kirurgiska ingrepp utfördes i Sverige under år 2017. Preoperativ ångest är vanligt förekommande och kan bero på bland annat rädsla för anestesi, smärta eller den främmande och hotande situation som en operation medför. Hög ångestnivå preoperativt kan leda till försämrad läkningsprocess samt psykiskt lidande för patienten. Sjuksköterskan har som uppgift att tillämpa personcentrerad vård där såväl psykiska som fysiska behov bör uppmärksammas. Därför är det relevant att belysa omvårdnadsinterventioner som kan lindra ångest preoperativt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka omvårdnadsinterventioner som kan lindra oro och ångest hos patienter i det preoperativa skedet. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats som utfördes i enlighet med Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed där 14 kvantitativa artiklar kvarstod till litteraturstudiens resultat efter relevans- och kvalitetsgranskning. Resultat: De omvårdnadsinterventioner som framkom resulterade i fem kategorier; Musiken och avslappningens inverkan på ångest, Vikten av empati och information, Effekten av Yintangstimuli, Alternativa substanser för ångestlindring och Andlighetens betydelse. Slutsats: Samtliga omvårdnadsinterventioner i litteraturstudiens resultat reducerade ångest hos patienter i det preoperativa skedet. För att ytterligare kunna dra slutsatser om lavendeloljans anxiolytiska effekt bör vidare studier utföras.

Bakgrund: Organtransplantation är en kirurgisk specialitet som möjliggör att svårt sjuka patienter kan leva vidare. Patienter som befinner sig i pre- och postoperativa fasen bär med sig individuella upplevelser och är i behov av en engagerad periopertiv personal som kan ge optimal vård och omvårdnad. Att vara patient på en operationsavdelning kan ge hopp om att bli återställd men också orsaka tvivel och rädsla i operationens förlopp. Med ökad kunskap om omhändertagande i kombination med stöttning inför och efter en transplantation kan känslan av delaktighet öka markant för patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelser inför och efter en organtransplantation. Metod: En systematisk litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar har analyserats Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra huvudkategorier; pendlande känslor inför och efter en transplantation,  förlust av identitet, patientens upplevelse av otillräcklig informationsgivning och att leva med hoppet. Slutsats: Studien bidrar med kunskap om patientens upplevelser inför och efter en organtransplantation.  Patienters upplevelser pre- och postoperativt vid en organtransplantation kan innebära omtumlande känslor som blir svåra att bearbeta för patienten. Stöd och vägledning är av betydelse för patientens känsla av välbefinnande. En förutsättning för möjligheten till livskvalité är en stabil psykisk och fysisk återhämtning. Genom en ökad förståelse för patienters upplevelser inför och efter en transplantation kan operationssjuksköterskan främja patientens möjlighet till delaktighet så denne kan uppleva hälsa och välbefinnande.